Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Fakulteten för samhälls – och livsvetenskaper
Jessica Tengeland
Regionalt agerande ur ett
fusionsperspektiv
- Relationen mellan West Sweden och dess
medlemmar
Regional action from a Fusion perspective
- The relationship between West Sweden and its members
Politices Magister, Statsvetenskap
Magisteruppsats
Abstract
Essay in political science, D-level, by Jessica Tengeland, spring semester 2010
Tutor: Malin Stegmann McCallion “Regional action from a Fusion perspective”
- The relationship between West Sweden and their members
This study is based on previous research concluding that sub-national actors now function on a complex arena where the nation state is not the sole and self-evident channel to the European Union. Based on that assumption, the thesis is intended to create understanding of the nature of the relationship between the West Sweden regional office and its Värmland commissioners in the case of regional action.
The relationship between the regional office and its members was examined in a case study of open consultation around the EU’s new EU 2020 strategy. The questions posed in the thesis are answered by interviews with representatives of West Sweden and certain Värmland members of that organization. The results of the interviews were then analyzed based on a fusion perspective, which addresses various indicators for regional action.
Tack!
Stort tack till min handledare Malin Stegmann McCallion som har bidragit med intressanta aspekter, råd och vägledning. Tack till Therese Mårtensson som har bistått mig med språkliga
råd .
Tack till Kjell Petersson och Kajsa Sundström på West Sweden, Maria Karlsson på Karlstad kommun, Ulla Höglund på Lanstinget i Värmland samt Leif Svensson på Hagfors kommun, för att ni tog
er tid och ställde för intervju.
Slutligen ett stort tack till Catrin Huss på Region Värmland som har varit mig behjälplig under hela processens gång samt tagit sig
FIGURFÖRTECKNING
________________________________________________________
Figur 1.1 Analysmodell ... 7
Figur 2.1 Regionalt agerande och konceptet Fusion ... 19
Figur 5.1 Sammanställning I ... 44
Figur 5.2 Sammanställning II ... 47
Figur 5.3 Sammanställning III ... 49
Figur 5.4 Sammanställning IV ... 51
FÖRKORTNINGAR
AER Assembley of European Regions FP Fusion Perspective
IF Institutional Fusion
LIRP Leadership, Instiution-Building, Resources Allocation, Policy and Projects LIV Landstinget i Värmland
MFT Macro Fusion Thesis
SKL Sveriges Kommuner och Landsting
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
________________________________________________________
1.INLEDNING ... 1
1.2 Problemformulering ... 1
1.3 Syfte och frågeställningar ... 3
1.4 Avgränsningar med motivering ... 4
1.5 Definiering av forskningsproblem ... 5
1.6 Metodiskt tillvägagångssätt ... 5
1.7 Begrepp ... 8
1.8 Disposition ... 9
2. FUSION ... 11
2.1 Fusion som teoretiskt koncept ... 11
2.2 Fusion i en kontext av regionalt agerande ... 12
2.3 Macro Fusion Thesis (MFT) ... 12
2.4 Institutional Fusion (IF) ... 13
2.5 Fusion Perspectives (FP) ... 14
2.6 Regionalt agerande ... 17
2.7 Fusion som modell och operationalisering ... 19
3. BAKGRUND ... 22 3.1 EU 2020 ... 22 3.2 West Sweden ... 23 3.3 Region Värmland ... 26 3.4 Landstinget i Värmland ... 27 3.5 Karlstad kommun ... 28 3.6 Hagfors kommun ... 28 3.7 Fusing Regions?... 29
3.8 Svenska kommuners och regioners kanaler till Bryssel ... 33
4. WEST SWEDEN OCH DESS MEDLEMMAR ... 36
4.1 Vertikalt agerande ... 36
4.2 Vertikalt agerande ... 37
4.3 Horisontellt agerande ... 39
4.4 Horisontellt agerande ... 42
5. ANALYS ... 44
5.1 Hur har West Swedens medlemmar i Värmland deltagit i den öppna konsultationen kring strategin EU 2020? ... 44
5.3 Hur har West Swedens medlemmar i Värmland samarbetat med varandra vid den öppna
konsultationen kring strategin EU 2020? ... 49
5.4 Hur har regionkontoret West Sweden bidragit till ett samarbete mellan sina medlemmar i Värmland vid den öppna konsultationen kring strategin EU 2020? ... 51
5.5 Slutsatser utifrån tidigare forskning ... 54
6. AVSLUTANDE DISKUSSION ... 56
7. REFERENSFÖRTECKNING ... 57
Bilaga 1: Intervjufrågor ... 60
1
1. INLEDNING
Idag kan vi se ett EU som har utvecklas från att tidigare ha baserats på statsmakter präglade av den Westfaliska ordningen till ett komplext system där olika typer av aktörer agerar på en mångfacetterad arena. Inom EU-forskning används numera vedertagna begrepp så som europeisering, regionalisering och multi-level governance1 samt en tydlig förändring beskrivs där regioner verkar direkt mot den Europeiska unionen förbi nationalstaten. De europeiska regionerna tenderar således att företa sig aktiviteter som traditionellt sett anses vara verksamheter förknippade med medlemsstaternas regeringar.2
Under hösten 2009 fick jag erfara denna samhällstutveckling på plats i Bryssel då jag ägnade en av mina terminer på politices magister-programmet vid Karlstads universitet åt praktik på regionkontoret West Sweden. Genom att jag fick möjligheten att vara en del av det direkta arbetet mellan den regionala och lokala nivån och EU, gavs jag tillfälle att notera den mängd påverkanskanaler som omger EU:s institutioner och de olika nätverk av aktörer som breder ut sig i Bryssel. Mina erfarenheter från praktiken gav mig inspiration och viljan att skapa en större förståelse för hur regionala och lokala aktörer utför påverkan och vilken roll regionkontor kan och vill spela i denna process.
1.2 Problemformulering
Inom NORDIC RESEARCH PROGRAMME 2005-2008 har Magnus Lindh, Hans Lödén, Lee Miles, Curt Räftegård och Malin Stegmann McCallion presenterat en rapport med titeln
Fusing Regions? Sustainable Regional Action in the Context of European Integration.
Rapportens primära syfte är att kartlägga det regionala agerandet bland beslutsfattare inom den norska regionen Hedmark och sydvästra Finland samt svenska regionen Värmland.3 Undersökningens resultat för Värmlands arbete med EU-påverkan är utgångspunkten för denna uppsats.
1 Den engelska titeln kommer att användas i uppsatsen, då författaren anser att det ej finns en fullgod svensk
översättning som innefattar hela betydelsen av begreppet.
2 Lindh Magnus, Löden Hans, Miles Lee, Räftegård Curt, Stegmann McCallion Malin, Fusing Regions?
Sustainable Regional Action in the Context of European Integration, 2009, s.18 ff.
3
2
Rapporten påvisar att det finns påtagliga brister i Värmlands förmåga att påverka och främja regionala intressen genom såväl den direkta som den indirekta kontakten med EU. Insatserna är heller varken systematiska, institutionaliserade eller konsekventa vad det gäller försök att påverka den överstatliga nivån utifrån de regionala intresseområdena. Samma sak gäller för regionens förmåga att samarbeta med andra aktörer både inom regionen, men även med externa parter, för att skapa en gemensam agenda och enad röst gentemot EU.4 Undersökningens data visar även att det finns brister i de regionala beslutsfattarnas medvetenhet och förståelse för de policybeslut som fattas av EU som exempelvis kan ha direkt inverkan på den regionala och lokala nivån. Samtidigt är samma beslutsfattare i hög grad insatta i EU:s projektfinansiering och tillämpar denna väl.5
Rapporten fastställer att värmländska aktörer dock är medvetna om den bristfällighet som råder bland deras aktivteter gentemot EU. Det finns en påtaglig vilja och ambition att utveckla samt att förändra situationen, då beslutsfattarna anser att det finns en korrelation mellan graden av EU-aktivitet och tillväxt inom regionen.6 Rapporten poängterar vidare att regionkontoret West Sweden har potential att utveckla och förbättra Värmlands aktivitet både nedifrån och uppåt mot EU, men även medvetenheten om policybeslut som påverkar regionen uppifrån och ned.7
År 2010, slutar den så kallade Lissabonstrategin att gälla och en ny strategi för EU:s tillväxt och sysselsättning skall fastslås. Denna strategi har stor betydelse för medlemsstaterna, då den utgör grunden för hur varje nation skall utforma sina respektive nationella reformprogram inom policyområdena tillväxt och sysselsättning. Dessutom ligger den till grund för fastställandet av EU:s budget år 2011, där EU-kommissionens förslag anger att 40 procent av budgeten skall avsättas för EU 2020.8 Med anledning av skapandet av en ny strategi bjöd även EU-kommissionen in till en öppen konsultation mellan den 24:e november 2009 fram tills den 15:e januari 2010 9 Det dokument som aktörer inom EU fick chansen att lämna åsikter om behandlade den regionala samt lokala nivån i liten utsträckning.10
4 M.Lindh, H.Löden, L.Miles, C.Räftegård, M.Stegmann McCallion, Fusing Regions?, 2009, s.86 ff. 5 Ibid, s.83
6
Ibid, s.113
7 Ibid, s.84
8 EU:s officiella hemsida, EU:s budgetförslag för 2011 och en framtid bortom krisen, 2010-04-27 9
EU-upplysningen, Allmänna riktlinjer för den ekonomiska poltiken, n.d.
3
Den öppna konsultationen kring EU:s framtida strategi utgör uppsatsens valda fallstudie. Genom att undersöka värmländska aktörers delaktighet i denna, har uppsatsen för avsikt att skapa ytterligare förståelse för de fenomen som rapporten Fusing Regions? fastställer. Genom att använda sig av konceptet Fusion kommer uppsatsens att kartlägga och beskriva hur regional och lokal påverkan utfördes inom Värmland samt vilken roll regionkontoret West Sweden spelade vid den öppna konsultationen kring EU 2020.
1.3 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att skapa förståelse för hur relationen mellan West Sweden och dess medlemmar i Värmland ser ut vid regionalt agerande och då främst i det specifika fallet med den öppna konsultationen kring EU:s nya strategi.
Syftet kommer att dels uppfyllas genom besvarandet av den övergripande frågeställningen och den preciserade frågeställningarna, men även genom tillämpandet av konceptet Fusion.
Övergripande forskningsfråga
- Hur ser relationen ut mellan regionkontoret West Sweden och dess medlemmar i Värmland vid regionalt agerande?
Den övergripande forskningsfrågan kommer att besvaras i uppsatsens analys med hjälp av svaren på de preciserade forskningsfrågorna samt utifrån ett fusionsperspektiv.
Preciserade forskningsfrågor
1. a.) Hur har West Swedens medlemmar i Värmland deltagit i den öppna konsultationen
kring strategin EU 2020?
b.) Hur har regionkontoret West Sweden medvetengjort sina medlemmar i Värmland om den öppna konsultationen kring strategin EU 2020?
2. a.) Hur har West Swedens medlemmar i Värmland samarbetet med varandra vid den
öppna konsultationen kring strategin EU 2020?
4
De preciserade forskningsfrågorna har tagits fram utifrån ett fusionsperspektiv och kommer att besvaras i uppsatsens analysdel. Svaren kommer även att ligga till grund för besvarandet av den övergripande frågeställningen, då författaren har för avsikt att dra slutsatser från det specifika fallet och konceptet Fusion för att säga något om relationen i det stora hela.
1.4 Avgränsningar med motivering
Uppsatsen bygger vidare på tidigare forskning som har undersökt regionalt agerande mellan både offentliga och privata aktörer inom Värmland. Denna studie har dock valt att inrikta sig på relationen mellan West Sweden och dess medlemmar i Värmland när det gäller regionalt agerande gentemot EU. Valet har gjorts med hänvisning till tidsbegränsning, möjligheten att intervjua personer på plats samt mina förkunskaper om West Sweden. Dessutom finns det ett stort intresse i att skapa en större förståelse för relationen mellan just regionkontor och regionala/lokala aktörer, då tidigare forskning påvisar att regionkontoren har potential att verka som en påverkanskanal för subnationella aktörer.
Med hänvisning till omfånget på uppsatsen samt tidsaspekten har ej alla West Swedens medlemmar i Värmland kunnat undersökas. Istället har en avgränsning gjorts till Region Värmland, Landstinget i Värmland, Karlstad kommun samt Hagfors kommun. Dessa val har gjorts med hänvisning till en önskan att täcka in flera aspekter, det vill säga olika typer av medlemmar (kommunalt samverkansorgan, landsting och kommun) samt storlek och geografisk placering (Karlstad kommun kontra Hagfors kommun).
Den övergripande frågeställningen påvisar en vilja att undersöka relationen mellan West Sweden och dess medlemmar i Värmland vid regionalt agerande, de preciserade frågeställningarna avgränsar detta till att undersöka relationen under den öppna konsultationen om EU 2020. Att EU:s nya strategi är föremålet för uppsatsens fallstudie motiveras med att den lokala och regionala nivån var i liten utsträckning omnämnd i dokumentet, strategin har direkt betydelse för medlemsstaternas skapande av reformprogram inom tillväxt och sysselsättning samt att strategin ligger till grund för EU:s nya budgetramverk. Att just även en öppen konsultation har valts beror på att de innebär att regionala och lokala aktörer ges tillfälle att lämna åsikter om ett EU-beslut som har direkt inverkan på den subnationella nivån.
5
värmländska medlemmar har konceptet Fusion tillämpats. Detta val har främst gjorts med hänvisning till att den används i rapporten Fusing Regions?, som uppsatsen bygger på, men även för att den på ett tydligt sätt förklarar hur just regionalt agerande gentemot EU utförs. Hela modellen används dock ej, istället kartlägger studien enbart aktörernas beteende och mer specifikt deras medvetenhet om den öppna konsultationen kring EU 2020 samt samarbeten i anknytning till denna. Resterande delar av teorin adresserar indikatorerna institutionella
förändringar samt inställningar och attityder som kan relateras till EU. Avgränsningen har
gjorts med hänvisning till att medvetenhet kan antas påverka de andra indikatorerna. Exempelvis så länge aktörerna inte är medvetna om EU:s arbete kommer heller aldrig institutionella förändringar att ske och inställningarna att förändras.
1.5 Definiering av forskningsproblem
Denna studie grundar sig i rapporten Fusing Regions? Sustainable Regional Action in the
Context of European Integration, då den har för syfte att skapa en vidare förståelse för
relationen mellan West Sweden och dess medlemmar vid regionalt agerande gentemot EU. Detta utförs genom en fallstudie av den öppna konsultationen om EU:s framtida strategi- EU 2020. Genom att tillämpa det analytiska verktyget Fusion och utföra samtalsintervjuer kommer studiens frågeställningar att besvaras.
Med hänvisning till ovanstående beskrivning kan uppsatsens syfte anses vara av beskrivande karaktär då dess mål är att kartlägga och skapa en vidare förståelse för ett valt fenomen.11 Studien kan även karaktäriseras som en fallstudie med ingången teorikonsumerande, då det primära för studien är det valda fallet och det sekundära är teorin som verkar som ett analytiskt verktyg för att beskriva vad som skedde i det specifika fallet.12
1.6 Metodiskt tillvägagångssätt
Det metodiska tillvägagångssättet samtalsintervjuer har valts då uppsatsens författare har en vilja att förstå dynamiken mellan de olika aktörerna. Samtalsintervjuer innebär att oväntade saker kan registreras och följdfrågor kan ställas samt att uppsatsens mål är att synliggöra och förtydliga ett fenomen, vilket gör att valet av detta metodiska tillvägagångssätt är väl
11 Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, Metodpraktikan- konsten att studera
samhälle, individ och marknad, 2009, s.37
6
motiverat.13 Vidare skall intervjupersonerna ses som vittnen eller ”sanningssägare” som skall bidra med hur verkligheten är beskaffad utifrån det valda fallet.14
Exakt samma intervjufrågor har ej ställts till alla svarspersoner, istället har olika svar lett till att nya frågor skapats och ställts till nästa person, samtliga frågor har dock innefattat öppna svarsalternativ.15 Dock har alla samtalsintervjuer haft samma intervjuguide (se bilaga 1) som bas, för en kontinuitet.
För att undvika slumpmässiga och osystematiska mätfel och således skapa en god reliabilitet har det under uppsatsens gång strävats efter att en professionell och objektiv inställning till ämnet skall hållas. Detta då det sedan tidigare finns insikter om hur West Swedens arbete går till genom fyra månaders praktik på Brysselkontoret.
Att sträva efter objektivitet var särskilt viktigt under genomförandet av både intervjuerna och analysen. Det finns en risk att en intervjuare med förkunskaper innehar en förutbestämd uppfattning om svaren och således kanske inte fullt ut noterar alla detaljer. Dessutom kan intervjuarens kunskaper innebära att ledande frågor ställs så att intervjupersonerna känner att vissa svar förväntas av dem. Denna tendens har motverkats genom att det har påtalats för respondenterna att det inte finns några rätt eller fel i svaren och att alla åsikter samt uppfattningar är svar i sig.16
I analysen finns det även en risk att tidigare erfarenheter inom ämnet leder till att slutsatser fastställts utifrån fenomen som ej redovisats i själva uppsatsen samt att personligs uppfattningar undermedvetet påverkar och vinklar analysen. Eftersom det har funnits en medvetenhet om detta kan dessa risker anses vara mindre troliga och istället skall tidigare erfarenheter ses som en fördel. Detta eftersom det således finns en grundförståelse för relationen mellan West Sweden och dess medlemmar, vilket innebär att det har kunnat ske en fördjupning i ämnet och mer preciserade frågor har kunnat ställas.
Valet av intervjupersoner gjordes genom snöbollsurvalet, då första intervjun gjordes med
13
Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, Metodpraktikan- konsten att studera
samhälle, individ och marknad, 2009, s.283 f.
14 Ibid, s.257 f. 15
Ibid, s.257 f.
7
samordnaren på Region Värmland som sedan uppgav olika personer som vanligtvis är hennes kontaktpersoner på kommun och landsting.17 Utifrån denna rådgivning valdes Region Värmland och Landstinget i Värmlands för täcka in de samverkande organen i regionen som är organiserade och arbetar med andra målsättningar än kommunerna. De valda kommunerna Karlstad kommun och Hagfors kommun, valdes för att de är geografiskt belägna på olika ställen i Värmland samt att dess invånarantal skiljer sig åt, där Karlstad representerar en större kommun och Hagfors en mindre. De personer som har intervjuats arbetar med internationella frågor och frågor på sin respektive arbetsplatser och de flesta av dem innehar titeln
EU-samordnare. West Sweden deltog av självklara skäl, då studien undersöker en relation, där
medlemmarna är den ena parten och regionkontoret den andra. Att det blev en representant från Brysselkontoret motiveras med att det arbetar mer med påverkansfrågor jämfört med kontoret i Göteborg som främst fokuserar på projektutveckling inom kommunerna och regionerna.
Svaren på intervjufrågorna redovisas med studiens preciserade frågeställningar som rubriker. Svaren analyseras sedan fråga för fråga där varje rubrik inleds med att intervjusvaren förs in i en analysmodell. Denna modell har ej legat till grund för intervjufrågorna utan har istället agerat som ett analysverktyg för att på att mer överskådligt sätt kategorisera studiens resultat. Modellen ser ut som följer;
Figur 1.1 Analysmodell
17
Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, Metodpraktikan, konsten att studera
8
Under beteckningen huvudsakliga iakttagelser anges de tydligaste observationerna och upptäckterna. Beteckningen mest troliga slutsats innefattar författarens egna slutsatser utifrån de gjorda observationerna och under motivering redogör författaren för varför denna slutsats kan dras.
Uppsatsens operationalisering samt en diskussion kring validitet presenteras i kaptiel två i samband med att uppsatsens valda teorier beskrivs.
1.7 Begrepp
1.7.1 Medvetenhet
Begreppet medvetenhet skall i denna uppsats förstås som policyskapares vetskap om
europeiseringen av politik.18 Begreppet europeisering skall vidare ses som effekten av europeisk integration på sub-nationell nivå inom medlemsstaterna samt hur regioner anpassar sig efter dessa förändringar.19 För vidare förklaring, se kapitel två om Fusion och Institutional Fusion.
1.7.2 Regionalt agerande
Regionalt agerande kan ske både vertikalt och horisontellt. Vertikalt agerande innefattar det som sker både från överstatlig nivå till subnationell nivå, men även det som sker från subnationell till överstatlig nivå. Horisontellt agerande innefattar samarbeten subnationella aktörer mellan för att dels hantera de beslut som kommer från EU-nivå till lokal och regional nivå, men även för att kunna föra fram gemensamma preferenser till EU.20 För vidare förklaring, se kapitel två om Fusion och Regionalt agerande.
1.7.3 Regional nivå
Regionbegreppet används frekvent i både litteratur och vardagligt tal, men Erik Westholm anser i studien Regionen som vision att den vanligaste definitionen är att ”regionen är ett geografiskt område inom vilket förhållandena är lika i någon mening.”21 Inom ramen för
18
M.Lindh, H.Löden, L.Miles, C.Räftegård, M.Stegmann McCallion, Fusing Regions?, 2009, s.17
19 Ibid, s.23 20 Ibid, s.45 ff. 21
Westholm Erik, Amcoff Jan, Falkerby Julia, Gossas Markus, Stenlås Niklas, Regionen som vision- Det
9
denna uppsats skall dock begreppet regional nivå förstås som Region Värmland där de sexton medlemskommunerna inom länet samt Landstinget utgör den geografiska gränsdragningen.22 För utförligare definition av regionbegreppet se tidigare nämnda litteratur, men även Jörgen Green och Den perfekta regionen.23
Denna studie utgår även från Westholms diskussion att det har skett ett doktrinskifte i synen på regionen och regional utveckling. Förr förknippades välfärdsstaten med starkt nationellt fokus där kommuner, länsstyrelser och landsting medverkade till en jämn och likvärdig utveckling inom landet. Numera kan regionens viktigaste uppgift anses vara att skapa ekonomisk tillväxt i en kontext av internationell konkurrens. Den förändrade synen på regionen finns inte bara inom Sverige utan dominerar även resten av Europa och var ett viktigt inslag i Lissabonstrategin.24
1.7.4 Lokal nivå
Begreppet innefattar i denna uppsats kommuner som är medlemmar i West Sweden och Region Värmland.
1.7.5 Subnationell nivå
Detta begrepp skall i denna uppsats ses som den lokala och regionala nivån.
1.7.6 Överstatlig nivå
Detta begrepp skall i denna uppsats förstås som europeisk nivå (EU).
1.8 Disposition
I kapitel två presenteras det valda konceptet Fusion och teorier kring begreppet regionalt agerande samt den gemensamma modellen för dessa, beskrivs. I kapitel tre presenteras sammanfattande information om den valda fallstudien, det vill säga den öppna konsultationen kring EU:s framtida strategi EU 2020. Även West Sweden som organisation samt Region Värmland, Landstinget i Värmland, Hagfors kommun och Karlstad kommun presenteras. I detta kapitel redogörs det också för tidigare forskning inom ämnet, vilket innebär att resultatet
22 Region Värmland, Vad är Region Värmland?, n.d. 23 Gren Jörgen, Den perfekta regionen?, 2002 24
Westholm Erik, Amcoff Jan, Falkerby Julia, Gossas Markus, Stenlås Niklas, Regionen som vision- Det
10
i rapporten Fusing Regions? Sustainable Regional Action in the Context of European
Integration, vilket ligger till grund för studiens forskningsområde, beskrivs. Kapitel tre
innehåller även en sammanfattning av resultatet från forskningsrapporten Svenska kommuner
och regioners kanaler till Bryssel- Subnationella nivåers försök att påverka EU:s policyprocess.
11
2. FUSION
Detta kapitel innehåller en redogörelse för konceptet Fusion och teorier om regionalt agerande samt den modell som skapats utifrån dessa. Även de indikatorer som legat till grund för framtagandet av de preciserade frågeställningarna redovisas samt att en diskussion kring operationalisering och validitet förs.
2.1 Fusion som teoretiskt koncept
Europeiska unionen tenderar att numera inneha allt högre ambitioner vad det gäller sitt arbete (nytt fördrag, utvidgningar samt externa relationer som ständigt utvecklas) samtidigt har vetenskapliga teorier och förklaringsmodeller till europeisk integration tagit motsatt riktning. Istället för att söka efter en meta-teori som effektivt kan förklara flera aspekter av Unionens utveckling, fokuserar många teorier på att enbart förklara valda delar.25
Lee Miles anser i forskningsrapporten Future of a Fusing Europe att dessa teoretiska förklaringsmodeller kan delas in i tre kategorier. Den första innefattar multi-level governance, nyintstitutionalism och konstruktivism som alla försöker förklara ett fördjupat samarbete och dynamiken mellan de relativt stabila medlemsstaterna. Den andra kategorin innefattar europeisering som kortfattat försöker förklara vad europeisk integration innebär för medlemsstaternas inrikespolitik och styrelseform. Denna skall inte ses som en teori utan snarare som ett fenomen som andra teorier försöker förklara, främst eftersom den ej kan klargöra hur den överstatliga dynamiken inom EU tar sig uttryck.26
Slutligen beskriver Miles de teorier som innefattar olika fenomen kring EU:s externa relationer, vilka söker svar på EU:s internationella identitet och kapacitet. Dessa förklarar dock bara en liten del av EU: internationella relationer. Förmågan att koppla samman den överstatliga europeiska integrationen med utvecklingen av EU:s policy inom externa relationer är bristfälligt utvecklad. Sammanfattningsvis anser Miles att dessa beskrivna kategorier har en gemensam nämnare, de förklarar bara kugghjulen i EU-maskineriet.27
25 Miles Lee, Future of a Fusing Europe, 2008, s.2 ff. 26
Ibid, s.5
12
Ett alternativ till dessa, enligt Miles, bristfälliga förklaringsmodeller är konceptet Fusion, vilken består av olika delar som tillsammans förklarar EU:s roll idag och i framtiden ur ett vidare perspektiv.28 Grundtankarna kring det så kallade macro-fusion thesis (närmare beskrivning följer nedan) skapades av Wolfgang Wessel och som Lee Miles sedermera har utvecklat. Följande beskrivningar av förklaringsmodellen Fusion grundar sig bland annat i Wessels tankar samt Miles fortsatta arbeten kring dem.29
2.2 Fusion i en kontext av regionalt agerande
I undersökningen Fusing Regions? Sustainable Regional Action in the Context of European
Integration har författarna förfinat det analytiska konceptet Fusion, detta för att på bästa sätt
skapa ett förklaringsverktyg till regional påverkan. Enligt dem är just Fusion motiverat att använda vid denna typ av undersökning eftersom den dels tar hänsyn till generella faktorer i europeisk integration, dels innefattar nyanser och de mer kontextuella aspekterna.30
Det finns tre element eller koncept inom Fusion som är användbara när förståelse för regional påverkan skall skapas. Den första benämns som Macro Fusion Thesis (MFT),31 vilken förklarar europeisk integration på ett övergripande sätt, det vill säga på makronivå. Den andra är Institutional Fusion (IF), vilken innefattar institutionella förändringar och reaktioner på europeisk integration. Det sista konceptet förklarar hur nationella policyskapare förhåller sig till samt uppfattar EU och benämns som Fusion Perspective (FP).32
2.3 Macro Fusion Thesis (MFT)
Macro Fusion Thesis innehåller flera aspekter som gör den relevant att använda för en ökad förståelse av regionalt agerande. För det första innefattar konceptet MFT antagandet att det finns en tydlig korrelation mellan utvecklandet av EU:s överstatlighet och ett ökat beroendeförhållande mellan stater, vilket i sin tur påverkar regionala aktörer. Den europeiska integrationen driver på den allt mer utsuddade gränsen mellan den överstatliga och nationella nivån vad det gäller fördelning av kompetenser, detta leder till att regionala aktörer vill
28 Miles Lee, Future of a Fusing Europe, 2008, s.8 29
M.Lindh, H.Löden, L.Miles, C.Räftegård, M.Stegmann McCallion, Fusing Regions?, 2009, s.35
30 Ibid, s.35
31 De engelska titlarna kommer att användas i uppsatsen, då författaren anser att det ej finns en fullgod svensk
översättning som innefattar hela betydelsen av begreppen inom teorin.
13
engagerar sig mer i integrationen som ett svar på en större oförmåga att tillfredsställa medborgarnas behov av välfärd inom respektive region.33
För det andra innefattar MFT flera indikatorer på att utvecklingen av EU:s överstatlighet har inverkan på den regionala nivån. Indikatorerna påvisar bland annat att regioner i allt större utsträckning påverkas av de bindanden beslut som fattas inom EU och att beslutsfattandet inom unionen präglas av en statsliknande agenda. Detta komplicerar relationen mellan nationell och subnationell nivå. Utvecklandet och differentieringen av EU:s institutioner skapar större förutsättningar för regioner att utveckla relationer direkt med den överstatliga nivån. Samtidigt vill allt fler grupper och regionala aktörer finnas på plats i Bryssel och delta i det komplexa politiska spelet.34 För det tredje innefattar MFT antagandet att EU:s arbetsgrupper och implementeringskommittéer involverar både nationella och EU:s offentliga representanter, vilket leder till en ny form av administration där dessa aktörer interagerar. 35
Det bör här poängteras att begreppet multi-level governance är en del av Fusion, med andra ord är dessa två teoretiska förklaringsmodeller kompatibla med varandra.36 Multi-level governance innefattar en bredare dimension av begreppet governance inom EU och skall ses som en förklaringsmodell till unionens beslutsfattarmodell där regionala aktörer numera verkar allt mer frekvent. Det teoretiska begreppet multi-level governance innefattar dock inte uppfattningen att denna förändring skall ses som ett hot mot den traditionella statsstaten. Där emot anses dess roll inte vara lika stark längre då beslut inom EU fattas i ett system där en ständig förhandling pågår mellan olika typer av aktörer (offentliga, privata, sociala grupper och institutioner). Således fastställer anhängarna av multi-level governance en trend där EU:s beslutsfattarsystem inte längre enbart kan ses som en interaktion mellan statlig och överstatlig nivå.37
2.4 Institutional Fusion (IF)
Begreppet europeisering kan användas för att förstå förändringar i staters utrikespolitik, vilket Brian White har använt sig av i studien Understanding European Foreign Policy, där europeisering som förklaringsfaktor appliceras på Storbritanniens utrikespolitik. White
33
M.Lindh, H.Löden, L.Miles, C.Räftegård, M.Stegmann McCallion, Fusing Regions?, 2009, s.36
34 Ibid, s.36 f. 35 Ibid, s.37 36
Ibid.
14
använder i sin undersökning europeisering som en förklaring till varför den kontext som Storbritanniens utrikespolitik verkar i har förändrats, varför utförandet av den har reformerats samt varför den operationella implementeringsmiljön har ändrats.38 Utifrån detta resonemang kan begreppet europeisering ses som effekten av europeisk integration på sub-nationell nivå inom medlemsstaterna samt hur dessa regioner anpassar sig efter dessa förändringar.39
Begreppet europeisering inom Fusionteorin skall förstås och förknippas med policyskapares medvetenhet om EU och på så sätt särskiljas från begreppet institutionell anpassning där förvaltningar förändras och anpassas utifrån EU-påverkan och arbete. Även om dessa begrepp ofta smälter samman, bör en distinktion göras för att de ska bli operationella koncept som kan användas vid en studie av regionalt agerande. Agerande bör således inom Fusionteorin förknippas med för det första medvetenhet (europeisering) och för det andra institutionella
förändringar (institutionell anpassning).40
Institutional Fusion innefattar således två aspekter, den första är existensen och omfattningen av regionala aktörers medvetenhet om EU. Den andra är om och i vilken grad regionala förvaltningar anpassas och förändras institutionellt. Vad det anbelangar institutionella förändringarna innefattar dessa i sin tur två perspektiv. Det första behandlar i vilken utsträckning horisontell processuell anpassning sker bland regionala institutioner. Detta för att öka regionala aktörers förmåga att inom respektive region utveckla gemensamma och konsekventa tillvägagångssätt för att tala med en enad röst inom EU-frågor. Det andra perspektivet innefattar i vilken utsträckning vertikal processuell anpassning sker för att regionala aktörer och förvaltningar skall kunna deltaga och förmedla regionala perspektiv i EU:s beslutfattarprocess.41
2.5 Fusion Perspectives (FP)
Om Institutional Fusion inbegriper beteende och anpassning av institutioner, så innefattar Fusion Perspectives attityder (motiv och värderingar) bland policyskapare. Således görs en tydlig uppdelning mellan beteende och attityder, samtidigt som det bör poängteras att dessa skall ses som sammanlänkade, då de påverkar varandra i båda riktningar. Dessa båda koncept
38 White Brian, Understanding European Foreign Policy, 2001, s. 118 f.
39 M.Lindh, H.Löden, L.Miles, C.Räftegård, M.Stegmann McCallion, Fusing Regions?, 2009, s.23 40
Ibid, s.39
15
bör således användas parallellt för en nyanserad bild av regionalt agerande skall kunna skapas.
Lee Miles har utvecklat Wessels uppdelning av FP i tre former/motiv och på så sätt gjort dem användbara som förklaringsmodell. De olika motiven kompletterar varandra, men innefattar samtidigt olika nyanser av attityder bland policyskapare.42 Miles tolkning av formerna/motivena ser ut som följer;
i) Performance Fusion
Regionala policyskapare deltar i EU:s arbete när de inser att de verktyg de erhåller nationellt ej är tillräckliga för att ge medborgarna den välfärd och service de efterfrågar (detta i en värld baserad på ett beroendeförhållande mellan stater.) Deltagandet är dock baserat på deras preferenser om EU, där graden av upplevd effektivitet i EU:s beslutsfattarapparat avgör deras engagemang och inställning. Dessutom är de regionala policyskaparna medvetna om att när de har accepterat en viss nivå av överstatlighet har de samtidigt tillåtit EU att hantera vissa välfärds- och servicetjänster. Detta innebär att de själva måste förändra den regionala apparaten och kompetenserna för att regionen skall få ännu större utdelning av EU:s arbete. Med andra ord har regionala policyskapare identifierat sig själva som en del av EU och anser numera att för att unionens arbete skall ge tillfredsställande resultat för regionen måste den dagliga regionala politiken förändras. 43
ii) Political Fusion
Enligt författarna till rapporten utgår även Fusionteorin från antagandet att policyskapare i framtiden vill se ett EU som utvecklas längs med en medelväg, mellan två, enligt dem, icke fullt ut fungerande riktningar och uppfattningar. Det ena vägvalet är ett mellanstatligt samarbete som innehar brister i effektiviteten, den andra är en federal lösning som skulle öka effektiviteten, men som samtidigt skulle hota existerande regionala och nationella konstitutioners karaktärsdrag. Enlig policyskaparna borde europeisk integration således präglas av en tredje väg mellan mellanstatlighet och federalism som är för både integration och överstatligt styre.44
42M.Lindh, H.Löden, L.Miles, C.Räftegård, M.Stegmann McCallion, Fusing Regions?, 2009, s.40 f. 43
Ibid, s.41
16
Det är även värt att notera att det kan argumenteras för att policyskapare på regional nivå kommer att ta del av de delar i EU:s utveckling som de anser är av vikt för regionen. Oavsett detta kvarstår dock faktum att regionala policyskapare kommer att integrera med det europeiska samarbetet för att undvika komplicerade relationer med respektive nationell regering, vilka skulle kunna hämma regioners förmåga att framföra deras regionala preferenser.45
iii) Compound Fusion
Denna variabel innehåller två olika perspektiv på det europeiska samarbetet. För det första innefattar Compound Fusion uppfattningen att unionen representerar en komplex och mixad (eng. Fusion) organisation bestående av överstatlighet samt mellanstatlighet som kan prestera resultat, trots att dess naturliga, komplexa tillstånd kvarstår. Med andra ord framhåller anhängarna till Fusionteorin och Compound Fusion att det finns ett delat ansvar mellan både EU:s tjänstemän och de nationella och regionala tjänstemännen vad det gäller gemensamma policyinstrument. Samtidigt som det varken är möjligt eller nödvändigt att göra en tydlig uppdelning av kompetensområden. För det andra accepterar både nationella- och regionala policyskapare den ständigt, pågående komplexa styrelseformen. De regionala aktörerna ser speciellt en tydlig fördel med en diffus och komplex styrelseform, då det innebär en beslutsfattarprocess som är öppen för regional påverkan. Således innefattar denna del av modellen fördelarna med ett Europa som består av sammansmältningar och diffusa gränser.46
Sammanfattningsvis är Fusion användbart för att urskönja och tolka regional dynamik. MFT skapar en förståelse för den generella utvecklingen av europeisk integration där regionala aktörer stimuleras och ges tillfälle att dela kompetenser på EU-nivå. Samtidigt skapar IF och FP ett verktyg för att förklara hur och varför regionala aktörer och institutioner responderar på ett EU vars medlemsstater allt mer sammanlänkas med varandra. Fusion som analytiskt verktyg beskriver således medvetenheten hos regionala aktörer, förändringar av regionala institutioner och procedurer (IF) samt fastställer attityder och värderingar bland regionala aktörer (FP) och på vilket sätt detta påverkar regional politik och dessa aktörers position gentemot EU.47
45 M.Lindh, H.Löden, L.Miles, C.Räftegård, M.Stegmann McCallion, Fusing Regions?, 2009, s.41 f. 46
Ibid, s.42
17
2.6 Regionalt agerande
Sedan 1980-talet har fenomenet nyregionalism växt fram i Europa, detta i samband med en utveckling där statsstaten påverkas allt mer av en globaliserad ekonomi, en europeisk integration växer fram och det regionala självbestämmandet ökar. En ny regionalism har skapats av krafterna från flera olika samhällsrörelser och trender. Dessa innefattar exempelvis bottom-up-rörelser för regional dynamik, förändrandet av strukturpolitiken inom den överstatliga nivån, nya typer av nätverk och en starkare regional identitet. Denna utveckling har skapat ett paradigmskifte där regionen och den regionala nivån är främsta fokus för en politisk och ekonomisk analys jämfört med tidigare då den nationella nivån var den självklara referensramen.48 I denna studie skall regionalt agerande ses som en funktionell form av regionaliseringsprocessen.49
Författarna till Fusing Regions? Sustainable Regional Action in the Context of European
Integration anser att teorier om regionalt agerande och handlanden bör vägas in i det
analytiska tillvägagångssättet Fusion. Deras tankar om regionalt agerande grundas i Vivien A. Schmidts resonemang om europeisering och dess olika dimensioner. Schmidt hävdar i studien
Democracy in Europe: The EU and National Politics att det finns tre olika dimensioner av
utvecklingen inom EU.50 För det första beskriver Schmidt en form av nedladdningsprocess (eng. downloading process) där EU:s lagstiftning implementeras i nationell lagstiftning och hur medlemsstaternas institutioner anpassas till denna utveckling.51 För det andra innefattar europeiseringen en horisontell process där nationella aktörer och institutioner samarbetar för att finna gemensamma åsikter, idéer och modeller vilka tillsammans skapar en tydlig bild av nationella intressen gentemot det överstatliga styret.52 För det tredje anser Schmidt att det finns en uppladdningsprocess (eng. uploading process) där nationella preferenser och åsikter om EU-frågor framförs till den överstatliga nivån.53
I rapporten har författarna valt att definiera vad horisontellt respektive vertikalt agerande innefattar, detta för att dessa termer på bästa sätt skall kunna användas tillsammans med det
48 Gren Jörgen, Den perfekta regionen?, 2002, s.20 49
M.Lindh, H.Löden, L.Miles, C.Räftegård, M.Stegmann McCallion, Fusing Regions?, 2009, s.24
50 Ibid, s.48
51 Schmidt A. Vivien, Democracy in Europé: The EU and National Politics¸ 2006, s.34 52
M.Lindh, H.Löden, L.Miles, C.Räftegård, M.Stegmann McCallion, Fusing Regions?, 2009, s.48
18 teoretiska begreppet Fusion.
Horisontellt agerande innefattar samarbeten och koordinering bland olika typer av regionala
aktörer vars syfte är att förtydliga vad de anser vara regionala intressen, detta för att på så sätt förbättra och förtydliga uppladdning och nedladdning av preferenser gentemot EU. Detta sker ofta mellan aktörer inom ett specifikt geografiskt område (per definition en specifik region), men regionala aktörer kan även söka samarbete med andra aktörer inom regioner både inom landet men även bland andra medlemsstater. Det är viktigt att poängtera att horisontellt agerande ej innefattar aktiviteter riktade mot exempelvis medlemsstaternas regeringar, utan innebär det arbete som utförs för att påverka europeisk nivå.54
Vertikalt agerande i sin tur beskriver de aktiviteter som regionala aktörer och institutioner
utför uppåt från regional nivå till nationell- eller överstatlig nivå för att framföra regionala intressen inom EU-frågor. Regionala aktörer kan välja två olika tillvägagångssätt om de vill utöva påverkan vertikalt. För det första kan de använda sig av en form av direktkontakt med unionen så som generell lobbying gentemot kommissionen eller engagera sig i så kallade arbetsgrupper, vilka är viktiga i EU:s beslutsfattarprocess. Samtidigt kan regionala aktörer även välja en mer indirekt kanal till påverkan genom regionkontoren i Bryssel eller genom att delta i multilaterala, regionala organ som Assembly of European Regions55. För det andra kan regionala aktörer nyttja de nationella påverkanskanalerna genom att försöka utöva lobbying gentemot representanter från den nationella regeringen som exempelvis sitter i förhandlingar i Ministerrådet.56
Sammanfattningsvis kan vertikalt agerande ske både från EU-nivå ned till subnationell nivå (download) samtidigt som det kan ske i motsatt riktning, nedifrån och upp (upload). Regionalt agerandet kan även utföras horisontellt då aktörer samarbetar för att föra fram gemensamma preferenser nedifrån och upp (upload) samt förtydliga nedladdning av preferenser.
54 M.Lindh, H.Löden, L.Miles, C.Räftegård, M.Stegmann McCallion, Fusing Regions?, 2009, s.49
55 AER är det största oberoende nätverket som vänder sig till regioner i Europa och arbetar med regionala frågor
gentemot EU:s institutioner (källa:www.aer.eu)
19
2.7 Fusion som modell och operationalisering
I rapporten Fusing Regions? har författarna fört samman det analytiska verktyget Fusion med sina tolkningar av teorier om regionalt agerande och skapat en analytisk modell för regional påverkan (även om modellen är en sammansättning av två olika teoretiska koncept kommer uppsatsens valda teori att hänvisas till som Fusionteori). 57
Figur 2.1Regionalt agerande och konceptet Fusion
Modellen innebär att de olika dimensionerna av agerande (vertikalt och horisontellt) kan observeras inom alla perspektiven inom Fusionteorin (IF och FP). Exempelvis kan IF ske genom att institutionerna på subnationell nivå förändras och anpassas för att underlätta samarbete mellan aktörer (horisontellt agerande) eller för att aktörer lättare skall kunna delta i EU:s arbete eller föra fram subnationella preferenser till EU (vertikalt agerande, download och upload).
20
Studiens övergripande frågeställning ”Hur ser relationen ut mellan regionkontoret West Sweden och dess medlemmar i Värmland vid regionalt agerande?” innebär att begreppet
regionalt agerande bör operationaliseras. Detta görs genom att modellen för konceptet Fusion
tillämpas för att dels skapa de preciserade frågeställningarna och dels användas vid uppsatsens analys. Denna studie kommer, vilket tidigare har nämnts, enbart att fokusera på
Institutionell Fusion och Attentive action och det är således dessa indikatorer58 som har tillämpats vid skapandet av de preciserade frågeställningarna, vilket ser ut som följer;
Attentive action
(medvetenhet om åtgärder)Vertikalt agerande:
Indikatorer: I dessa frågor mäts medvetenhet eller icke medvetenhet om omfattning och inverkan av EU-beslut och lagstiftning som påverkar den regionala domänen uppifrån och ned (download).
1 a.) Hur har West Swedens medlemmar i Värmland deltagit i den öppna konsultationen kring strategin EU 2020?
1 b.) Hur har regionkontoret West Sweden medvetengjort sina medlemmar i Värmland om den öppna konsultationen kring strategin EU 2020?
Operationalisering: Teorins indikatorer stämmer väl överens med den valda fallstudien EU 2020 eftersom den innefattar beslut som har direkt inverkan på den regionala samt lokala nivån (bevisas i inledning och bakgrundskapitel). Beslutet om den nya strategin EU 2020 kommer dessutom uppifrån och ned (download) och kan därför klassificeras som vertikalt agerande.
Horisontellt agerande:
Indikatorer: Medvetenhet om samarbetsformer inom regionen och med andra regioner för att kunna formulera och föra fram regionala preferenser till EU nedifrån och upp (upload).
2 a.) Hur har West Swedens medlemmar i Värmland samarbetet med varandra vid den öppna konsultationen kring strategin EU 2020?
21
2 b.) Hur har regionkontoret West Sweden bidragit till ett samarbete mellan West Swedens medlemmar vid den öppna konsultationen kring strategin EU 2020?
Operationalisering: Konsultationen kring EU 2020 är ett tydligt exempel där lokala och regionala aktörer gavs tillfälle att delge sina åsikter nedifrån och upp (upload) genom att samarbeta och på så sätt utföra horisontellt agerande.
Således kan tillämpandet av indikatorerna för modellen Fusion vid skapandet av de preciserade frågeställningarna anses operationalisera begreppet regionalt agerande. Genom att uppsatsens valda modell av Fusion är framtagen för att mäta regionalt agerande vid samma förutsättningar som uppsatsens fallstudie kan den på trovärdigt sätt användas som grund för operationaliseringen. Samtidigt innebär även detta att det finns en god överensstämmelse mellan teoretisk definition och de operationella indikatorerna. Detta tillsammans med att frågeställningarna är noggrant framtagna utifrån teorins indikatorer, gör att uppsatsen har en god validitet och systematiska mätfel har minimerats.59
59
Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik, Wängnerud Lena, Metodpraktikan, konsten att studera
22
3. BAKGRUND
I detta kapitel presenteras det valda fallet EU 2020 närmare samt West Sweden och de medlemmar i organisationen som skall undersökas beskrivs. Kapitlet innehåller även en redogörelse för tidigare forskning som har betydelse för uppsatsens valda ämne.
3.1 EU 2020
Under de två gångna åren har världen drabbats av den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talet och stora delar av den utveckling som har skett i Europa sedan millennieskiftet har försvagats. I dagens samhälle råder en hög grad av arbetslöshet, låg tillväxt och oproportionella skuldnivåer. Trots att den ekonomiska situationen har förbättrats den senaste tiden, är fortfarande återhämtningsprocessen sårbar samtidigt som världens nya utmaningar så som globalisering, bristande resurser, klimatförändringar och åldrande intensifieras. För att möta dessa utmaningar anser EU-kommissionen att unionen måste agera samstämmigt och mot gemensamma mål. Detta är grundtanken för EU:s nya strategi för den gemensamma ekonomiska politik som skall ersätta Lissabonstrategin.60
Den nya strategin benämns som EU 2020 och bygger på den vision som EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso fastställde för EU år 2020 samt den tidigare gällande Lissabonstrategin. Sammanfattningsvis är den en vägledning för hur unionen skall komma starkare ur krisen, skapa en mer hållbar ekonomi med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning samt fler miljövänligare lösningar. För att uppnå detta skall en starkare ekonomisk styrning utföras, resursanvändandet kommer att effektiviseras och kunskap prioriteras.61 Strategin har även direkt betydelse för medlemsstaterna, då dessa måste ta fram nationella reformprogram som bygger på de fastställda riktlinjerna. Att dessa efterlevs och att det på så sätt sker en ekonomisk samstämmighet bland medlemsstaterna, övervakas av både Ministerådet och EU-kommissionen.62 Den nya tillväxtstrategin ligger även till grund för EU:s budget år 2011 där EU-kommissionens förslag dessutom säger att 40 procent av budgeten skall avsättas till de olika huvudinitiativen inom strategin.63
60 EU:s officiella hemsida, Europe 2020- A strategy for smart, sustainable and inclusive growth, 2010-05-06 61 EU:s officiella hemsida, Public consultation on the Europe 2020 strategy, 2010-05-04
62
EU-upplysningen, Allmänna riktlinjer för den ekonomiska poltiken, 2010-04-14
23
Innan EU-kommissionen presenterade ett formellt förslag för EU:s stats- och regeringschefer den 25-26 mars 201064 bjöds det in till en öppen konsultation där alla parter (exempelvis medborgare, organisationer och offentliga organ) som ansåg sig ha ett intresse i strategin gavs tillfälle att lämna ett utlåtande.65 Det dokument som låg till grund för aktörernas utlåtanden innehöll en bristfällig behandling av den regionala och lokala nivån,66 vilket gav dessa aktörer ytterligare motivation att ta tillfället i akt att påverka den framtida strategin.67
De förslag som kom in presenterades sedan av EU-kommissionen i ett sammanfattande dokument och agerar som tidigare nämnts som underlag för det slutliga formella förslaget som EU:s stats- och regeringschefer väntas anta på Europeiska rådets möte i juni 2010. 68
3.2 West Sweden
West Sweden är Västsveriges EU- och representationskontor som är stationerat både i Göteborg och i Bryssel. Det är en serviceorganisation öppen för alla kommuner, landsting och regioner inom Värmland, Halland och Västra Götalandsregionen. Organisationen skapades 1992, för att ett år senare även utöka verksamheten till Belgien, vilket blev ett av de första svenska regionkontoren på plats i Bryssel.69
West Swedens målsättning är att förädla projektidéer med ambitionen att utveckla Västsverige i samarbete med övriga Europa. Organisationen strävar även efter att uppmuntra medlemmarnas deltagande i EU:s fonder och program. Utöver detta arbetar organisationen dagligen med att bevaka frågor som berör Värmland, Halland och Västra Götalandsregionen samt att skapa och underhålla nätverk med övriga aktörer i Europa och inom EU.70
Organisationens syfte är att stimulera och stödja den lokala och regionala utvecklingen i Västsverige, detta främst genom de möjligheter som det svenska medlemskapet i EU innebär. Syftet är även att skapa förutsättningar för medlemmarna att utveckla idéer som ligger i
64 EU:s officiella hemsida, Europe 2020- A strategy for smart, sustainable and inclusive growth, 2010-05-06 65 EU:s officiella hemsida, Public consultation on the Europe 2020 strategy, 2010-05-04
66
EU:s officiella hemsida, Kommissionens arbetsdokument- samråd om framtidsstrategin- EU 2020, 2009-11-24
67 Huss Catrin, EU-samordnare Region Värmland, samtalsintervju, 2010-05-07
68 EU:s officiella hemsida, Kommissionens arbetsdokument- samråd om framtidsstrategin EU 2020, 2009-11-24 69
West Sweden, Om West Sweden, n.d.
24
framkant med Europas utveckling samt ta tillvara på regionala intressena inom EU.71
West Sweden har år 2010 sju anställda och två praktikanter. Personalstyrkan är jämnt fördelad mellan kontoren i Göteborg och Bryssel.72 Organisationens huvudsakliga arbetsområden samt inriktning styrs och fattas av en styrelse som består av politiskt tillsatta personer. Posterna representerar olika delar av Västsverige.73
Kontoret i Göteborg ägnar sig främst åt projektutveckling, kontakt med medlemmarna, första mötena med medlemmarna inför starten av en vanlig projektförfrågan eller WEPA (närmare beskrivning följer nedan) samt marknadsföring av West Swedens tjänster direkt till medlemmarna. I Bryssel utförs extern marknadsföring av medlemmarna, skapandet av kontakter och underhåll av kontakter med EU:s institutioner, europeiska nätverk och organisationer. Den främsta lobbyverksamheten bedrivs här och regionala samt lokala intressen på europeisk nivå bevakas. 74
3.2.1 Sektorsprogram och strukturfonder
De transnationella sektorsprogrammen är EU:s verktyg för att styra och utveckla Europa inom ett antal prioriterade områden som exempelvis utbildning, miljö, energi och sysselsättning. Inom programmen och de olika områdena kan kommuner och regioner ingå så kallade partnerskap med varandra. Det är dock av vikt att projektets mål och syfte har relevans för EU som helhet och att partners från flera länder ingår. Projektidén måste även vara av en innovativ och nyskapande karaktär som önskas genomföras tillsammans med övriga Europa. Detta eftersom syftet är att de deltagande kommunerna och regionerna skall skapa sig en bredare kompetens, finna nya infallsvinklar till utmaningar och lösningar samt även skapa ett större kontaktnät inom Europa.75
Strukturfonderna är också en form av projektfinansiering, men dessa är istället unionens
verktyg för att genomföra den gemensamma regionalpolitiken eller som den även benämns som, sammanhållningspolitiken. Med denna önskar EU minska ekonomiska och sociala skillnader mellan regionerna i EU, skapa en förbättrad samstämmighet och bidra till en
71
West Sweden, Om West Sweden, n.d.
72 West Sweden, Kontakta oss, n.d. 73 West Sweden, Om West Sweden, n.d. 74
Peterson Kjell, VD West Sweden, telefonintervju, 2010-05-28
25
harmonisk utveckling. En av de viktigaste målsättningarna är att se till att de länder som har lägst BNP och hämmad tillväxt skall hamna i takt med resterande medlemsstater.
De medel som delas ut genom projekt skall delvis vara nationellt finansierade och de insatser som sker måste vara förenlig med de mål som satts upp för regionalpolitiken. En viktig princip är även att de finansiella stöden skall ses som komplement till nationella stöd, på så sätt försäkrar sig unionen om att medlen verkligen ökar stödet till vissa regioner istället för att det blir ett substitut för redan befintliga nationella stöd.76 Rent praktiskt genomförs detta genom att EU tar fram strategiska riktlinjer för hur dessa fonder skall omsättas i praktiken i medlemsländerna. Staterna arbetar i sin tur fram nationella målsättningar utifrån dessa riktlinjer. De nationella strategierna utgör sedan grunden för de regionala program och planer som tas fram för att genomföra EU:s strukturfonder och den nationella regionalpolitiken.77 Den mest markanta skillnaden mellan strukturfonder och sektorsprogram är att den förstnämnda hanteras av staterna, medan finansiella medel för sektorsprogram söks direkt av EU-kommissionen.
Ett av West Swedens övergripande mål, vilket tidigare nämnts, är att förädla projektidéer och att uppmuntra medlemmarnas deltagande i EU:s fonder och program. Detta förverkligas genom att organisationen är medlemmarna behjälpliga med att hitta rätt program i EU:s stora och komplexa utbud och att finna rätt EU-finansiering åt de projekt som önskas genomföras. West Sweden verkar främst inom de transnationella sektorsprogrammen och har numera ett nytt tillvägagångssätt för att kunna förädla projektidéer. Detta benämns som WEPA och står för West Swedens EU-projekt analystjänst.78 Tjänsten utgår från medlemmarnas politiska visioner, idéer och långsiktiga utvecklingsmål. Med detta som grund analyserar West Sweden de möjligheter som finns för kunden att realisera sina tankar med hjälp av EU:s sektorsprogram.79
76 EU-upplysningen, Regionalpolitik och strukturstöd, 2010-05-05
77 EU-upplysningen, Sammanhållningspolitikens mål 2007-2013, 2010-05-05 78
West Sweden, Projektutveckling, n.d.
26
3.3 Region Värmland
Region Värmland är en organisation bestående av sexton kommuner och Landstinget i Värmland, vars främsta syfte är att tillsammans arbeta för regional utveckling, tillväxtfrågor, kultur och folkbildning. Organisationen skapades år 2001 som ett kommunalförbund men benämns numera som ett kommunalt samverkansorgan.80 Innan 2001 arbetade både kommunerna och Landstinget med regional utveckling, vilket ledde till att målen med denna verksamhet spretade. Fördelar sågs med att istället skapa en paraplyorganisation som skulle kunna ena dessa krafter. Idag går det att läsa på Region Värmlands hemsida att ”tillsammans är vi starkare, effektivare och tar större plats än om varje kommun skulle bedriva samma arbete på egen hand. Tillsammans hävdar vi Värmlands position, såväl i Sverige som internationellt. Region Värmland jobbar för hela Värmland.” 81
, vilket beskriver grundtanken med organisationen.
Region Värmlands huvudmän är kommunerna samt Landstinget och det är en politiskt styrd organisation. Regionstyrelsen, vilken består av tretton värmländska politiker, är det organ som fattar beslut om organisationens verksamhet. Regionfullmäktig är det högst beslutande organet och består i sin tur av 49 indirekt valda ledamöter som tillsätts av de sexton värmländska kommunernas och Landstingets respektive fullmäktige. På deras bord ligger att fatta beslut om den övergripande verksamheten så som exempelvis budget och regionalt utvecklingsprogram. I den dagliga verksamheten arbetar två heltidsanställda politiker som regionråd samt tjänstemän som ansvarar för olika verksamhetsområden och chefsuppdrag. Dessa styrs av de beslut, mål och riktlinjer som politikerna fastställer.82
Region Värmland har en internationell strategi som fastställer att de skall arbeta med internationellt samarbete, omvärldsbevakning och kunskapsutveckling samt påverkan och profilering. Styrelsen har även fattat beslutet att regionen skall vara positiv till att medverka i internationella projekt med strategiskt utvalda partners. Värmland skall även vara en aktiv regional aktör inom omvärldsbevakning och kunskapsutveckling samt följa EU:s poltik på ett effektivt sätt och om det finns möjlighet, påverka utvecklingen i en riktning som skapar positiva effekter för regionen. Att dessa åtgärder utförs är viktigt för att Region Värmland skall uppnå sina mål med regional tillväxt. Den internationella strategin har även skapats med
80 Region Värmland, Vad är Region Värmland?, n.d. 81
Region Värmland, Varför finns Region Värmland?, n.d.
27
hänvisning till att Värmland är en del av en globaliserad värld.83
Det internationella arbetet är en del av samtliga strategiområden inom Region Värmlands organisation. Det är dock enheten för Strategi och Analys som har det huvudsakliga och dagliga samordningsansvaret för det internationella arbetet där bland annat en tjänsteman med titeln ”EU-samordnare” arbetar. Varje verksamhetsområde har dock ett eget ansvar att integrera det internationella perspektivet i den dagliga verksamheten.84
År 2008 antog regionfullmäktige Värmlands regionala utvecklingsprogram Värmland växer
och känner inga gränser. Dokumentet innehåller en vision för Värmlands framtida utveckling
och beskriver hur regionen skall bli en ännu bättre plats att leva, bo och arbeta i samt hur en hållbar tillväxt skall skapas mellan åren 2009 och 2013. Dokumentet behandlar fem intresseområden; ledarskap, innovativa miljöer, kompetensförsörjning, tillgänglighet och livskvalitet. Den är framtagen genom dialog med företagare, föreningsliv, ungdomar, politiker och myndigheter i regionen och utgör Värmlands första gemensamma vision.85
3.4 Landstinget i Värmland
Landstinget arbetar med hälso- och sjukvård samt tandvård inom Värmland. Det arbetar för en utveckling inom dessa områden både på lokal och internationell nivå samt genom EU-samarbeten.86 Landstingets utgångspunkt för det internationella arbetet är en strategi som skapades år 2003 tillsammans med Region Värmland. Denna innehåller en beskrivning av i vilken internationell kontext Landstinget och Region Värmland verkade i då samt hur det internationella arbetet skall gå till inom olika prioriterade kunskapsområden. Strategin fastställer även både mål, vision och syften med det internationella arbetet. En övergripande målsättning är att det internationella arbetet skall bidra till en utveckling av länets attraktionskraft, bättre kunskap bland värmlänningarna om den internationella utvecklingen, utökad samverkan mellan aktörer för ett långsiktigt och hållbar internationella engagemang och ökad mångfald. En del av visionen innefattar att Värmland skall blir en del av den
83 Region Värmland, Internationella frågor, n.d.
84 Region Värmland, Internationell strategi 2008-2011, 2007-12-05 85
Region Värmland, Värmland växer, regionalt utvecklingsprogram 2009-2013
28
internationella processen.87 Slutligen har Landstinget i Värmland en heltidsanställd tjänsteman med titeln ”Ansvarig för internationella frågor”.
3.5 Karlstad kommun
Karlstad är beläget vid Vänerns norra strand och är Värmlands residensstad. Kommunen har 84 000 invånare och utgör en av Sveriges 25 största kommuner.88
Kommunen har en heltidsanställd tjänsteman som arbetar med EU-frågor och innehar titeln EU-samordnare.89 Det finns även kontaktpersoner på varje förvaltning för internationella frågor.90 Tjänsten som ”EU-samordnare” är dock en del av kommunens tillväxtcentrum som är en enhet inom kommunledningskontoret. Enheten arbetar främst med näringslivsfrågor, övergripande strategisk planering och utveckling. Sammanfattningsvis leder och samordnar den Karlstad kommuns tillväxtarbete. Arbetet på Tillväxtcentrum innefattar bland annat samordning och rådgivning av EU-frågor och internationella frågor, omvärldsanalyser, statistiska presentationer och analyser samt projekt och uppdrag.91 Kommunen har även en internationell strategi vars syfte är att uppmuntra kommunernas anställda att inom olika verksamheter arbete med internationella perspektiv genom exempelvis olika projekt tillsammans med internationella aktörer.92
3.6 Hagfors kommun
Hagfors kommun har cirka 12 900 invånare och är beläget i mitten av Värmland, åtta mil norr om Karlstad.93 Kommunen har ej någon internationell strategi och den tjänsteman som arbetar med EU-frågor innehar titeln ”Föreningsutvecklare”. Tjänsten är en del av utvecklingsenheten och syftar till att arbeta med bland annat näringsliv, turism, kultur, fritid, kommunikation och information.94
87 Landstinget i Värmland, Internationell strategi för Region Värmland och Landstinget i Värmland, 2003-12-09 88 Karlstad kommun, Kort om Karlstad, 2009-01-29
89 Marklund Maria, EU-samordnare Stadsledningskontoret Karlstad kommun, samtalsintervju, 2010-05-14 90
Karlstad kommun, Kontaktpersoner för internationella frågor, 2009-11-02
91 Karlstad kommun, Om tillväxtcentrum, 2008-08-09 92 Karlstad kommun, Internationell strategi, 2009-04-14 93
Värmland, Hagfors, n.d.
