3. Kartläggningen i Strängnäs kommun
3.2 Utvecklingen av anhörigstödet i kommunen
I Strängnäs kommun anställdes en anhörigkonsulent på 75 % i projektform den 1 mars 2007.
Anhörigkonsulenten började bygga upp verksamheten med anhörigkontakter, stödsamtal osv.
och hon har hela tiden arbetat brett mot målgruppen anhöriga (inte bara äldre) även före det att den nya lagstiftningen trädde i kraft i juli 2009. I september 2007 invigdes
6 Bilaga 3 7 Bilaga 4
Anhörigcentrum som har sina lokaler centralt i tätorten Strängnäs. Anhörigstödet pågick som projekt under en lång tid. Verksamheten har i år fått sin första egna budget så därmed kan verksamheten betraktas som permanent från och med den 1/1 2012.
Anhörigstödet har dock funnits med både i de politiska och organisatoriska diskussionerna sedan lång tid tillbaks och 2009 när den nya lagstiftningen kom gjordes även en
kommunrevision8 angående anhörigstödet. I denna revision ställs bland annat frågor om hur man säkerställer att stödbehövande anhöriga hittas och på vilket sätt man hjälper och
underlättar för behövande anhöriga.
Svaret från socialkontoret och tillika socialnämnden fastställer att varje anställd inom kommunens socialtjänst har ett ansvar ”att informera om vilka stödformer som finns samt förmedla kontakt mellan stödbehövande och verksamheter som kan utgöra ett stöd för varje anhörigas unika situation”.
Man skriver vidare att det finns ett Anhörigcentrum i Strängnäs tätort och att detta centrum är en gemensam mötesplats där anhöriga även skall kunna få råd och stöd. Dessutom skall Anhörigcentrum erbjuda samvaro med andra anhöriga och avlastning för den enskilde. I dokumentet finns också information om att det på Anhörigcentrum förutom
anhörigkonsulenten finns tillgång till demenssjuksköterska och uppsökare. Vidare nämns att en filial till Anhörigcentrum finns i Åkers Styckebruk.
I kommunens årsredovisning för 2009 9 står det under rubriken ”Välfärd och trygghet” att en av de åtgärder som ska genomföras under mandatperioden är en utveckling av
Anhörigcentrum.
”Under mandatperioden bör Anhörigcentrum utvecklas i de olika kommundelarna för att stödja både brukare och anhörigvårdare. Verksamheten har under året startat i mindre skala i Åkers Styckebruk. Genom utökade statsbidrag 2010 kan den önskade utvecklingen fortsätta.”.
8 Kommunrevision om anhörigstöd Dnr SN/2009:285-771
9 Årsredovisningen 2009, finns att hämta på: http://www.strangnas.se/sv/Kommun-och-politik/Planer-och-styrdokument/Strategisk-plan-arsplan--arsredovisning/
Den 25 september 2009 sammanträdde socialnämnden kring frågan om hur Anhörigstödet var organiserat och framförallt om hur det skulle organiseras från och med år 201010. I detta dokument framgår att de befintliga insatserna i Strängnäs kommun som finns för att stödja och underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder är:
- Hemtjänst - Växelboende - Avgiftsfri avlösning - Anhöriganställning
- Anhörigcentrum, Filial till Anhörigcentrum i Åkers Styckebruk
När det gäller planeringen av insatser i Strängnäs kommun från och med år 2010 står det att förutom de befintliga insatserna så föreslår man en förstärkning av arbetet med
anhörigfrågorna genom att permanenta anhörigkonsulentens tjänst och utöka
anställningsgraden från 75 % till 100 %. Man påpekar vidare att tre viktiga delar kommer att ingå i anhörigkonsulentens arbete. För det första ska anhörigkonsulenten fortsätta att utveckla och bedriva Anhörigcentrum och dess filial. För det andra ska anhörigkonsulenten
tillsammans med berörd enhetschef och medarbetare medverka i utvecklingen av kommunens växelvård. För det tredje har kommunen sökt och beviljats stimulansmedel för utveckling av demensvården där ett demensteam ska arbeta med dessa frågor och anhörigkonsulenten kommer att delta i detta arbete.
3.2.1 Anhörigcentrums verksamhet
Anhörigcentrum i Strängnäs kommun är en mötesplats för människor som ger omsorg och stöd till någon anhörig eller vän. Här kan de besökande träffa andra i samma situation och de kan delta i olika stödgrupper eller utbildningar och det finns också möjlighet till enskilda samtal. Den anhörig som har behov av att delta i någon av Anhörigcentrums aktiviteter kan få avgiftsfri avlösning till den närstående som är hemma På Anhörigcentrum finns också en caféverksamhet för de anhöriga som bara vill träffas och prata. Caféverksamheten har öppet måndag – torsdag kl. 10.00 – 15.00 (lunchstängt kl. 12.00 – 13.00). Personalen på
Anhörigcentrum informerar också om olika insatser som samhället kan erbjuda.
10 Anhörigstöd inom Strängnäs kommun from 2010 Dnr: SN/2009:285-771, SN/2008:231-771
Anhörigcentrum erbjuder även anhöriga att ta del av en IT-portal på nätet som heter Gapet11.
Denna portal ger den anhörige möjlighet att få kontakt med andra anhöriga som befinner sig i samma situation runt om i hela Sverige. Gapet riktar sig till alla åldrar och målgrupper och portalen finns tillgängligt dygnet runt.
På Anhörigcentrum i Strängnäs arbetar anhörigkonsulenten, anhörigstödjare,
demenssjuksköterska och den som är ansvarig för den uppsökande verksamheten vilket innebär att fyra personer är anställda, men om man räknar årsarbetare som enbart arbetar med stöd till anhöriga så blir de endast en person. Anhörigcentrum har även en enhetschef som förutom Anhörigcentrum ansvarar för resursteamet. Enhetschefen är också kommunens resursenhetschef vilket innebär att hon kan ta över andras verksamhet om den ordinarie chefen blir långvarigt sjuk eller slutar. I dag så arbetar alla i teamet med anhörigstöd, tidigare var det enbart anhörigkonsulenten som gjorde det. Den grundutbildning som personalen som arbetar med stöd till anhöriga har är gymnasieutbildning och viss högskoleutbildning. Den utbildning i anhörigstöd som personalen har är erfarenhet, föreläsningar i ämnet samt kunskap som förvärvats via nätverk. Anhörigkonsulenten har också en högskolekurs i anhörigstöd.
Stödet som erbjuds de anhöriga via Anhörigcentrum vänder sig till anhöriga i alla målgrupper och åldrar och de anhöriga som nås av stödet är de som hittar till anhörigcentrum, eller har vänner som har kontaktinformation från handläggare, sjukhus eller personal. Hur många anhöriga som använder sig av de respektive stödformerna kan man inte svara på eftersom ingen dokumentation förs. Någon uttalad värdegrund finns inte för det arbete som bedrivs utan personalen arbetar med varje person på ett individuellt sätt. Några stödplaner upprättas inte heller för de anhöriga som söker sig till Anhörigcentrum.
Om en anhörig har synpunkter angående det stöd hon eller han erhåller så kan man vända sig direkt till anhörigcentrum, till den ansvarige enhetschefen eller så kan de använda sig av blanketten ”Säg vad du tycker” (alternativt lämna sina synpunkter via hemsidan).
Anhörigcentrum har etablerade rutiner för att ta emot anhörigas synpunkter på sitt eget stöd och synpunkterna ligger till grund för utvecklingen av stödet till anhöriga. Man tar alltid upp de synpunkter som inkommer till diskussion i teamet och försöker lösa det på bästa sätt därefter informeras den anhörige via direktkontakt.
11 www.gapet.se
Uppföljning och utvärdering av stödet till anhöriga görs kontinuerligt. Uppföljningen sker via individuella samtal med de anhöriga och utvärdering görs genom gemensamma möten i gruppen. I utvärderingen involveras dock ej den anhörige. När det gäller vem som fattar beslut om vem som ska få anhörigstöd så anser den ansvarige enhetschefen att det är
”Brukaren själv, det är en rättighet i dag, alla som vill ha stöd kan få det”.
Anhörigcentrum samverkar med både den ideella sektorn och landstinget i stödet till anhöriga och organisationer som nämns är bland annat Demensföreningen och föräldraföreningen Föräldrakraft. Personalen på Anhörigcentrum ser gärna att frivilliga deltar och är aktiva i anordnandet av olika aktiviteter. När det gäller samverkan med landstinget så nämns primärvården och vårdcentralerna och den samverkan som det främst handlar om är de
samverkansrutiner som kommun och landsting har som gäller nyinsjuknade i demenssjukdom.
På anhörigcentrum finns även Resursteamet och den Uppsökande verksamheten.
Resursteamet arbetar med frågor som är kopplade till demenssjukdom eller annan kognitiv svikt. Teamet är dels en resurs för anhöriga och personal som vårdar någon med
demenssjukdom eller annan kognitiv svikt om dels en resurs för den enskilde som har en demenssjukdom eller annan kognitiv svikt. Den uppsökande verksamhet vänder sig till personer som är 80 år och äldre och inte har något bistånd från kommunen. Syftet med den uppsökande verksamheten är att vid hembesök informera den enskilde om kommunens olika verksamheter, vilken hjälp det finns att få samt vart man vänder sig om behov uppstår.
3.2.2 Goda verksamhetsexempel och verksamhetssvårigheter på Anhörigcentrum
Enhetschefen och personalen på Anhörigcentrum har fått lyfta fram det som de tycker fungerar bra och det som de tycker fungerar mindre bra kopplat till den egna verksamheten.
När det gäller goda verksamhetsexempel så handlar det om den demensutbildning som man haft och den anses ha varit kunskapshöjande både vad gäller anhörigstöd och demens. En annan sak som lyfts fram är den goda samverkan man har med biståndshandläggarna vilket medför att brukaren får de insatser som behövs. Även gruppverksamheten är ett gott
verksamhetsexempel då den innebär att anhöriga får möjlighet att komma iväg hemifrån och de får en personlig utveckling och nya kunskaper, vilket resulterar i ett förbättrat mående hos både den anhöriga och dennes närstående. Ytterligare ett gott verksamhetsexempel är den goda tillgängligheten för anhöriga eftersom personalen är flexibel och anpassar telefonsamtal anhörigmöten etc. efter anhörigas behov och önskemål.
När det kommer till verksamhetssvårigheter så nämns möten där det kan vara svårt att få alla yrkeskategorier att delta vilket försvårar samverkan. Orsaker till detta är bland annat en ny organisation som inte har satt sig. Andra verksamhetssvårigheter är avlösning som är individuellt anpassad och då handlar det om att det kan vara svårt för anhöriga som vill bli avlastade med kort varsel för att till exempel gå och handla eller gå till frisören. Detta innebär att den anhörige blir bunden vilket försämrar dennes mående och här bör anhörigas behov inventeras och belysas. Att nå ut med information om anhörigstöd och Anhörigcentrums verksamhet är även det problematiskt. Här behövs en ökad samverkan då det idag är så att alla verksamheter som idag möter anhöriga inte informerar om att Anhörigcentrum finns. Även samverkan med frivilligorganisationer lyfts. Det är svårt att få frivilligorganisationer att engagera sig aktivt och en orsak till problemet tror man är att det inte finns någon frivilligsamordnare anställd av kommunen.
3.2.3 Anhörigstöd på kommunens hemsida
På Strängnäs kommuns hemsida12 informerar man om det anhörigstöd som finns i kommunen och det som lyfts fram som centralt är Anhörigcentrum. På hemsidan under kategorin
”Socialtjänst och omsorg” fanns vid projektets start en rubrik ”Anhörigstöd”13 där
kommunens stöd presenterades. Under våren 2011 omstrukturerades kommunens hemsida och den första maj ändrades kategorin ”Socialtjänst och omsorg” till ”Omsorg och hjälp” och rubriken ”Anhörigstöd ändrades till ”Anhöriga och frivilliga”. Via hemsidan var det både enkelt och intressant att följa utvecklingen av anhörigstödet14.
12 www.strangnas.se 13 Bilaga 5
14 Bilaga6, 7 och 8