I detta kapitel presenteras de förslag författarna har för framtida studier vilka baserats på denna studie i olika mån.
En studie som skulle kunna ge en ytterligare synvinkel på frågan om vilka utma-ningar som finns inom upphandlingsområdet skulle kunna vara en studie som ämnar att gå djupare in på olika utmaningar som finns för de olika produktkategorierna som Upphandlingsmyndigheten har listade som övergripande kategorier. Anledningen till att det finns ett behov för denna typ av studie är för att studera varje områdes sär-skilda utmaningar och vilka miljökrav som också skulle vara mer centrala för den specifika kategorin. Detta skulle i sin tur kunna visa vilka specifika förändringar som skulle behöva göras för att få minskade utsläpp och minskad påverkan på miljön vid tillgång till utsläppsfaktorer och skillnader på dagens anbud och tidigare satta anbud.
En annan studie skulle kunna utformas för att se hur arbetsprocessen skulle kunna se ut för en kommun att som ämnar implementera SS-ISO 20400:2017 som vägledning i sin verksamhet för att ta del av standardens metoder för ett mer hållbart upphand-lande av varor och tjänster. Denna studie skulle kunna undersöka hur stort behovet av denna typ av standard är och hur/om denna standard skulle kunna generera större miljöprestanda för kommunerna.
Vidare skulle denna studie kunna replikeras men att urvalet av deltagande kommu-ner istället baseras på geografisk placering av kommunen snarare än den tidigare be-skrivna urvalsprocessen. Denna studie skulle vara ett komplement till denna och så-ledes också väga in andra kriterier men ändå undersöka samma område. Att utgå från geografisk placering vid urval skulle kunna leda till tydligare resultat på den övergripande frågan om vilka utmaningar som finns med att ställa miljökrav inom upphandling på olika platser i Sverige.
Ett förslag på framtida studie är att som beskrevs i diskussionen i kapitel 5, studera hur/var och på vilket sätt en stödfunktion skulle kunna se ut för att underlätta kom-munala verksamheters möjligheter att ställa miljökrav i upphandlingar. Denna studie skulle kunna genomföras med hjälp av flera olika kommuner i olika situation gäl-lande tillgång till miljökompetens för att bilda en större förståelse för hur och på vil-ket sätt denna typ av stödfunktion bör se ut.
Referenser
Adolfsson, P. & Solli, R. (Red.). (2009). Offentlig sektor och komplexitet. Om hantering av mål, strategier och professioner. Lund: Studentlitteratur.
Aktuell Hållbarhet. (2019a). Kommunrankningen. Så jobbar kommunerna med miljöfrågan 2019. Hämtad från https://www.aktuellhallbarhet.se/rapporter/kommun rankningen-sa-jobbar-kommunerna-med-miljofragan-2019/
Aktuell Hållbarhet. (2019b). Sveriges Miljöbästa kommun 2019. Hämtad 2020- 05–11 från https://kommunrankning.miljobarometern.se/
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2017). Tolkning och Reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ammenberg, J., & Sundin, E. (2005). Products in environmental management sys-tems: the role of auditors. Journal of Cleaner Production, 13(4), 417-431. doi:
10.1016/j.jclepro.2003.12.006
Bell, E., Bryman, A., & Harley, B. (2019). Business Research Methods. (5: e uppl.). Oxford: Oxford University Press.
Biggam, J. (2017). Succeeding with Your Master's Dissertation. A step-by-step handbook.
(4: e uppl.). London: Open University Press McGraw-Hill Education.
Bowden, C., & Galindo-Gonzalez, S. (2015). Interviewing when you’re not face-to face: The use of email interviews in a phenomenological study. International Journal of Doctoral Studies, 10(12), 79–92.
Burström, F. (2000). Environmental Management Systems and Co-operation in Municipalities. Local Environment, 5(3), 271–284. doi:
10.1080/13549830050134220
Bratt, C., Hallstedt, S., Robèrt, K.-H., Broman, G., & Oldmark, J. (2013). Assess-ment of criteria developAssess-ment for public procureAssess-ment from a strategic sustaina-bility perspective. Journal of Cleaner Production, 52, 309–316. doi:
10.1016/j.jclepro.2013.02.007
Europeiska Kommissionen. (2005). Att köpa grönt! Handbok om miljöanpassad offentlig upphandling (ISBN 92-894-8997-9). Luxemburg: Byrån för Europeiska gemen-skapernas officiella publikationer.
Forsberg, N. (2019). Upphandling enligt LOU, LUF, LUK, LUFS och LOV. (5 uppl.) Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Forsgren, E. & Pethman, S. (2020). Miljökrav inom upphandling på kommunal nivå En metodstudie inför kommande C-uppsats. (Fördjupningsstudie, Högskolan i Gävle, Gävle).
Gardner, D. (1991). Kvalitativ forskningsmetodik i praktiken -Cirklar inom cirklar. (C. G.
Liungman, övers.) Lund: Studentlitteratur.
Gerring, J. (2007) Case Study Research. Principles and Practices. New York: Cambridge University Press.
Gustafsson, A (2019). Kommun. I NE.se. Hämtad från https://www.ne.se/upp-slagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kommun
Gustafsson, A. & Henrekson, M. (2019). Offentliga sektorn. I NE.se. Hämtad från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/offentliga-sek-torn
Hallin, A. & Helin, J. (2018). Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Hägerhäll, B. (1988). Vår gemensamma framtid. Rapport från Världskommissionen för miljö och utveckling. Stockholm: Prisma och Tidens förlag.
James, N. (2016). Using email interviews in qualitative educational research: Creat-ing space to think and time to talk. International Journal of Qualitative Studies in Education, 29(2), 150-163. doi: 10.1080/09518398.2015.1017848
Kanth, M. (2019). Sveriges rapportering till FN:s klimatkonvention. Hämtad 2020-04-17 från https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/
Klimatkonventionen/Sveriges-rapportering-till-fns-klimatkonvention/
Konkurrensverket. (2020). Upphandlingsreglerna – en introduktion (ISBN 978-91-88566-37-9). Stockholm.
Konkurrensverket. (2019). Lagstiftningen. Hämtad 2020-04-20 från http://www.konkurrensverket.se/upphandling/om-lagstiftningen/
Konkurrensverket. (u.å). Konkurrenslagen i korthet. Hämtad 2020-05-11 från http://www.konkurrensverket.se/konkurrens/om-konkurrensreglerna/--ovrigt--/konkurrenslagen-i-korthet/
Krippendorff, K. (2004). Content Analysis. An Introduction to Its Methodology. (2 uppl.). Thousand Oaks, Kalifornien: SAGE Publications, INC.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:e uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
Lagen om offentlig upphandling (SFS 2016:1145). Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfatt-ningssamling/lag-20161145-om-offentlig-upphandling_sfs-2016-1145 Lagen om upphandling av koncessioner (SFS 2016:1147). Hämtad från Riksdagens
webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku- ment/svensk-forfattningssamling/lag-20161147-om-upphandling-av-koncess-ioner_sfs-2016-1147
Lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (SFS 2016:1146). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku- ment/svensk-forfattningssamling/lag-20161146-om-upphandling-inom_sfs-2016-1146
Lagen om upphandling på försvar och säkerhetsområden (SFS 2011:1029). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku- ment/svensk-forfattningssamling/lag-20111029-om-upphandling-pa-forsvars--och_sfs-2011-1029
Lundberg, S., & Marklund, P. O. (2013). Green public procurement as an environ-mental policy instrument: cost effectiveness. Environenviron-mental Economics, 4(4), 75–
83.
Lundberg, S., Marklund, P. O., Strömbäck, E., & Sundström, D. (2015). Using public procurement to implement environmental policy: an empirical analysis.
Environmental Economics and Policy Studies, 17(4), 487-520. doi:
10.1007/s10018-015-0102-9
Merriam, S. B. (1988). Fallstudien som forskningsmetod. San Francisco, Jossey-Bass Inc.
Merriam, S. B. & Tisdell, E. J. (2016). Qualitative research A Guide to Design and Implementation (4: e uppl.). San Francisco, Kalifornien: Jossey-Bass, A Wiley Brand.
Michelsen, O. & De Boer, L. (2009). Green procurement in Norway; a survey of practices at the municipal and county level. Journal of Environmental Management, 91(1), 160–167. doi: 10.1016/j.jenvman.2009.08.001
Naturvårdsverket. (2019). Territoriella utsläpp och upptag av växthusgaser. Hämtad 2020-04-03 från http://www.naturvardsverket.se/klimatutslapp
Naturvårdsverket. (2018). De svenska miljömålen - En introduktion (ISBN 978-91-620-8821-7). Bromma: Arkitektkopia.
Naturvårdsverket. (2013). Miljöanpassade inköp – verktyg för att nå de nationella miljö-kvalitetsmålen (ISBN 978-91-620-6591-1). Bromma: CM Gruppen AB.
Naturvårdsverket. (2010). Miljöanpassad offentlig upphandling. En fråga om att kunna, vilja och förstå (ISBN 978-91-620-6326). Bromma: CM-Gruppen.
Naturvårdsverket. (2003). Kommunerna och miljömålen Samspel på lokal nivå – En idéskrift (ISBN 91-620-8125-X). Bromma: CM-Gruppen.
Neville, C. (2016). The complete guide to referencing and avoiding plagiarism (3 uppl.).
London: Open University Press McGraw-Hill Education.
Nissinen, A., Parikka-Alhola, K., & Rita, H. (2009). Environmental criteria in the Public purchases above the EU threshold values by three Nordic countries:
2003 and 2005. Ecological Economics, 68(6), 1838-1849. doi:
10.1016/j.ecolecon.2008.12.005
Nordlin, B. (2018, 12 juni). Rätt titel för inköpsjobbet. Inköpsrådet. Hämtad från https://inkopsradet.se/karriar/ratt-titel-for-inkopsjobbet/
Palmujoki, A., Parikka‐Alhola, K., & Ekroos, A. (2010). Green public procure-ment: analysis on the use of environmental criteria in contracts. Review of Euro-pean Community & International Environmental Law, 19(2), 250-262. doi:
10.1111/j.1467-9388.2010.00681.x
Preuss, L. (2007). Buying into our Future: Sustainability Initiatives in Local Govern-ment ProcureGovern-ment. Business Strategy and the EnvironGovern-ment, 16, 354–365. doi:
10.1002/bse.578
Regeringskansliet. (2018). Handlingsplan Agenda 2030. 2018–2020. (Fi 2018:3).
Hämtad från https://www.regeringen.se/49e20a/contentassets/60a67ba0ec 8a4f27b04cc4098fa6f9fa/handlingsplan-agenda-2030.pdf
SCB. (2020). Folkmängd efter region och år (Kommuner, År 2019). Hämtad 2020-04-23 från http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/STAR T__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/#
SKL. (2019). Upphandla klimatsmart och hållbart. Inspiration och tips till kommuner.
Hämtad från https://webbutik.skr.se/sv/artiklar/upphandla-klimatsmart-och-hallbart.html
SKL Kommentus. (u.å). Ramavtal och avtalskategorier. Hämtad 2019- 04-27 från https://www.sklkommentus.se/upphandling-och-ramavtal/Vara-ramavtal-och-upphandlingar/ramavtal-och-avtalskategorier/
SKR. (2020a). Att göra inför en upphandling, checklista. Hämtad 2020-04-27 från https://skr.se/demokratiledningstyrning/upphandling/strategiskupphandling-forsorjningsstrategi/inforupphandlingchecklista.11719.html
SKR. (2020b). Så styrs en kommun. Hämtad 2020-05-18 från https://skr.se/de- mokratiledningstyrning/politiskstyrningfortroendevalda/kommunaltsjalvsty-resastyrskommunenochregionen/sastyrskommunen.735.html
SKR. (2020c). Upphandlingsdokument (förfrågningsunderlag), krav. Hämtad 2020-04-27 från https://skr.se/demokratiledningstyrning/upphandling/upphand lingsprocessenupphandlingsdokument/upphandlingsdokumentkrav.10279.html SKR. (2020d). Upphandlingsprocessen: LOU, LOV och LUF. Hämtad 2020-04-27
från https://skr.se/demokratiledningstyrning/upphandling/upphandlings processenupphandlingsdokument.10278.html
Sporrong, J., & Bröchner, J. (2009). Public procurement incentives for sustainable design services: Swedish experiences. Architectural engineering and design manage-ment, 5(1-2), 24-35. doi: 10.3763/aedm.2009.0903
SS-ISO 20400:2017. Hållbar upphandling- vägledning. (ISO 20400:2017, IDT) Stock-holm: Swedish Standards Institute.
Sveriges Domstolar. (2019). Ansök om överprövning av offentlig upphandling.
Hämtad 2020-06-04 från https://www.domstol.se/amnen/overklaga-myndig- hetsbeslut/offentlig-upphandling/ansok-om-overprovning-av-offentlig-upp-handling/
Sveriges miljömål. (2019a). Så fungerar arbetet med Sveriges miljömål. Hämtad 2020-04-06 från http://www.sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-miljomal/
Sveriges miljömål. (2019b). Vem gör vad i miljömålssystemet. Hämtad 2020-04-06 från http://www.sverigesmiljomal.se/sa-fungerar-arbetet-med-sveriges-mil-jomal/vem-gor-vad-i-miljomalssystemet/
Testa, F., Annunziata, E., Iraldo, F., & Frey, M. (2016). Drawbacks and opportuni-ties of green public procurement: an effective tool for sustainable production.
Journal of Cleaner Production, 112, 1893-1900. doi: 10.1016/j.jcle-pro.2014.09.092
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
United Nations Development Programme (UNDP). (2020). 12 Hållbar konsumtion och produktion. Hämtad 2020-04-06 från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-12-hallbar-konsumtion-och-produktion/
United Nations. (2015). Integrating the three dimensions of sustainable development:
A framework and tools. (ST/ESCAP/2737). Thailand: United Nations Building.
Upphandlingsmyndigheten. (2020a). Det här är Upphandlingsmyndigheten. Hämtad 2020-04-03 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/omossmeny/om-oss/
Upphandlingsmyndigheten. (2020b). Kommunernas miljöpåverkan. Hämtad 2020-04-03 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/verktyg/miljospenda-nalys/kommunernas-miljopaverkan/
Upphandlingsmyndigheten. (2020c). Upphandla. Hämtad 2020-04-03 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/upphandla/
Upphandlingsmyndigheten. (2019a). Frågeportalen. Hämtad 2020-04-25 från https://frageportalen.upphandlingsmyndigheten.se/org/upphandlingsmyndig-heten/d/lagkrav/
Upphandlingsmyndigheten. (2019b) Marknadsanalys. Hämtad 2020-04-27 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/dialog-och-innovation /dialog/marknadsanalys/
Upphandlingsmyndigheten. (2019c). Miljöspendanalys. Beskrivning av en metod för att integrera klimatpåverkan i allmänna inköpsanalyser (ISBN: 978-91-985234-5-4).
Solna: Upphandlingsmyndigheten.
Upphandlingsmyndigheten. (2019d). Om kriterie-wizard och kriteriebiblioteket.
Hämtad 2020-04-20 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbar- het/stall-hallbarhetskrav/om-kriterierna/om-kriterie-wizard-och-kriteriebib-lioteket/
Upphandlingsmyndigheten. (2019e). Om lagstiftningen. Hämtad 2020-04-03 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/upphandla/om-upphandlingsreg-lerna/om-lagstiftningen/
Upphandlingsmyndigheten. (2019f) Tidig dialog. Hämtad 2020-04-27 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/omraden/dialog-och-innovat-ion/dialog/
Upphandlingsmyndigheten. (2019g). Upphandlingsförfarande. Hämtad 2020-04-27 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/upphandla/om-upphandlings-reglerna/Upphandlingsforfaranden/
Upphandlingsmyndigheten. (2018a). Roller hos den upphandlande myndigheten.
Hämtad 2020-05-18 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/organi-sera/strategiskt-inkopsarbete/roller-hos-den-upphandlade-myndigheten/
Upphandlingsmyndigheten. (2018b). Vad skiljer offentlig upphandling från inköp i privat sektor? Hämtad 2020-04-03 från https://www.upphandlingsmyndig- heten.se/upphandla/om-upphandlingsreglerna/om-lagstiftningen/vad-skiljer-offentlig-upphandling-fran-inkop-i-privat-sektor/
Upphandlingsmyndigheten. (2017a). Behovsanalysen. Hämtad 2020-04-27 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/organisera/strategiskt-inkopsar-bete/inkop-som-styrmedel/steg-2/behovsanalysen/
Upphandlingsmyndigheten. (2017b). Krav i olika nivåer. Hämtad 2020-04-15 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhet/stall-hallbarhets-krav/om-kriterierna/kravnivaer/
Upphandlingsmyndigheten. (u.å). Sök via miljömål. Hämtad 2020-04-06 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/hallbarhet/miljomalssok/
Wickenberg, B. (2004). Translation of Sustainability into Public Procurement Practices in Swedish Municipalities. (Mastersuppsats, Lund Universitet, Lund.) Hämtad från
https://www.researchgate.net/publication/228907567_Trans- lation_of_Sustainability_into_Public_Procurement_Practices_in_Swe-dish_Municipalities
Yin, R. K. (2014). Case Study Research Design and Methods (5. uppl.). Thousand Oaks, Kalifornien: SAGE Publications, INC.
Yin, R. K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Stockholm: Liber.
Bilaga A
Frågemall till intervjuerna med kommunerna.
1) Hur ser er upphandlings/inköps-verksamhet ut?
2) Är er verksamhet certifierade enligt något ledningssystem?
a) Vilket?
3) I vilket skede i upphandlingsprocessen ställs miljökrav inom er verksamhet?
a) Hur skulle ni vilja att det såg ut?
4) Ur miljöhänsyn, hur viktigt anser ni att uppföljningen av era leverantörer är?
5) Vad/vilken produktkategori/tjänst anser ni det finns störst svårigheter att ställa miljökrav inom?
6) Anser ni att de “verktyg” som finns via Upphandlingsmyndigheten är enkla att använda? (Kriterie-wizard och Kriterie biblioteket)
a) Används dessa eller andra verktyg?
7) Upphandlingar inom det offentliga måste följa lagstiftning, exempelvis LOU (m.m.), anser ni att kommunen har möjlighet att ställa relevanta miljökrav och samtidigt efterleva lagstiftningen?
8) Vilka förändringar skulle ni vilja se för att kunna genomföra ett mer utförligt miljöarbete vid upphandling? (Förändringar på kommunal eller nationell nivå?) 9) Anser ni att det skulle vara rimligt att ställa krav på miljökrav i viss del eller i
samtliga upphandlingar?
10) Vilka svårigheter skulle ni säga är störst vid bearbetande av miljöfrågor i upp-handlingarna? (Resursmässiga, tid, engagemang eller kunskap?)
11) Anser ni att er kommuns storlek har någon påverkan på er möjlighet att arbeta med miljökrav inom upphandlingarna?
12) Vilken slags bakgrund har de anställda som upphandlar?
a) Har de som sitter med upphandling fått någon utbildning inom miljöanpas-sad upphandling eller i att ställa miljökrav vid upphandling?
13) Finns det någon form av incitament till att som upphandlare/inköpare prestera bättre inom ramen för att ställa miljökrav?
14) Vad anser ni är den största miljönyttan upphandlarna kan göra?
Bilaga B
Nedan följer tabeller som beskriver vilka kommuner som deltagit i studien, de kom-muner som nekat deltagande och de komkom-muner som ej svarar på förfrågan om delta-gande i denna studie. Deltadelta-gande kommuner presenteras i tabell 1. De kommuner som tackat nej presenteras i tabell 2 och de kommuner som ej besvarat förfrågan presenteras i tabell 3.
Tabell 1. Deltagande kommuner i studien
Kommun Invånarantal Kommunrankning Urvalskategori
Eskilstuna 106 859* 5** Stor, Hög
Järfälla 79 990* 42** Stor, Låg
Danderyd 32 857* 16** Medel, Hög
Norrtälje 62 622* 174** Medel, Låg
Sunne 13 306* 85** Liten, Hög
Tabell 2. Kontaktade kommuner som valde att ej deltaga.
Kommun Invånarantal Kommunrankning Urvalskategori
Helsingborg 147 734* 1** Stor, Hög
Vänersborgs 39 591* 212** Medel, Låg
Landskrona 46 090* 220** Medel, Låg
Eksjö 17 753* 209** Liten, Låg
Rättvik 10 950* 278** Liten, Låg
Grums 9 047* 281** Liten, Låg
Eda 8 564* 285** Liten, Låg
Tabell 3. Kontaktade kommuner som ej svarat.
Kommun Invånarantal Kommunrankning Urvalskategori
Karlstad 93 898* 4** Stor, Hög
Kungsbacka 84 395* 77** Stor, Låg
Strängnäs 36 544* 14** Medel, Hög
Kumla 21 738* 90** Liten, Hög
Timrå 17 979* 200** Liten, Låg
Hallstahammar 16 346* 211** Liten, Låg
Kalix 15 886* 271** Liten, Låg
*(SCB, 2020) **(Aktuell Hållbarhet, 2019b)
*(SCB, 2020) **(Aktuell Hållbarhet, 2019b)
*(SCB, 2020) **(Aktuell Hållbarhet, 2019b)