Funktionshinderområdet - Utvecklingen av stödet till anhöriga

Funktionshindersomsorgen i Strängnäs kommun består av fyra enheter med varsin enhetschef och en verksamhetschef som har det övergripande ansvaret för funktionshindersomsorgen. De verksamheter som inryms i dessa fyra enheter är Serviceboende, Gruppbostad, Daglig

verksamhet, Korttidsboende, Personlig assistans, Ledsagarservice och avlösarservice samt Kommunal psykiatri.

5.1 Genomförande, det kommunspecifika

Inom funktionshindersområdet samlades aktuell dokumentation in och verksamhetschefen för funktionshindersomsorgen intervjuades. Därefter skickades ”Uppsalaenkäten” (bilaga 9) ut via e-post till de fyra enheterna. Efter cirka två veckor skickades en påminnelse ut och ännu en påminnelse skickades efter ytterligare cirka tre veckor. Enkätsvar inkom från alla fyra enheter, men två av enheterna hade fyllt i enkäten gemensamt vilket innebär att materialet består av tre enkäter. Svarsantalet varierar på de olika frågorna med utgångspunkt från svaret på den andra frågan i enkäten. Denna fråga löd: Erbjuds anhöriga stöd i någon form inom den verksamhet som du är ansvarig för? Och frågan kunde besvaras med Ja eller Nej. Om svaret var Nej så ombads man att gå till fråga 29 (av 34 frågor). Detta innebär att endast de enheter som svarat Ja på fråga två har besvarat frågorna 3-28.

Inom området funktionshinder har tre av fyra enheter svarat Ja på fråga två, men alla frågor i enkäten har ej besvarats av alla enheter. Efter att dokumentation, intervjuer och enkäter sammanställts utfördes en fokusgruppsintervju med utgångspunkt från den bild av

anhörigstödet som sammanställningen av materialet gav. Efter att fokusgruppsintervjuerna utförts samlades namn in på anhöriga dels via anhörigkonsulenten och de andra medarbetarna på Anhörigcentrum och dels via biståndshandläggarna. Dessa namnlistor vidarebefordrades till NkA och ligger till grund för resultatet av den enkätundersökning och de telefonintervjuer med anhöriga som NkA utfört.

5.2 Resultat av kartläggning av stödet till anhöriga

Resultatet bygger på en sammanställning av den insamlade dokumentationen, intervjun med verksamhetschefen och de inkomna enkätsvaren.

5.2.1 Mål

Det finns inget uttalat mål för stödet till anhöriga till personer med funktionsnedsättning. Det stöd som finns är med i de strategiska målen som gäller även för anhöriga, men de finns inga specifika mål för den gruppen. Varje enhet har dock en egen verksamhetsplan som revideras varje år och uppföljning görs efter ett halvår. I verksamhetsplanen skall anhörigstödet upp tas och prioriteras. Efter varje år görs också en verksamhetsberättelse. När det kommer till definitionen av vem som är anhörig så definierar verksamheten anhöriga som någon med en nära relation till den närstående och denne behöver inte vara släkt med den närstående 5.2.2 Handlingsplan för stöd till anhöriga

På frågan om kommunen har någon handlingsplan för stöd till anhöriga svarar den ansvarige verksamhetschefen att det inte finns någon handlingsplan.

5.2.3 Former av stöd till anhöriga

Den viktigaste stödformen som erbjuds är den mellan personal och anhörig anser

verksamhetschefen som också påpekar att Anhörigcentrum med bland annat anhörigkonsulent finns. De ena av de två enhetschefer som besvarat frågan svarar att avlösarservice och

personlig assistans avlastar anhöriga och därför kan ses som anhörigstöd. Den andre enhetschefen svarar att ” Personal har i sitt uppdrag att stötta anhöriga i deras kontakt med brukarna, många gånger svårt för anhöriga i frigörelseprocessen när brukarna flyttar till gruppbostad/korttidsboende”.

När det gäller vilka stödet vänder sig till svarar verksamhetschefen att stödet finns till för alla anhöriga som vårdar någon med sjukdom eller funktionsnedsättning medan ingen av

enhetscheferna har besvarat frågan. Vilka är det då som nås av stödet? Ja enligt

verksamhetschefen så kan den frågan inte besvaras, men en gissning är att det är fler som behöver än de som får det. Den enhetschef som besvarat frågan svarar att de som nås är familjemedlemmar i hushållsgemenskap. Hur många anhöriga som fanns som användare av respektive stödform under första halvåret 2010 går ej att besvara.

5.2.4 Efterlevandestöd

På frågan om det finns något efterlevandestöd svarar verksamhetschefen ja och att det sker inom de olika verksamheterna om behov finns, men att det inte finns någon nerskriven rutin för hur det skall göras medan de två enhetschefer som besvarat frågan svarar nej.

5.2.5 Relationer

Om det finns någon uttalad värdegrund att arbeta utifrån när det gäller stöd till anhöriga till personer med funktionsnedsättning besvaras av verksamhetschefen med ja.

Verksamhetschefen uppger att man i kommunen arbetar mycket med etikfrågor,

skattningsskalor för personal och värdegrund. Verksamhetschefen svarar också att det är viktigt med kontinuerligt arbete och uppföljning av dessa frågor. Tre enhetschefer har

besvarat frågan om det finns någon värdegrund och två av dem svarar att det inte finns medan en enhetschef svarar ”Den värdegrund vi har i kommunen ska gälla all verksamhet och alla kontakter”. När det gäller att beskriva det förhållningssätt som de som arbetar med stöd till anhöriga arbetar utifrån så menar verksamhetschefen att förhållningssättet framgår i kommunens värdegrund. Den enhetschef som besvarat frågan svarar

Vi utgår i första hand ifrån brukarens behov och önskemål, vi pratar dock om vikten av en god relation och förståelse för anhörigas situation. Vi har också hänvisat anhöriga till Anhörigcentrum.

5.2.6 Stödplaner

Verksamhetschefen svarar att det finns genomförandeplaner för varje brukare, men inga specifika planer för anhöriga. De två enhetschefer som besvarat frågan svarar att stödplaner inte finns. När det kommer till frågan om hur anhörigas situation beaktas i samband med vårdplanering anser verksamhetschefen att det finns med i stor utsträckning. När det gäller de tre enhetschefernas svar så skiljer de sig något åt då en enhetschef anser att planeringen sker utifrån anhörigas behov i största möjliga mån. den andra enhetschefen anser att det är handläggaren som fattar beslut och i vilken omfattning anhöriga är involverade medan den tredje anser att det beaktas om brukaren lever/bor tillsammans med partner, familj. Eftersom det ej finns några direkta stödplaner kan frågan om hur många anhöriga som hade stödplan upprättad under första halvåret 2010 ej besvaras.

5.2.7 Information, tillgång till stöd och motivationsarbete

Informationen om det stöd till anhöriga som finns ska enligt verksamhetschefen ske direkt genom personal eller via Anhörigcentrum. Därutöver finns information på kommunens hemsida. Den enhetschef som besvarat frågan anser dock att eftersom biståndshandläggaren har första kontakten så bör biståndshandläggaren vara den som informerar i första skedet. När det handlar om i vilket skede som anhöriga nås, hur de får tillgång till de olika stödformerna och hur kommunen försöker nå ut till dem som inte redan är kända så svarar enhetschefen att i vilket skede som anhöriga nås inte kan besvaras, att tillgång till de olika stödformerna skall ske genom dialog med personal och att olika forum till exempel handikapprådet är en väg för att nå ut till dem som inte redan är känd. Ingen av enhetscheferna har besvarat dessa frågor.

5.2 8 Uppsökande verksamhet

Någon uppsökande verksamhet för denna målgrupp finns ej i kommunen.

5.2.9 Anhörigas synpunkter om eget stöd

Verksamhetschefen svarar att anhöriga som har synpunkter på sitt eget stöd vänder sig till den personal och den verksamhet de är knutna till, synpunkter kan också lämnas via

Handikapprådet eller kommunens hemsida. Den enhetschef som besvarat frågan svarar att om det gäller brukarens beslut vänder de sig till biståndshandläggaren eller verksamheten och gäller det anhörigstöd så vänder de sig till Anhörigcentrum. När det gäller rutiner kring hur synpunkter från anhöriga ska hanteras svarar verksamhetschefen att det finns rutiner i

synpunktshanteringen medan de två enhetschefer som besvarat frågan svarar att det inte finns några rutiner. På frågorna om hur anhöriga får information om var de kan lämna sina

synpunkter och hur dessa tas till vara i utvecklingen av stödet till anhöriga har endast

verksamhetschefen svarat att information finns på varje enhet/verksamhet och på kommunens hemsida och de synpunkter som framkommer tas tillvara genom att de tas upp i arbetsgrupper och i planeringen av det fortsatta arbetet.

5.2.10 Anhörigas synpunkter om insatser för den närstående

Denna fråga besvaras av verksamhetschefen med att anhöriga som har synpunkter om insatser för den närstående kan vända sig till personalen på den verksamhet det gäller. Synpunkter kan också lämnas via Handikapprådet eller kommunens hemsida.

De tre enhetschefer som besvarat frågan kompletterar med kontaktpersonal, enhetschef, sjuksköterska, verksamhetschef, boendestödjare, arbetshandledare eller biståndshandläggaren.

På frågan om det finns någon etablerad rutin för hur synpunkter lämnas svarar en enhetschef att det finns och två svarar att det inte finns. Anhöriga får information om att de kan lämna synpunkter genom samtal vid uppföljningar, i samband med genomförandeplanen, samt vid den dagliga kontakten. Hur de synpunkter som framkommer tas till vara i utvecklingen av funktionshindersomsorgen har besvaras av tre enhetschefer där de att synpunkter kan tas upp både enskilt eller per arbetsgrupp och att kommunikation kring detta skall ske när brukaren är med. Den tredje enhetschefen svarar

Vi har mycket fin kontakt med anhöriga och tar deras synpunkter på allvar och lyfter det bl.a. vidare på arbetsplatsträffar och kvalitetsmöten som sedan återkopplas till anhöriga.

5.2.11 Uppföljning och utvärdering

Enligt verksamhetschefen och de två enhetschefer som besvarat frågan görs ingen uppföljning av stödet till anhöriga på individnivå till anhöriga till personer med funktionsnedsättning. När det gäller om utvärdering görs av de olika anhörigstödsformerna svarar verksamhetschefen ja, i viss utsträckning medan enhetscheferna lämnar frågan obesvarad. Verksamhetschefen tror inte att anhöriga involveras i utvärderingen av stödet till anhöriga vilket den enhetschef som besvarat frågan bekräftar. Även på frågan om anhöriga involveras i utvärderingen av

funktionshinderverksamheten så tror inte verksamhetschefen att så sker. De två enhetschefer som besvarat frågan svarar dock att anhöriga involveras genom att de bjuds in att delta i uppföljning av beslut, påkallade möten samt den årliga uppföljningen av

genomförandeplanerna.

På frågan om det går att få en sammanställning över dem som har tillgång till anhörigstöd med avseende på variabler som ålder, kön, relation till den vårdade, den vårdades vårdbehov och tid som anhörigvårdare svarar verksamhetschefen nej. Den ene av de två enhetschefer svarar att det dokumenteras i verksamheten om anhöriga får någon form av stöd för egen del medan den andre svarar att ingen dokumentation görs.

5.2.12 Organisation

Verksamhetschefen uppger att det inte finns någon specifik organisation för stödet till anhörig utan att det är en naturlig del av personalens arbetsuppgifter. Den enhetschef som besvarat frågan uppger de inte har något organiserat anhörigstöd utan att de istället hänvisar till Anhörigcentrum. Om det finns någon person som uttalat har som uppgift att arbeta med stöd till anhöriga besvaras med nej av de två enhetschefer som svarat på frågan medan

verksamhetschefen uppger att anhörigkonsulenten har det som sin uppgift och att all personal har det i sitt arbete. Om det finns någon person som uttalat har ansvar att i sitt arbete utveckla stödet till anhöriga samt ansvar för verksamheten, stöd till anhöriga besvaras av de två

enhetschefer med nej medan verksamhetschefen svarar anhörigkonsulenten. Frågan om vilken position i organisationen som den ansvariga personen har lämnas av alla obesvarad. När det gäller vilka befogenheter som den ansvariga personen har lämnas frågan obesvarad av enhetscheferna medan verksamhetschefen svarar att anhörigkonsulenten delar ansvaret med enhetschefen för Anhörigcentrum. Frågan om vem som fattar beslut om vem som ska få anhörigstöd lämnas även den obesvarad av enhetscheferna medan verksamhetschefen svarar att personalen på Anhörigcentrum är de som fattar beslutat.

5.2.13 Samverkan med ideella sektorn

När det handlar om samverkan med den ideella sektorn svarar verksamhetschefen och en av enhetscheferna att så sker. Samverkan sker då med de olika råden, väntjänst,

frivilligorganisationer och föreningar bland annat med FUB (Föreningen för utvecklingsstörda barn och vuxna) och FA (Föreningen Autism). Samverkan sker via organiserade möten ett par gånger om året.

5.2 14 Samverkan med landstinget

Verksamhetschefen svarar att samverkan sker med landstinget och då med primärvården, slutenvården, habiliteringen och länsstyrgruppen där det finns olika arbetsgrupper som träffas för att ta fram där rutiner och handlingsplaner som sedan utvärderas för att förbättra

samverkan mellan kommunen och landstinget. Den enhetschef som besvarat frågan svarar dock att ingen samverkan sker

5.2.15 Personal

Enligt verksamhetschefen finns det 3,5 årsarbetare som arbetar med stöd till anhöriga (har avsatt tid) inom kommunen medan den enhetschef som besvarat frågan svarar att ingen har det som sin uppgift. Frågan om hur många årsarbetare det finns totalt har lämnats obesvarad och när det gäller vilka befattningar personalen har svarar verksamhetschefen

anhörigkonsulent, uppsökare 80+, demenssjuksköterska och silviasyster. Den grundutbildning som dessa personer har är Sjuksköterskeutbildning, undersköterska, mentalsköterska,

gruppledare, silviasyster och demensvårdsutvecklare och deras yrkesbakgrund är bland annat äldreomsorg, demensomsorg, akutsjukvård, gruppledare och projektledare. När det gäller specifik utbildning i anhörigstöd så svarar verksamhetschefen 7,5 respektive 10

högskolepoäng i anhörigstöd.

5.2.16 Utbildning

På frågan om vilken utbildning i anhörigstöd som personalen i allmänhet har så svarar

verksamhetschefen att det inte finns så mycket utbildning i anhörigstöd medan enhetscheferna ej besvarar frågan. Om det bedrevs någon utbildning i stöd till anhörig i kommunen under 2009 och 2010 besvaras av en av enhetscheferna med ja och den utbildning som det handlar om är Närståendestöd 7,5 högskolepoäng som en boendestödjare gått. De två andra

enhetscheferna som besvarat frågan svarar att ingen utbildning bedrevs vare sig 2009 eller 2010. Verksamhetschefen svarar att utbildning i stöd till anhörig har bedrivits i form av en cirkelutbildning (ABC demens) som cirka 20st personal, undersköterskor och vårdbiträden gått. Denna personal arbetar dock inom äldreomsorgen och inte specifikt med personer som har funktionsnedsättningar.

5.2.17 Budget

Budgeten 2010 för funktionshinderverksamheten var 131 000 tkr. Någon specifik budget för stödet till anhöriga inom funktionshinderverksamheten har ej uppgetts.

5.3 Resultat av fokusgruppsintervjuerna

Vid fokusgruppsintervjun inom funktionshindersomsorgen deltog åtta personer. Dessa var en politiker, en enhetschef, en biståndshandläggare, två personal, anhörigkonsulenten, en person från ideella sektorn och en anhörig. De som deltagit i intervjuerna har i resultatredovisningen anonymiserats varför det ej kommer att framgå vem som har sagt vad. Fokusgruppsintervjun startade med att kartläggningen av anhörigstödet inom funktionshindersområdet presenterades och på frågan om deltagarna ansåg att den stämde svarade alla ja och de hade inte något att tillägga vad gällde kartläggningen. Därefter övergick man till att diskutera de olika

frågeställningarna.

5.3.1 Vad fungerar bra

Det som enligt gruppen fungerar bra med anhörigstödet är Anhörigcentrum där man anser att anhörigstödet är bra, men det behövs mer reklam, mer kunskap om Anhörigcentrum till de som jobbar i kommunen. När det gäller kommunen i övrigt så menar gruppen att man får ett visst stöd som anhörig till barn som är under 16 år, men att stödet sedan avtar. En sak som man tror fungerar någorlunda bra inom vissa verksamheter är de uppföljningsmöten som personalen i de olika verksamheterna ska ha med de anhöriga.

En annan sak som enligt gruppen fungerar bra när det gäller anhörigstödet är de olika

verksamheter som från början är till både för den enskilde och för anhöriga som till exempel korttidsvistelse. Där blir det ett bra samspel mellan de anhöriga och personalen. Gruppen menar att detta troligen beror på att korttidspersonalen från början är inställda på att man samarbetar med anhöriga och som en av deltagarna säger ”man kunde hoppas att det där kunde sprida sig lite till de andra verksamheterna”.

5.3.2 Vad fungerar mindre bra

Gruppen är tämligen ense om att det som inte är bra är att anhörigstödet för dem som är anhöriga till en person med funktionsnedsättning är mer eller mindre obefintligt. En grupp som de anser får dåligt anhörigstöd är föräldrar till barn som är över 16 år eller som en av deltagarna uttrycker det

Det finns inget anhörigstöd för föräldrar, jag får ju inte va med på nånting, jag är inte värd något, de tycker att jag ska försvinna ur mitt barns liv

Något som inte fungerar så bra är detta med att det tar så mycket tid och kraft att hitta rätt person när man som anhörig behöver hjälp, råd och stöd gällande sin anhörig och detta anser gruppen att Anhörigcentrum kan hjälpa till med. Problemet är att många tror att

Anhörigcentrum bara är till för de äldre. Dessutom är det svårt för anhöriga att komma till Anhörigcentrum då de flesta arbetar. En annan sak som gruppen lyfter fram är avsaknaden av anhörigstöd för de som bor utanför Strängnäs tätort och man säger ”om man bor utanför Strängnäs så märks det inte att det finns något anhörigstöd”.

En sak som enligt deltagarna inte fungerar så bra är flexibiliteten vad gäller anhörigstödet.

När det gäller personer med funktionsnedsättning och då framförallt barn så handlar det ofta om många olika faser. Först är det skolan och dess olika stadier sen efter skolan kommer det här med gruppboende och avlastning. Det blir dels svårt att veta vart man som anhörig skall vända sig i de olika faserna och dels har man som anhörig olika behov vad gäller anhörigstöd beroende på vilken fas man befinner sig i för tillfället och då är det mycket viktigt att det finns ett flexibelt anhörigstöd.

Det är ju med det här med skolan och vilka behov barnen har där kan det ju bli frustrerande för det är ju olika faser i skolan och sen kommer gruppboende och avlastning och en massa annat och det blir ett överlämnande och överlämnande dom vet ju inte vart dom ska vända sig det är ju hela tiden såna här saker och det skiftar ju det är ju inte samma saker

5.3.3 Vad finns det för utvecklingsbehov

Ett stort utvecklingsbehov är enligt gruppen fortbildning för personalen i bemötande och då framförallt bemötande mot föräldrar i det vardagliga. Verksamheterna har möten och nätverksmöten där föräldrar är involverade, men dessa möten är för de anhöriga med barn som är under 18 år. Problemet är att anhörigstödet för föräldrar tar slut när barnen blir 18 år.

Det är ju i denna ålder som barnen skall gå vidare in i vuxenlivet och gruppen anser att det är mycket kunskap som de anhöriga har som i och med detta går förlorad, eller som en av deltagarna uttrycker det

Man måste ta tillvara föräldrarnas spetskompetens på det egna barnet vilket ofta glöms idag och eftersom då personal skall lära känna den här personen själva så blir det jättetokigt ibland något som kunde ha undvikits om man tagit tillvara föräldrarnas kunskap om hur personen fungerar i olika situationer.

Ett annat behov är en rejäl utökning av de som ses som anhöriga. När det gäller gruppen med de som har funktionsnedsättningar så stannar det ofta vid att anhöriga är de föräldrar som har barn under 18 år, men förälder är man ju oavsett barnets ålder. En annan sak är enligt gruppen att det finns vuxna med funktionsnedsättningar som lever i förhållanden och deras sambor, make/makar och barn är några som ofta glöms bort när det talas om anhöriga och anhörigstöd.

In document Utvecklingen av stödet till anhöriga (Page 42-52)