9 Avslutande tankar
9.3 Framtida forskningsområden
I intervjuerna gick samtalen ofta åt att läraren berättade om hur de hade löst det med bedömning och hur de hade löst prov på distans. Det märktes att lärarna i studien hade många tankar om det och ville dela med sig om hur de hade löst det så därför rekommenderas prov och bedömning i distansundervisning som ett framtida forskningsområde.
När L1 fick frågan ”Är det något du vill tillägga och som du tycker saknas i intervjun?” så nämnes det att L1 gärna hade sett lite mer om störningsmoment och hur den digitala tekniken distraherar. Sitter eleven med datorn och fokuserar, fokuserar eleven bättre eller sämre. Det var även andra lärare som sades ha tankar om störningsmoment. Som exempel nämndes det att om eleverna tittar på ett YouTube-klipp så gör YouTube reklam för många andra filmer vid sidan av och att det kan vara ett störande
moment. Därför rekommenderas även störningsmoment i digitala verktyg som ett framtida forskningsområde.
Det hade varit intressant att höra hur distansundervisningen varit från elevernas perspektiv. Hade eleverna önskat mer gruppuppgifter eller studerar de hellre självständigt? Det hade även varit intressant att höra hur eleverna ser på synkron respektive asynkron kommunikation i undervisningen och vilken typ av kommunikation i undervisningen som de föredrar eller om de vill ha en mix av båda
kommunikationsformerna. Därför rekommenderas även distansundervisning från ett elevperspektiv som ett framtida forskningsområde.
Jag skulle även vilja rekommendera att någon framtida forskning genomförs med syftet att undersöka vilka metoder det finns för att få eleverna att bli mer aktiva i kommunikationen i distansundervisningen. Ofta har lärarna berättat att det varit svårt att få eleverna att prata i mikrofonen, speciellt om det varit många elever i det digitala klassrummet. Därför rekommenderas även metoder för att främja
kommunikation i distansundervisningen som ett framtida forskningsområde. Alla lärare i denna studien
såg det som ett stort problem och därför skulle det vara intressant att se om det finns lärare som har lösningar på det problemet. Ett annat forskningsområde skulle kunna vara hur man bygger relationer i
Referenser
Amhag, L. (2013). Utvecklingen av distansundervisning och pedagogik i datorstött lärande [Elektronisk resurs]. Pedagogisk forskning i Sverige. 18(1-2), 127-140. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-919
Bailey, C., & Card, K. (2009). Effective pedagogical practices for online teaching: Perception of experienced instructors. The Internet and Higher Education. 12(3), 152-155. DOI:
10.1016/j.iheduc.2009.08.002.
Balldin, J. (2003). Studera på distans. Gymnasieelever berättar om erbjudanden och utmaningar i distansutbildning. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Hämtad från
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/8768/pdf1207.pdf?sequence=1
Berglind, M. (2019, 22 april). Lärarnas undervisningstid har ökat med två veckor per läsår. Skolvärlden. Hämtad från https://skolvarlden.se/artiklar/lararnas-undervisningstid-har-okat-med-tva-veckor-lasar
Bernard, R., Abrami, P., Borokhovski, E., Wade, C., Tamim, R., Surkes, M., & Bethel, E. (2009). A Meta-Analysis of Three Types of Interaction Treatments in Distance Education. Review of
Educational Research, 79(3), 1243-1289. Hämtad från www.jstor.org/stable/40469094
Bernard, R., Abrami, P., Lou, Y., Borokhovski, E., Wade, A., Wozney, L., ... Huang, B. (2004). How Does Distance Education Compare with Classroom Instruction? A Meta-Analysis of the Empirical Literature. Review of Educational Research, 74(3), 379-439. Hämtad från
www.jstor.org/stable/3516028
Borba, M., Askar, P., Engelbrecht, J., Gadanidis, G., Llinares, S., & Sánchez Aguilar, M. (2016). Blended learning, e‐learning and mobile learning in mathematics education. ZDM: the
international journal on mathematics education, 48(5), DOI: 10.1007/s11858-016-0798-4
Bray, A., & Tangney, B. (2017). Technology usage in mathematics education research: A systematic review of recent trends. Computers & Education, 114(2017), 255-273. Hämtad från
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0360131517301677?via%3Dihub Brew, L. (2008). The role of student feedback in evaluating and revising a blended learning course.
Internet and Higher Education, 11(2008), 98–105. Hämtad från
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S1096751608000249?via%3Dihub Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Cavanaugh, C., Gillan, K., Kromrey, J., Hess, M., & Blomeyer, R. (2004). The effects of distance
education on K-12 student outcomes: a meta-analys. (Learning Point Associates). Hämtad från
https://eric.ed.gov/?id=ED489533
César, M., & Santos, N. (2006). From exclusion to inclusion: Collaborative work contributions to more inclusive learning settings. European Journal of Psychology of Education, 21(222). Hämtad från https://link-springer-com.bibproxy.kau.se/content/pdf/10.1007/BF03173420.pdf
Chickering, A., & Gamson, Z. (1987). Seven Principles of Good Practice in Undergraduate Education. AAHE Bulletin, 39, 3-7. Hämtad från:
https://www.sc.edu/about/offices_and_divisions/cte/teaching_resources/docs/seven_principles.pdf Clark, R. (1983). Reconsidering Research on Learning from Media. Review of Educational Research,
53(4), 445-459. Hämtad från www.jstor.org/stable/1170217
Cox, B., & Cox, B. (2008). Developing interpersonal and group dynamics through asynchronous threaded discussions: The use of discussion board in collaborative learning. Education, 128(4),
553-565. Hämtad från
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.501.7312&rep=rep1&type=pdf Dalen, M. (2015). Intervju som metod. (2., utök. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
DePriter, T. N. (2008). An Investigation of Teaching Strategy in the Distance Learning Mathematics Classroom. Journal of Educators Online, 10(2), 1-20. Hämtad från
https://www.researchgate.net/publication/288572160_An_Investigation_of_Teaching_Strategy_in _the_Distance_Learning_Mathematics_Classroom
Drijvers, P. (2013). Digital technology in mathematics education: why it works (or doesn’t). PNA, 8(1), 1-20. Hämtad från
https://www.researchgate.net/publication/268368816_Digital_Technology_in_Mathematics_Educ ation_Why_It_Works_Or_Doesn%27t
E-learning Nordic 2006. (2006). Effekterna av IT i undervisningen. Glostrup: SaloGruppen A/S. Engelbrecht, J., & Harding, A. (2005). Teaching Undergraduate Mathematics on the Internet. Part 1:
Technologies and Taxonomy. Educational Studies in Mathematics, 58(2), 235-252. Hämtad från www.jstor.org/stable/25047148
Finch, D., & Jacobs, K. (2012). Online Education: Best Practices to Promote Learning. Proceedings of
the Human Factors and Ergonomics Society Annual Meeting, 56(1), 546–550. Hämtad från
García Pascual, R. (2017). Integrering av digitala verktyg i undervisningen. En undersökning om matematiklärares upplevda kunskapsnivå av TPACK. Självständigt arbete på avancerad nivå, Stockholms universitet. Stockholm. Hämtad från
https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1119047/FULLTEXT01.pdf
Gulten, D. (2013). Preservice mathematics teachers' views on distance education and their web
pedagogical content knowledge. Turkish Online Journal of Distance Education, 14(1), 126-139.
Hämtad från
https://www.researchgate.net/publication/287911763_Preservice_mathematics_teachers%27_view s_on_distance_education_and_their_web_pedagogical_content_knowledge
Gymnasium.se. (2020, 1 Maj). Gymnasium.se. Hämtad från https://www.gymnasium.se/sok/distans Hilli, C. (2016). Virtuellt lärande på distans: en intervjustudie med finländska gymnasiestuderande.
Väitöskirja: Åbo.
Hutchins, H. (2003). Instructional Immediacy and the Seven Principles: Strategies for Facilitating Online Courses. Online Journal of Distance Learning Administration, 6(3). Hämtad från
https://www.westga.edu/~distance/ojdla/fall63/hutchins63.html
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling [Elektronisk resurs] lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning i Sverige. 17(2-4), 152-170). Hämtad från
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15890/sociokulturella_perspektiv.pdf
Johansson, K. (2006). Det virtuella gymnasiet utvärdering av undervisning med distansöverbryggande
teknik i gymnasieskolan. Luleå: Luleå tekniska universitet. Hämtad från
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-23984
Jönsson, P., & Lingefjärd, T. (2012). IKT i grund- och gymnasieskolans matematikundervisning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Karlstads universitet. (2020). GDPR FÖR STUDENTER. Hämtad från https://www.kau.se/student/ar-student/it-stod/hjalp/gdpr/gdpr-studenter
Lankshear, C., & Knobel, M. (2003). New literacies: changing knowledge and classroom learning. Buckingham [England]: Society for Research into Higher Education & Open University Press. Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan: Texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi
Lou, Y., Bernard, R., & Abrami, P. (2006). Media and Pedagogy in Undergraduate Distance Education: A Theory-Based Meta-Analysis of Empirical Literature. Educational Technology Research and Development, 54(2), 141-176. Hämtad från
https://www.researchgate.net/publication/225564014_Media_and_Pedagogy_in_Undergraduate_D istance_Education_A_Theory-Based_Meta-Analysis_of_Empirical_Literature
Lund, A. (2012). Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning (Granskningsrapport 2012:8). Hämtad från Skolinspektionens webbplats
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgrans kningar/2012/it/pm-it-iundervisningen.pdf
Means, B., Toyama, Y., Murphy, R., Bakia, M., Jones, K., Planning, Evaluation. (2010). Evaluation of
Evidence-Based Practices in Online Learning: A Meta-Analysis and Review of Online Learning Studies (Rapport 2010:9). Hämtad från
https://www2.ed.gov/rschstat/eval/tech/evidence-based-practices/finalreport.pdf
Morris, L. V., & Finnegan, C. L. (2008). Best Practices in Predicting and Encouraging Student
Persistence and Achievement Online. Journal of College Student Retention: Research, Theory &
Practice, 10(1), 55–64. https://doi.org/10.2190/CS.10.1.e
National Council of Teachers of Mathematics (2000). Principles and standards for school mathematics. Reston, VA: National Council of Teachers of Mathematics.
National Council of Teachers of Mathematics. (2008). Technology. Hämtad från
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=2ahUKEwiaueX A_q3pAhU94KYKHRCSAaAQFjAAegQIARAB&url=https%3A%2F%2Fwww.nctm.org%2FPu blications%2Fteaching-children-mathematics%2F2014%2FVol21%2FIssue3%2Ftcm2014-10-177a_pdf%2F&usg=AOvVaw0nfU27Z9kp5CLi6RD4OQcE
Niess, M., Ronau, R., Shafer, K., Driskell, S., Harper S., Johnston, C., & Browning, C. (2009). Mathematics teacher TPACK standards and development model. Contemporary Issues in Technology and Teacher Education (CITE Journal), 9(1), 4-24. Hämtad från
https://www.learntechlib.org/p/29448/
Niess, M., van Zee, E., & Gillow-Wiles, H. (2010). Knowledge growth in teaching Mathematics/Science with spreadsheets: Moving PCK to TPACK through online professional development. Journal of
Digital Learning in Teacher Education, 27(2), 42. DOI: 10.1080/21532974.2010.10784657.
Palloff, R., & Pratt, K. (2003). The virtual student: a profile and guide to working with online learners. (1. ed.) San Francisco: Jossey-Bass.
Regeringen. (2015). På distans – utbildning, undervisning och lärande, kostnadseffektiv
distansutbildning. (SOU 1998:83). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/1998/06/sou-199883/ Regeringskansliet. (2020). Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad
(Lagrådsremiss). Hämtad från
https://www.regeringen.se/rattsliga- dokument/lagradsremiss/2020/02/fjarrundervisning-distansundervisning-och-vissa-fragor-om-entreprenad/
Russell, T.L. (2001). The no significant difference phenomenon: a comparative research annotated
bibliography on technology for distance education, as reported in 335 research reports, summaries and papers. (1. ed.) [S.l.]: IDECC.
Saeed, N., Yang Y., & Sinnappan, S. (2009). Emerging web technologies in higher education: A case of incorporating blogs, podcasts and social bookmarks in a web programming course based on students’ learning styles and technology preferences. Journal of Educational Technology & Society. 12(4), 98-109. Hämtad från
https://www.researchgate.net/publication/211906563_Emerging_Web_Technologies_in_Higher_E ducation_A_Case_of_Incorporating_Blogs_Podcasts_and_Social_Bookmarks_in_a_Web_Progra mming_Course_Based_on_Students%27_Learning_Styles_and_Technology_Preferences
Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2016). Research methods for business students. (7. ed.) Harlow: Pearson Education.
Simonson, M. (2009). Teaching and learning at a distance: foundations of distance education. (4. ed.) Boston: Allyn & Bacon. Hämtad från
http://learning.fon.edu.mk/knigi/teachinganlearningatadistance-4.pdf
Skolverket (2013). It-användning och it-kompetens i skolan [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2013/it-anvandning-och-it-kompetens-i-skolan
Skolverket. (2015). It-användning och elevresultat i PISA 2012 [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationsserier/fokus-pa/2015/it-anvandning-och-elevresultat-i-pisa-2012
Skolverket. (2016). It-användning och It-kompetens i skolan [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Skolverket. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2016/it-anvandning-och-it-kompetens-i-skolan-skolverkets-it-uppfoljning-2015
Skolverket. (2018). Digitaliseringen i skolan - möjligheter och utmaningar [Elektronisk resurs]. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3971
Skolverket. (2019). Digital kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning [Elektronisk resurs]. Hämtad från https://www.skolverket.se/publikationer?id=4041
Slagter von Tryon, P., & Bishop, J. (2009). Theoretical foundations for enhancing social connectedness in online learning environments. Distance Education, 30(3), 291-315, DOI:
10.1080/01587910903236312.
Smith, G., & Ferguson, D (2005). Student attrition in mathematics e-learning. Australasian Journal of Educational Technology, 21(3). Hämtad från
https://scholar.google.com/scholar?hl=sv&as_sdt=0%2C5&q=Student+attrition+in+mathematics+ e-learning&btnG=
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Sverige (2018). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (9. Uppl.).
Stockholm: Norstedts juridik. Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Sun, A., & Chen, X. (2016). Online education and its effective practice: A research review. Journal of
Information Technology Education: Research, 15, 157-190. Hämtad från
http://www.informingscience.org/Publications/3502
Säljö, R. (2014). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U., Säljö, R. & Liberg, C. (red), Lärande, skola, bildning – Grundbok för lärare (3. rev., och uppdaterade uppl. 251–309). Stockholm: Natur & kultur.
Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij – Forskare, pedagog och visionär. I Forsell, A. (red.), Boken om
pedagogerna. Stockholm: Liber.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Tallvid, M. (2015). 1:1 i klassrummet: analyser av en pedagogisk praktik i förändring [Elektronisk resurs]. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2015. Göteborg. Hämtad från
https://www.skolporten.se/forskning/avhandling/11-klassrummet-analyser-av-en-pedagogisk-praktik-forandring/
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från
Ward, M., Peters, G., & Shelley, K. (2010). Student and faculty perceptions of the quality of online learning experiences. International Review of Research in Open and Distance Learning, 11(3), 57-77. Hämtad från
https://www.researchgate.net/publication/47457322_Student_and_Faculty_Perceptions_of_the_Qu ality_of_Online_Learning_Experiences
Wiest, L. (2012). Effective Online Instruction in Higher Education. The Quarterly Review of Distance
Education, 13(1), 11–14. Hämtad från
https://www.researchgate.net/publication/263620466_Effective_Online_Instruction_in_Higher_Ed ucation
Yuan, J., & Kim, C. (2014). Guidelines for facilitating the development of learning communities in online courses. Journal of Computer Assisted Learning, 30(3), 220-232. Hämtad från
https://www.researchgate.net/publication/260279187_Guidelines_for_facilitating_the_developmen t_of_learning_communities_in_online_courses
Bilagor
Bilaga A – Informationsbrev
Är du intresserad av att delta i en studie om matematikundervisning på distans?
Hej! Michael Sohl heter jag och är lärarstudent på Karlstads Universitet. Jag läser sista terminen på ämneslärarprogrammet med inriktning matematik och fysik och skriver just nu mitt examensarbete i ämnet matematik. Syftet med mitt arbete är att kartlägga vilka undervisningsmetoder gymnasielärare i matematik använt sig av när de undervisat matematik på distans. Förhoppningen är att kartläggningen kan sammanställa några framgångsrika undervisningsmetoder och fungera som ett hjälpmedel för lärare att utvecklas i sin distansundervisning.Jag söker därför yrkesverksamma och behöriga matematiklärare som har bedrivit distansundervisning i matematik nu under vårterminen och du har tillfrågats att vara med i undersökningen. Undersökningen sker i form av intervjuer och intervjutiden är beräknad till ungefär 30 - 45 minuter. Intervjun kommer att spelas in med ljudinspelning om samtalet sker fysiskt alternativt med hjälp av videoinspelning om intervjun äger rum på videolänk. Allt material som samlas in kommer behandlas konfidentiellt och du kommer vara helt anonym i studien. Det inspelade materialet kommer endast att användas för denna studies syfte och förstöras när arbetet godkänts och betyget registrerats i Karlstads universitets studieregister. Deltagandet är helt frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta ditt deltagande utan några negativa konsekvenser.
Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till
datainspektionen. Kontaktuppgifter till dataskyddsombudet på Karlstads universitet är dpo@kau.se. Intervjun bevaras i Karlstads universitets molntjänst BOX för att säkra lagrandet av personuppgifter. Om det önskas kan den färdiga studien skickas via e-post.
Vid frågor är du välkommen att kontakta mig eller min handledare. Tack för deltagandet!
Michael Sohl David Taub
Student Handledare
Tel: 0703760779 Tel: 054-700 23 13
Bilaga B - Samtyckeskrav
Ett skriftligt samtycke för att medverka som respondent i studien som undersöker vilka undervisningsmetoder gymnasielärare i matematik använder sig av.
Att jag skriver under och samtycker till medverkan innebär att jag blivit informerad om syftet med studien, hur informationen samlats in, hur den bearbetas och förvaras. Dessutom är jag införstådd i att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag när som helst kan välja att avbryta min medverkan i denna studie. Jag har även haft möjlighet att ställa frågor om undersökningen och i så fall även fått de besvarade. Jag är också införstådd om att informationen jag lämnar endast kommer användas i denna studie och ingen annan.
Härmed samtycker jag till min medverkan och medger att jag även är informerad om hur mina
personuppgifter kommer behandlas och lagras på Karlstads universitets lagringstjänst Box enligt GDPR.
Ort/datum: _________________________________________ Namnteckning: ______________________________________ Namnförtydligande: __________________________________ Jag önskar att få studien skickad till mig via e-post: Ja:
□
, Nej:□
.Michael Sohl David Taub
Student Handledare
Tel: 0703760779 Tel: 054-700 23 13
E-post: MichSohl100@student.kau.se E-post: david.taub@Kau.se
Bilaga C – Intervjuguide
Inledning.
1. Inledning med presentation av mig själv, studiens syfte och hur lång tid intervjun är beräknat att ta.
2. Fortsätt med att berätta om konfidentialitet och att den intervjuade när som helst kan avbryta sin medverkan. Berätta även att samtalet kommer spelas in.
3. Kolla över att samtyckesblanketten är ifylld.
Inledande intervjufrågor.
1. Hur länge har du jobbat som lärare? 2. Vad fick dig att vilja jobba som lärare? 3. Vart utbildade du dig?
4. Hade du erfarenhet av distansundervisning innan denna situation? 5. Har ni hunnit ha slutprov och har ni hunnit rätta dem?
6. Vilka kurser i matematik undervisar du i nu?
Intervjufrågor för att undersöka studiens syfte.
1. Kan du beskriva hur en typisk matematiklektion ser ut i ditt klassrum idag? Exempel på följdfrågor:
- Använder du dig av inspelade videos? - Använder du flipped classroom?
- Håller du i föreläsningar på videolänk eller får eleverna se dina genomgångar på film? - Räknar ni mest under lektionstid, genomgångar?
- Vad tycker du om det upplägget, hade du hellre arbetat på ett annat sätt? (OM ja, är det något som inte möjliggör det).
- Anser du att kommunikationen i undervisningen främst är asynkron, synkron eller en blandning av båda? (Förklara begreppet om läraren inte hört de förut)
2. Om du tänker tillbaka på din traditionella undervisning, använde du då några digitala hjälpmedel i undervisningen?
3. Använder du digitala hjälpmedel i större, mindre eller samma utsträckning nu? 4. Använder du samma verktyg nu eller använder du andra?
- Vilka?
- Hur används dem?
- Hur fick du kontakt med dessa verktyg?
- Har det varit problem med att använda det matematiska symbolspråket i de digitala verktygen?
5. Hur ser du på elevernas roll i distansundervisning. Tycker du att den ändrats? Kan du ge en beskrivning hur? Har de tex kanske blivit mindre aktiva, mindre sociala osv.
6. Jobbar eleverna i grupp?
- I så fall, hur möjliggörs det?
- Är det mer eller mindre gruppuppgifter nu? - På förhand bestämda grupper?
- Har eleverna samarbetat i digitala grupprum? - Har du skapat digitala grupprum?
- Kommer det naturligt? Ringer du upp dem en och en? - Tycker du att det är viktigt? Finns det tid för det?
8. Hur tycker du att din lärarroll förändrats nu när undervisningen sker på distans? - Kan du ge något exempel på hur?
9. Vad har varit viktigast för dig för att utvecklas i att undervisa på distans? 10. Vad tycker du krävs för att man ska lyckas med sin distansundervisning?
11. Om vi säger att det fortsätter med distansundervisning nästa år, kommer du undervisa på samma sätt eller har du någon idé på hur du kan göra det bättre/annorlunda?
12. Är det något du vill tillägga och som du tycker saknas i intervjun? - Övriga tankar?
Avslutning
Tacka läraren för medverkan och meddela att det bara är att ta kontakt med antingen mig eller handledaren om något är oklart eller om läraren har några frågor.