Individ och familjeomsorgen i Strängnäs kommun består av tre enheter med varsin enhetschef och en verksamhetschef som har det övergripande ansvaret för individ och familjeomsorgen.
De verksamheter som inryms i dessa tre enheter är Försörjningsstöd och utredning, Insats/
arbete och sysselsättning och Mottagning och integration.
6.1 Genomförande, det kommunspecifika
Inom området Individ och familj samlades aktuell dokumentation in och verksamhetschefen för individ och familjeomsorgen intervjuades. Därefter skickades ”Uppsalaenkäten” (bilaga 9) ut via e-post till de tre enheterna. Efter cirka två veckor skickades en påminnelse ut och ännu en påminnelse skickades efter ytterligare cirka tre veckor. Enkätsvar inkom från alla tre enheter. Svarsantalet kan variera på de olika frågorna med utgångspunkt från svaret på den andra frågan i enkäten. Denna fråga löd: Erbjuds anhöriga stöd i någon form inom den verksamhet som du är ansvarig för? Och frågan kunde besvaras med Ja eller Nej. Om svaret var Nej så ombads man att gå till fråga 29 (av 34 frågor).
Inom området individ och familj har alla tre enheter svarat Ja på fråga två, men alla frågor i enkäten har ej besvarats av alla enheter. Efter att dokumentation, intervjuer och enkäter sammanställts utfördes en fokusgruppsintervju med utgångspunkt från den bild av
anhörigstödet som sammanställningen av materialet gav. Efter att fokusgruppsintervjuerna utförts skulle namn på anhöriga samlas in och vidarebefordrades till NkA. Dessa namnlistor skulle ligga till grund för en enkätundersökning med efterföljande telefonintervjuer med anhöriga som NkA skulle genomföra. Inom individ och familj gick det dessvärre ej att samla in namn på anhöriga från de olika enheterna då dessa sade nej till att lämna ut några namn på anhöriga.
6.2 Resultat av kartläggning av stödet till anhöriga
Resultatet bygger på en sammanställning av den insamlade dokumentationen, intervjun med verksamhetschefen och de inkomna enkätsvaren.
6.2.1 Mål
När det gäller ett formulerat mål för stödet till anhöriga så finns inte det inom Individ och familjeverksamheten. Anhöriga kan definieras inom denna verksamhet som make, maka, dotter, son eller god vän granne osv.
6.2.2 Handlingsplan för stöd till anhöriga
Enligt verksamhetschefen har kommunen inte någon handlingsplan för stödet till anhöriga 6.2.3 Former av stöd till anhöriga
På frågan om vilka olika former av stöd till anhöriga till närstående som är långvarigt sjuka eller som har funktionsnedsättning som erbjuds av kommunen så svarar verksamhetschefen att ”Stödet till anhöriga till långvarigt sjuka eller funktionsnedsättning ligger under Vård och omsorg”. De två enhetschefer som besvarat frågan uppger att de erbjuder
- Samtalsstöd - Ekonomiskt stöd
- Kontaktpersoner/familjer
- Föräldrastöd i olika former i grupp samt individuellt - Trappansamtal med barn som bevittnat våld
- Stöd till anhöriga i familjer med missbruk
När det handlar om vilka stödet till anhöriga vänder sig till svarar verksamhetschefen att det finns stöd till personer med alkohol- och narkotikaproblem samt anhörigstöd till föräldrar enskilt eller i grupp. Den ena enhetschefen som besvarat frågan svarar vuxna och barn och den andra svarar alla behövande. De anhöriga som nås av stödet är enligt de två
enhetscheferna alla som bedöms nåbara. På frågan om hur många anhöriga det fanns som användare av respektive stödform under första halvåret 2010 svarar verksamhetschefen att de inte för statistik på det visset så det är svårt att ta fram siffror. Den ene av de två enhetschefer som besvarat frågan svarar att det inte finns sådan statistik tillgänglig medan den andre svarar
”Föräldrastöd, mellan 25-30, Trappansamtal 5 stycken, Stöd till anhöriga med missbruk 10”.
6.2.4 Efterlevandestöd
Något efterlevandestöd finns enligt verksamhetschefen och de tre enhetscheferna inte, men när efterlevandestödet skall beskrivas svarar verksamhetschefen att det som finns är
handläggning av dödsbo.
6.2.5 Relationer
På frågan om det finns någon uttalad värdegrund att arbeta utifrån svarar en av de tre enhetscheferna att det inte finns någon medan de andra två svarar att det finns.
Verksamhetschefen svarar att förutom Strängnäs kommuns värdegrund finns det också olika policydokument. När det gäller det förhållningssätt som de som arbetar med stöd till anhöriga arbetar utifrån så svarar verksamhetschefen att resurser alltid finns i olika nätverk och att anhöriga är en resurs. De två enhetschefer som besvarat frågan har lite olika åsikter där den ene menar att man i sektionen har ett förhållningssätt byggt på systemteoretiskt tänkande medan den andre anser att stödet är en biprodukt av andra stödinsatser och därför förekommer väldigt sällan.
6.2.6 Stödplaner
Det upprättas enligt verksamhetschefen och en av de tre enhetscheferna inga stödplaner för anhöriga till närstående som är långvarigt sjuka eller som har funktionsnedsättning, men verksamhetschefen säger vid intervjun att ”det finns genomförandeplaner och i olika
handlingsplaner där anhöriga är involverade och där finns stöd”. De två andra enhetscheferna uppger att stödplaner finns och på frågan om hur anhörigas situation beaktas i samband med planering av omsorg/stöd/vård svarar dessa ”Som en del i den berördes system och som en viktig del”. Eftersom det inte finns några stödplaner så blir svaret på frågan om hur många anhöriga som hade stödplan upprättad under första halvåret 2010 inga.
6.2.7 Information, tillgång till stöd och motivationsarbete
Information om stöd till anhöriga sker enligt verksamhetschefen via kommunens hemsida, via mottagningen eller genom handläggare. Därutöver finns det självhjälpsföreningar som RFHL, brottsofferjouren, kvinnojour, mansjouren samt olika föräldragrupper. Två av enhetscheferna svarar att information till anhöriga sker via utredningssamtal, genom information genom kontakter med vår Mottagningssektion och på kommunens hemsida.
I vilket skede som anhöriga nås är enligt verksamhetschefen och den ena enhetschefen väldigt olika medan den andra enhetschefen svarar att anhöriga nås redan i utredningsskedet, den tredje enhetschefen har lämnat frågan obesvarad. Hur får då anhöriga tillgång till de olika stödformerna? Enligt verksamhetschefen är det individuellt medan den enhetschef som besvarat frågan svarar
Genom ansökan eller genom att behovet identifierats genom utredning avseende den som har bekymret, missbruket eller funktionshindret
Kommunen försöker enligt verksamhetschefen nå ut till dem som inte redan är kända genom att hålla hemsidan uppdaterad och samverka med olika organisationer.
6.2 8 Uppsökande verksamhet
Frågan om det finns någon uppsökande verksamhet har endast besvarats av
verksamhetschefen som svarar att någon generellt riktad uppsökande verksamhet inte finns, men att man söker upp de som de vet och misstänker kan behöva hjälp. Detta gäller dock ej anhöriga.
6.2.9 Anhörigas synpunkter om eget stöd
Anhöriga till närstående som är långvarigt sjuka eller som har funktionsnedsättning ska enligt verksamhetschefen och den enhetschef som besvarat frågan vända sig till sin handläggare eller mottagning med synpunkter. På frågan om det finns någon etablerad rutin för hur det kan göras svarar två enhetschefer ja medan den tredje enhetschefen och verksamhetschefen svarar att det inte finns några rutiner. Den ena av enhetscheferna som svarat att rutiner för
synpunkter finns upplyser om att brukarenkäter finns tillgängliga i receptionen och att samtliga brukare tillfrågas specifikt i en enkät en gång om året. Hur de synpunkter som framkommer tas till vara i utvecklingen av stödet till anhöriga besvaras av en enhetschef som svarar ”Vägs givetvis in som en del bland andra, exempelvis kravet på evidensbaserade metoder”.
6.2.10 Anhörigas synpunkter om insatser för den närstående
Enligt verksamhetschefen är det samma förfarande vad gäller anhörigas synpunkter på deras närståendes vård och omsorg som synpunkter om eget stöd. Två av enhetscheferna har besvarat frågan och den ene svarar att de skall vända sig till handläggaren medan den andre kompletterar med till den som de har kontakt med eller deras chef, via brukarenkäter eller via e-post på hemsidan. När det gäller om det finns någon etablerad rutin för hur synpunkter lämnas svarar en enhetschef nej och de två andra ja och en av de som svarat ja svarar att anhöriga får information om det vid kontakt. Hur de synpunkter som framkommer tas till vara i utvecklingen av individ och familjeomsorgen besvaras av en enhetschef som en del i
helheten och en annan enhetschef svarar
Enheten genomgår nu en förändring vilket innebär 1) att en biståndshandläggare kommer att ha särskilt ansvar för anhörigfrågor och hur enheten kan utveckla arbetet i dessa frågor och 2) att en kvalitetsgrupp bildats vilken bl.a. kommer att arbeta med utvecklingsfrågor, t ex frågor om samarbetsformer och
uppmärksammade behov av stöd
6.2.11 Uppföljning och utvärdering
Om uppföljning görs av stödet till anhöriga till närstående som är långvarigt sjuka eller som har funktionsnedsättning på individnivå besvaras av verksamhetschefen med att
genomförandeplaner där anhörigstöd kan ingå följs upp. Två av enhetscheferna har svarat att uppföljning görs och då via brukarenkäter medan en enhetschef svarat att uppföljning inte görs. På frågan om någon utvärdering görs, svarar verksamhetschefen och en av
enhetscheferna nej medan de två andra enhetscheferna svarar ja och att detta görs via
brukarenkäter. Om anhöriga involveras i utvärderingen av stödet till anhöriga besvaras med ja av två enhetschefer som även här hänvisar till brukarenkäten. Den tredje enhetschefen svarar att anhöriga inte involveras i utvärderingen av stödet till anhöriga medan verksamhetschefen svarar att det är individuellt.
På frågan om anhöriga involveras i utvärderingen av individ- och familjeomsorgen svarar både verksamhetschefen och de tre enhetscheferna att anhöriga inte involveras. Enligt verksamhetschefen och de tre enhetscheferna är det inte möjligt att få en sammanställning över dem som har tillgång till anhörigstöd med avseende på variabler som ålder, kön, relation till den vårdade, den vårdades vårdbehov och tid som anhörigvårdare.
6.2.12 Organisation
När det gäller hur anhörigstödet är organiserat beskriver verksamhetschefen organiseringen enligt följande
- Föräldrastöd- familjeverkstad är ett generellt stöd till föräldrar med barn 3-12 år.
Ligger under IFO som ligger under socialkontoret. Gruppledaren är socionom och förskolelärare.
- Föräldrastöd- tonårskomet, organisation och grupp enligt Föräldrastöd- familjeverkstad
- Anhörigstöd på Vårnäs. Organisation Sörmlands vårdsförbund. I förbundet ingår flera sörmländska kommuner bland annat Strängnäs. Förbundet driver behandlingshemmet Vårnäs, där används 12-stegspogrammet och i den modellen ingår stöd till anhöriga.
Anhöriga kan bekosta den själva eller ansöka om bistånd - Övrigt stöd i enskilda ärenden ansvarar socialsekreteraren för.
En av enhetscheferna svarar ”Finns ingen organisation eftersom omfattningen är väldigt liten och stödet mer är en biprodukt” medan de två andra enhetscheferna lämnar frågan obesvarad.
På frågan om det finns någon person som uttalat har som uppgift att arbeta med stöd till anhöriga svarar verksamhetschefen och en av enhetscheferna att det inte finns medan de två andra enhetscheferna svarar att det finns. Både verksamhetschefen och de tre enhetscheferna svarar dock att det inte finns någon person som har uttalat ansvar att i sitt arbete utveckla stödet till anhöriga. Två av enhetscheferna svarar att det finns en person som har uttalat ansvar för verksamheten stöd till anhöriga varav den ena svarar att det är enhetschefen som är ansvarig medan den tredje enhetschefen och verksamhetschefen svarar att någon sådan person inte finns. Frågan om vad denna person har för befogenheter lämnas obesvarad men två av enhetscheferna anger att socialsekreteraren är den som fattar beslut om vem som ska få anhörigstöd.
6.2.13 Samverkan med ideella sektorn
Verksamhetschefen och två av enhetscheferna anser att samverkan med ideella sektorn sker medan den tredje enhetschefen inte svarar att det finns någon samverkan. De organisationer man samverkar med är Brottsofferjouren, kvinnojour, mansjour, hjälp mot beroende RSMH och Kyrkan. När det gäller hur denna samverkan går till svarar verksamhetschefen att
Brottsofferjouren, kvinnojour, mansjour, hjälp mot beroende RSMH har ansökt och beviljats föreningsbidrag av socialnämnden. De verksamhetsplaner och verksamhetsberättelser som föreningarna gör följs också upp en gång per år av en tjänsteman inom IFO. Den enhetschef som svarat att man samverkar uppger att samverkan sker genom gemensamma möten och telefonkontakter utifrån ett individperspektiv.
6.2 14 Samverkan med landstinget
På frågan om samverkan sker med landstinget svarar verksamhetschefen och två av
enhetscheferna att så sker medan den tredje enhetschefen svarar att ingen samverkan sker. De verksamheter i landstinget som samverkan sker med är enligt verksamhetschefen
barnhälsovården, barn och ungdomspsykiatriska kliniken, primärvård samt skola och
socialtjänst i Eskilstuna och Strängnäs kommun. Två av enhetscheferna har ej besvarat frågan och den tredje har besvarat den enligt följande
På Familjecentrum finns socialsekreterare anställd som dagligen samverkar med landstingets personal. Här bedrivs föräldrastödsprogram, råd och stöd till föräldrar och detta är utan dokumentation och finns inte med i någon statistik. I övrigt sker samverkan med BUP strukturellt samt Vuxenpsyk individuellt.
Verksamhetschefen beskriver att samverkan sker genom att det finns en arbetsgrupp för att utveckla föräldrastödet till föräldrar med barn 0-18 år medan den enhetschef som besvarat frågan svarar att de har gemensamma möten med främst BUP och att IFOs personal finns med i den dagliga verksamheten på Familjecentrum.
6.2.15 Personal
När det gäller hur många personer som arbetar med stöd till anhöriga inom verksamheten svarar verksamhetschefen att det ingår i vissa av socialsekreterarnas ordinarie uppdrag. En av enhetscheferna svarar att det ingår som en del av samtliga socialsekreterares uppdrag inom sektionen och en annan svarar att ingen arbetar med det. På frågan om hur många årsarbetare det finns svarar verksamhetschefen 60 stycken. En enhetschef svarar fem och den andra noll.
Den befattning som denna personal har är socialsekreterare och den grundutbildning som dessa har är socionom, beteendevetare, socialpedagoger eller annan högskoleutbildning. När det gäller yrkesbakgrunden har endast verksamhetschefen besvarat frågan med att den är blandad.
Hur utbildningen i anhörigstöd ser ut för personalen har besvarats av två av enhetscheferna där den ena svarar ingen och den andra ”Samtliga har olika former av systemteoretisk utbildning och lång erfarenhet av att se att familjer och nätverkar är del i systemet och påverkar varandra”.
6.2.16 Utbildning
Vad personalen i allmänhet har för utbildning i anhörigstöd besvaras av verksamhetschefen och en av enhetscheferna med ingen medan en av de andra enhetscheferna svarar olika former av systemteoretisk utbildning. Ingen utbildning bedrevs i anhörigstöd under 2009 och 2010 6.2.17 Budget
Budgeten 2010 för individ och familjeomsorgen var 89 769 tkr. Någon specifik budget för stödet till anhöriga inom Individ och familjeomsorgsverksamheten har ej uppgetts.
6.3 Resultat av fokusgruppsintervjuerna
Vid fokusgruppsintervjun inom individ- och familjeomsorgen deltog åtta personer. Dessa var två politiker, två enhetschefer, en biståndshandläggare/personal (socionom),
anhörigkonsulenten, en person från ideella sektorn och en anhörig. De som deltagit i
intervjuerna har i resultatredovisningen anonymiserats varför det ej kommer att framgå vem som har sagt vad. Fokusgruppsintervjun startade med att kartläggningen av anhörigstödet inom äldreområdet presenterades och på frågan om deltagarna ansåg att den stämde svarade alla ja och de hade inte något att tillägga vad gällde kartläggningen. Därefter övergick man till att diskutera de olika frågeställningarna.
6.3.1 Vad fungerar bra
Det som enligt gruppen fungerar bra är att anhörigstödet inom IFO är brett och en av deltagarna säger att ”det ligger nog lite i arbetets natur man är ju ofta ett stöd för anhöriga, men kanske inte ett uttalat stöd. I vissa av IFOs evidensbaserade metoder ingår anhörigstöd eller så är de anhörigstöd, till exempel ”trappan” där det är barn som har bevittnat våld eller i
”återfallsprevention” som är en annan metod om man är vuxen och har missbruksproblematik.
Sen menar gruppen att det beror på hur man ser på anhörigstöd för ofta jobbar de med anhöriga för att stärka för den som har problem och här nämns ”funktionell familj” där man jobbar mycket med föräldrastöd och det blir ju en form av anhörigstöd det också. Det här med att anhörigstöd skulle vara något specifikt vänder sig gruppen i viss mån emot och en av deltagarna uttrycker det enligt följande
En del får ju för sig att anhörigstöd är att man plockar ut nån och gör nåt i en grupp men vårt anhörigstöd är ju att jobba med hela familjen där bekymrena finns
Andra former av stöd som gruppen tycker fungerar bra är umgängesstöd där de är med i umgänget mellan barn och föräldrar för att skydda barnet och det kan ju också ses som en sorts anhörigstöd. Sen arbetar man också med anhörigavlastning där de har träffamiljer för de föräldrar som behöver stöd. En annan form som fungerar bra och också kan ses som en form av anhörigstöd är att man beviljar rekreation för den anhörig som behöver komma ifrån sin närstående för en period.
Annat som fungerar bra, men som inte är direkt anhörigstöd berättar en av deltagarna om Vi har också en bostadssituation där vi inte har några hemlösa och det är ju också en form av anhörigstöd för det kan ju va så att man ordnar en bostad åt någon och då är ju anhöriga påverkade också så jag tycker att det är väldigt svårt att nischa in det och säga att det eller det är anhörigstöd man tänker inte på det, men det blir en massa effekter av det man gör som liksom rinner över på anhöriga men det uttalas aldrig eller blir något skrivet om det
Anhöriga kan också ringa och fråga om olika saker och då kan man slussa vidare dit där man vet att det finns anhörigstöd till exempel inom ”tolvstegsbehandlingen”.
Vi har ju jättemycket rådgivande samtal och man vägleder och hänvisar dit eller dit, det blir ju statistikpinnar, men inte anhörigstödsstatistikpinnar. Det kan ju vara ett jätteviktigt stöd för anhöriga att få veta vart de ska vända sig och hur de skall kunna hjälpa sin närstående
Förutom detta anser gruppen att man har en väl uppbyggd frivilligverksamhet och att det nog är så att de har mer anhörigstöd än de tror fast de tänker inte på det som anhörigstöd. Eller som en i intervjugruppen uttrycker det
När man tänker efter blir ju egentligen allt vi gör på IFO en sorts anhörigstöd
6.3.2 Vad fungerar mindre bra
Ett problem är information det är inte alla som vet att Anhörigcentrum finns och det skulle man behöva veta så att man kan förmedla kontakt. Gruppen anser att det ibland är lite väl
”vattentäta skott” mellan verksamheterna det är svårt att få fram information och många i gruppen har trott att Anhörigcentrum hört till vård och omsorg och inte till IFO.
En sak som gruppen lyfter fram som problematiskt och som något som fungerar mindre bra är stöd till de människor som kommer från ett annat land och ännu ej behärskar det svenska språket. Hur informerar man dessa människor om vilket stöd och då också anhörigstöd som finns. En annan sak som kan kopplas till detta är också de kulturella skillnaderna där det kan bli svårt med de kulturkrockar som blir. Gruppen frågar sig hur man som verksamhet kan erbjuda ett gott stöd till anhöriga i dessa grupper.
Ett problem som gruppen tar upp är att allt information finns på hemsidan eftersom alla inte har dator eller vet hur man gör. Det är faktiskt så att gruppen som inte har råd med dator ökar
Ett problem som gruppen tar upp är att allt information finns på hemsidan eftersom alla inte har dator eller vet hur man gör. Det är faktiskt så att gruppen som inte har råd med dator ökar