Svenska kommuners och regioners kanaler till Bryssel

3.8 Svenska kommuners och regioners kanaler till Bryssel

Svenska institutet för europapolitiska studier Sieps arbetar med att både bedriva och främja forskning, utvärdering och analys i europapolitiska frågor med inriktning inom främst områdena statsvetenskap, juridik, ekonomi och handel. Sedan år 2006 bedriver Sieps ett forskningsprojekt med syftet att undersöka processer, strukturer och institutioner vad det gäller representation, delegation och demokrati inom Europeiska unionen. Författarna till undersökningen kartlägger och skapar förståelse för processer, strukturer och institutioner inom unionen utifrån synsättet att EU består av ett flernivåsystem. På så sätt önskar projektet belysa en problematik kring det representativa styrelseskicket på flera nivåer samt undersöka hur de olika delarna påverkar varandra. I den fjärde rapporten Svenska kommuners och

regioners kanaler till Bryssel- subnationella nivåers försök att påverka EU:s policyprocess,

behandlar Linda Berg och Rutger Lindahl de svenska kommunernas och regionernas relation till den europeiska nivån och deras försök att påverka EU:s beslutsprocess. Genom enkätundersökningar och intervjuer av nyckelpersoner på kommunal och regional nivå samt olika Brysselkontor, undersöker Berg och Lindahl institutionella ramar och interna resurser. Detta för att fastställa om det finns möjligheter för dessa aktörer att utöka resurserna genom att vara aktiva på den europeiska nivån.¹⁰⁴

Berg och Lindahl använder perspektivet multi-level governance för att förklara den övergripande bilden av kontaktvägar mellan subnationella aktörer och EU, detta medan de använder sig av begreppen resurser och strukturer för att skapa förståelse för detaljer. Resurser innefattar vilka fördelar det finns med ett EU-engagemang (eng. resource pull) eller vilka interna resurser som finns (eng. resource push). Strukturer beskriver vilka institutionella förutsättningar som finns och hur dessa kan anses påverka möjligheter till aktörers förmåga att påverka EU. Berg och Lindahl poängterar att genom att använda detta perspektiv och dessa variabler anser de sig fokusera på skillnaderna i den regionala utformningen i Sverige, jämfört med tidigare forskning där konstitutionella skillnader har varit primära förklaringsfaktorer.¹⁰⁵

Resultat av undersökningen påvisar att svenska kommuner och regionala aktörer över tid har ökat sina aktiviteter gentemot EU samt att det tidigare fokus som legat på projektansökningar och finansiering har minskat till förmån för en bredare inriktning på arbetet. Berg och

104

Berg Linda, Lindahl Rutger, Sipes: Svenska kommuner och regioners kanaler till Bryssel, 2007, s.3

34

Lindahls undersökning påvisar även vikten av samarbete speciellt vid påverkansarbete, vilka allt fler aktörer har en uttalad strategi för medan andra fortfarande uttrycker sig något mer försiktigt kring. När jämförelser har gjorts mellan EU:s medlemsstater framkommer det att den institutionella utformningen har betydelse för påverkan. Detta går att urskönja i Sverige i vissa fall, trots att det inte finns några påtagliga konstitutionella skillnader mellan landets regioner. Exempelvis får inte länsstyrelserna arbeta med regional lobbying, medan detta är tillåtet för både kommunala samverkansorgan och regioner. Regioner tenderar även att inneha en större politiskt legitimitet då deras regionfullmäktige är direktvalda vilket i sin tur lägger grunden för ett tydligare regionalt perspektiv på verksamheten. I kommunala samverkansorgan råder det en risk att rollfördelningen blir otydlig mellan olika regionala företrädare. Överlag pekar resultatet mot att självstyrande regionala organ har bättre förutsättningar att arbete med policypåverkan gentemot EU.¹⁰⁶

För de subnationella aktörer som försöker utöva påverkan gentemot EU finns det flera potentiella kanaler till Bryssel att välja och att det enbart är resurserna som sätter stopp för hur många och vilka vägar som nyttjas. Dels kan aktörerna välja formella vägar och beslutsnivåer, vilka innefattar från subnationell nivå via staten till något av EU:s organ, dels kan påverkan utövas gentemot den svenska regeringen tillsammans med kommissionen och andra aktörer. Vidare kan informellt agerande utföras genom att aktörerna arbetar tillsammans med transnationella intresseorganisationer och olika nätverk.¹⁰⁷

Berg och Lindhal konstaterar att regionkontoren i Bryssel är en av de viktigaste länkarna mellan hemmaplan och EU. Enligt deras forskning är inget svenskt regionkontor i Bryssel det andra likt då både huvudmän, organisationsform, längden de funnits på plats och personalstyrka varierar mellan kontoren. Berg och Lindahl drar slutsatsen att inget regionkontor jobbar med exakta samma frågor eller använder sig av samma tillvägagångssätt. Undersökningen påvisar vidare att ju större personalstyrka, desto flera sakområden kan regionkontoren täcka och på så sätt driva en mer specialiserad påverkans- eller kontaktverksamhet på plats i Bryssel. Dessutom anser de att längden kontoret funnits på plats avgör hur väl arbets- och organisationsformerna är anpassade efter uppdragsgivare och till verksamheten i Bryssel.¹⁰⁸

106 Berg Linda, Lindahl Rutger, Sipes: Svenska kommuner och regioners kanaler till Bryssel, 2007, s.6 f.

107

Ibid, s.8

35

Genom intervjuer med anställda på svenska regionkontor i Bryssel påvisas en allmän trend och utveckling som pekar mot att kontoren numera i större utsträckning än förut arbetar med policypåverkan. Detta gäller även de kontor som tidigare främst ägnat sig åt projektverksamhet och informationsinsamling. Enligt deras undersökning torde orsakerna vara att det numera finns ett ökat antal informationskällor samt att Sveriges kommuner och landsting kontinuerligt gör en fullgod nyhetssammanställning och att regionkontoren upplever ett dubbelarbete dem emellan. Samtidigt finns det tendenser som pekar mot att kommuner och landsting numera är mer självgående vad det gäller exempelvis projektansökningar. Detta leder således till att kontoren numera i större utsträckning fokuserar på att söka information om kommande programperioder innan de har offentliggjorts samt att de håller sig underättade om framtida beslut som berör kommuner och regioner. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att kunna agera i ett initialt stadium och på så sätt utöva påverkan. Det är dock av vikt att framhålla att alla regionkontor ej har fått i uppdrag att arbeta med påverkansfrågor samt att det inte alltid finns en efterfrågan på hemmaplan att kontoret skall arbete på detta sätt.¹⁰⁹

36