Fusing Regions?

Rapporten Fusing Regions? Sustainable Regional Action in the Context of European

Integration är, vilket tydliggjordes i inledningen, utgångspunkten för denna uppsats.

Rapporten är en del av NORDIC RESEARCH PROGRAMME 2005-2008 och har för syfte att för det första kartlägga regionalt agerande bland beslutsfattare inom nordiska regioner empiriskt. För det andra har den som mål att utveckla regionala aktörers agerande gentemot EU idag och i framtiden samt för det tredje att pröva och utveckla teoretiska verktyg inför framtida analyser av regionala aktörer och deras relationer gentemot EU. ⁹⁵

Denna uppsats fokuserar främst på de tydliga trender som går att urskönja bland aktörerna i Värmland och deras relationer gentemot EU. Exempelvis är dessa aktörer väl medvetna om vilka möjligheter projektfinansiering innebär och hur det på bästa sätt går att söka pengar från EU-kommissionen. De aktiviteter som utförs på EU-nivå och uppmärksammas på regional nivå är således mestadels fokuserade på sammanhållningspolitiken samt strukturfonderna. De EU-relaterade aktiviteter som sker inom Värmland är i de flesta fall individanpassade och prestationsinriktade. Författarna till rapporten konstaterar vidare att dessa aktiviteter således ej är konstituerade i institutionerna samtidigt som tydliga åtgärder har tagits för att just dessa institutioner bättre skall vara mottagliga för de beslut som unionen fattar med inverkan på den regionala och lokala nivån.⁹⁶

Även aktörernas förmåga att föra fram de regionala och lokala intressena till unionen är bristfälliga. Kontakten med EU existerar dock både direkt och indirekt, men de är varken systematiska, institutionaliserade eller konsekventa. Projektets insamlade data påvisar att

95

M.Lindh, H.Löden, L.Miles, C.Räftegård, M.Stegmann McCallion, Fusing Regions?, 2009, s.17

30

dessa typer av aktiviteter sker ad hoc mässigt i specifika EU-frågor och oftast i andan av ”sista minuten”.97

Forskningsprojektets resultat visar även att de regionala aktörerna inom Värmland samarbetar på ett bristfälligt sätt, men att det finns en påtaglig efterfrågan och vilja att förbättra detta och på så sätt skapa exempelvis gemensamma ståndpunkter i policyfrågor inom unionen som är av vikt för det regionala och lokala. Det finns en tilltro till att gemensamma uppfattningar kommer att leda till att deras handlingar i EU-sammanhang kommer att få större legitimitet. Ett flertal av respondenterna i undersökningen påpekar dock att partipolitiken ofta splittrar samarbeten och att det saknas gemensamma forum och mötesplatser. Flera anser även att Region Värmland skulle kunna spela en viktig roll som samordnare i framtiden, trots att det kommunala samverkansorganet hittills gjort det i mindre utsträckning. Författarna till rapporten poängterar dock att detta kan bero på att Region Värmland under undersökningen befann sig mitt i en process för att fastställa en gemensam utvecklingsplan innehållandes mål, inriktningar och prioriteringar för regionen (Värmland Växer). Detta påvisar att det finns tecken på tydliga förändringar samt att de klustersamarbeten som finns inom regionen påvisar att det finns så kallade selektivt, horisontellt regionalt agerande där bland annat näringsliv och universitet samarbetar.⁹⁸

Undersökningen belyser även West Swedens förmåga att delta i regionalt agerande inom Värmland. Resultatet påvisar att regionkontoret mestadels används av de regionala aktörerna vid aktiviteter som sker från EU och ned till regional nivå, trots att regionkontoret har potential att verka som kanal även vid påverkansfrågor nedifrån och upp. Enligt undersökningens data framhålls dock främst West Swedens goda förmåga att vara behjälplig vid projekt och för att underlätta EU-finansiering.⁹⁹ Dock framhåller författarna till rapporten att den mest logiska kanalen för påverkan i Värmland är genom West Sweden, då regionkontoret spelar en central roll i Värmlands regionala handlande gentemot EU. Författarna konstaterar att West Sweden skulle kunna användas på ett mer frekvent och strategiskt sätt och att de regionala aktörerna i Värmland och regionkontoret därför borde skapa en mer långsiktig och genomtänkt plan för policypåverkan som ett komplement till

97 M.Lindh, H.Löden, L.Miles, C.Räftegård, M.Stegmann McCallion, Fusing Regions?, 2009, s.88

98

Ibid, s.86 ff.

31 deras väl utvecklade projektverksamhet.¹⁰⁰

Utifrån rapportens resultat har författarna skapat operationella indikatorer som de regionala aktörerna kan ta hänsyn till om de önskar förfina sitt EU-arbete. Dessa skall ses som en form av guidning och inte hårddragna, specifika rekommendationer. Indikatorerna är framtagna i en kontext av de förklaringsfaktorer Fusion fastställer och skall således även tolkas utifrån detta då det ger en bredare förståelse.¹⁰¹ De fyra indikatorerna går under benämningen LIRP, från de engelska titlarna leadership, institutions, resources och policy/projects. De innefattar som följer;¹⁰²

Utövandet av ledarskap: Kvaliteten och graden av ledarskap utövad av regionala aktörer och beslutsfattare som direkt hanterar EU-frågor. Detta innefattar storleken på personalstyrkan och tjänsteåldern på personalen, dess kompetens att hantera EU-beslut som påverkar regionen, graden av innovation och ledarskap vid samarbete inom regionen samt mellan regioner. Slutligen innefattar indikatorn även ledarskapsstrategier och graden av interaktion samt engagemang vad det gäller att påverka nedifrån och upp.

Institutionsbyggande och reformer för ett hållbart flernivåstyre: Hur väl institutionella organ är anpassade och strukturerade för att kunna hantera EU-frågor. Detta innefattar både organ vars främsta syfte är att hantera EU-frågor och institutioner som har viktiga EU-relaterade funktioner som en del deras huvudsakliga syften.

Resursallokering: Denna indikator innebär storleken och innehållet på de resurser som regionala aktörer har tillgång till när de hanterar EU-relaterade frågor och affärer. Detta inkluderar offentliga finansiella resurser, men även storleken på den EU-finansiering som regionala aktörer mottar.

Förhållningssätt, projektformulering och styrning: Hur aktörerna hanterar och skapar gemensamma strategier och utför andra handlingar som ligger till grund för ett bättre samarbete med EU. Detta åsyftar till exempelvis fastställandet av gemensamma strategier för hanteringen av stöd, hur stöd skall sökas eller hur samarbete skall utföras vid

100 M.Lindh, H.Löden, L.Miles, C.Räftegård, M.Stegmann McCallion, Fusing Regions?, 2009, s.91

101

Ibid, s.114

32 projekt.

Rapporten avslutas med några reflektioner och policyrekommendationer till de undersökta regionerna. Vad det anbelangar Värmland anser författarna följande; ¹⁰³

- Det är rekommenderat att aktörerna skapar en gemensam strategi som är omfattande och djupgående inom regionen för att på så sätt förbättra deltagandet i den europeiska integrationen samt skapa ett mer kontinuerligt och samstämmigt arbete.

– Ett mer omfattande policybaserat arbete borde vara basen för olika aktiviteter samt även huvudarbetet med projektansökningar och EU-program.

De pågående klustersamarbetena i Värmland är i båda nämnda rekommendationer goda exempel på en bra början.

– Att skapa en strategi för horisontellt samarbete kommer att leda till en utveckling av gemensamma preferenser för regionen, vilket i sin tur leder till att aktörerna får en mer beständig och långsiktig tillgång till EU-finansiering och politik.

– Ett utökat samarbete skulle även kunna leda till ett större utbyte av erfarenheter inom regionen, men även skapandet av internationella forum för dialog.

– Aktörerna i Värmland borde slutligen se över det nuvarande och framtida arbete med att föra fram regionens åsikter till den supranationella nivån, utan att passera nationell nivå. Genom att skapa en mer samstämmighet och tydligare profil kommer deras regionala agerande i Bryssel att förbättras och bli mer hållbart.

För att skapa ytterligare förståelse för lokala och regionala aktörers agerande gentemot EU samt vilken roll regionkontor spelar i denna process, presenteras nedan resultatet från rapporten ”Svenska kommuners och regioners kanaler till Bryssel”, skriven av Linda Berg och Rutger Lindahl.