Sammanfattning av resultat

Kommunerna har olika inställning till frågorna och poängterade således olika utma-ningar med att ställa miljökrav inom och kring upphandling. Kommunernas samlade inställning till vad den största miljönyttan upphandlarna kan göra var att rätt ställda miljökrav kan leda till stor positiv påverkan inom flera miljöområden. Vad gäller in-citament för att arbeta med, eller ställa miljökrav menade kommunerna generellt att det inte finns några former av drivande krafter utöver de generella miljömål eller program som omspänner hela den kommunala verksamheten.

De olika kommunerna var i stort sett överens om och menade alla att kunskap, en-gagemang eller resurser i olika mån påverkar möjligheten att ställa miljökrav inom olika upphandlingar. Vidare poängterades att kunskap och engagemang var två om-råden av vikt men att dessa samtidigt är omom-råden vilka kan utvecklas på individnivå, till skillnad från resursfrågor som istället har med kommunens möjligheter i stort att göra.

I de olika produktkategorierna eller tjänsterna som kommunerna såg större utma-ningar att ställa miljökrav inom fanns exempelvis IT, bygg, infrastruktur samt kemi-kalier och gifter. Dessa områden hade enligt kommunerna ofta komplexa leveran-törskedjor och att det således var svårt att följa alla delar av tillverkningen till bot-ten, att det krävs enskilda kravställningar för olika produkter och att det ofta handlar om konservativa branscher där förändring kan vara svåruppnådd.

Några av kommunerna menade att de anställda genomgått utbildningar inom områ-det men att områ-det inte är fallet för alla kommuner. De kommuner som inte genomfört utbildning menade samtidigt att detta bör vara något som upphandlarna skall få till-gång till.

Samtliga kommuner menade att miljökrav skall ställas i det inledande skedet av en upphandling men att kraven ibland ställs för sent. Enligt kommunerna påverkar erfa-renheten och engagemanget hos beställande part hur väl miljökrav implementeras i processen.

Ju mer erfarenhet och kunskaper från beställarens sida, desto bättre är möjligheten för upphandlarna att göra ett bra jobb med att ställa miljökraven enligt kommu-nerna. Vad gäller frågan om uppföljning menade kommunerna att det är av absolut största vikt att uppföljning av upphandlingarna genomförs, detta eftersom det både innebär att leverantören måste följa kontraktet och i sin tur efterfölja konkurrenslag-stiftningen men också att kommunen erhåller den produkt de har kraven ställda ut-efter. Dock påpekade kommunerna också att uppföljning är en stor utmaning och att det ofta saknas resurser för att kunna genomföra dessa uppföljningar till fullo.

Vad gäller kommunernas inställningar till förändring menade de att förändringarna borde ske både på kommunal och nationell nivå. Detta eftersom kommunerna efter-lyser en stödfunktion som bör komma endera från kommunen i sig, eller från nat-ionell nivå och kan implementeras för att kommunen skall få tillgång till en resurs inom miljöområdet. Andra stödfunktioner som uppmärksammades är nyckeltal för att mäta effekterna av miljökrav i upphandlingar, stöd via SKL Kommentus i form av offentliga underlag samt att standardiserade modeller eller ramverk bör finnas för att förenkla uppföljningsprocessen för medarbetare utan miljökompetens. Kommu-nerna var inte eniga i frågan om det borde finnas krav på miljökrav i samtliga upp-handlingar då vissa inte ansåg att det är rimligt att ställa miljökrav inom alla former av upphandlingar.

Vad gäller kommunstorleken och dess påverkan på att ställa miljökrav menade de olika kommunerna att storleken kan ha betydelse. Här poängterades kommunernas storlek och därigenom resurstillgångar som faktorer vilka i längden leder till mins-kade respektive ömins-kade möjligheter att ställa och bearbeta kraven. Dock skall även tilläggas att flera kommuner ansåg att kommunerna i Sverige oavsett storlek, kan dra nytta av att varandras erfarenheter och idéer i olika frågor inom upphandling.

Kommunerna menade att lagstiftningen har ändrats till fördel för att ställa krav på annat än pris samtidigt som ställande av andra krav enligt kommunerna kan leda till risk för överprövning från leverantör som inte fick anbudet vilket i sin tur leder till osäkerhet för upphandlarna att ställa andra krav än de mest grundläggande. Inställ-ningen till lagstiftInställ-ningen varierar således från att den anses vara en stoppkloss för att ställa krav till att det istället inte är ett problem om kommunen följer grundprinci-perna för lagstiftningen.

Upphandlingsmyndighetens kriterieverktyg sågs av vissa kommuner som ett hjälp-verktyg som måste anpassas och värderas innan användning. Samtidigt menade andra kommuner att verktyget inte är hjälpsamt och att det således är enklare att ställa krav utan detta verktyg. Problematiken är således att kriterierna är till åren.

Kommunernas svar har varierat i olika frågor men det fanns inga tydliga drag som går att särskilja kommunerna från varandra. De skillnader som fanns har istället legat på en mer övergripande nivå där olika kommuner delat åsikter olika gånger vilket i sin tur lett till att det inte går att dra tydliga paralleller mellan kommunens storlek och dess generella svar.