Betydande miljöaspekter är universitetets stora indirekta miljöpåverkan genom undervis- ning och forskning. Kemikalieanvändningen i laboratorieverksamheten orsakar även en betydande direkt miljöpåverkan.
Universitetet fick uppdraget om att införa miljöledning 1997 men hade redan tidigare arbetat med miljöanpassning av upphandling. Genom interna revisioner har man förberett för certifiering enl. ISO 14001 av Ledning och Gemensamma förvaltningen, Handelshög- skolan, Tjärnö marinbiologiska laboratorium samt Stenebyskolan under innevarande år.
Av de årliga miljöredovisningarna samt intervjuerna framgår bland annat att:
· Alla ramavtal för upphandling ställer miljökrav på såväl leverantörens arbete som på produkter, transporter och tjänster. Under 2001 genomfördes 174 upp- handlingar till ett bruttovärde av 609 Mkr.
· På webbsidanwww.mls.miljo.gu.se visas all relevant information om miljö- ledningsarbetet: dokument, organisation. kalendarium etc. Det aktuella läget vad gäller införande av miljöledning vid universitetets samtliga enheter el. motsvarande (ca. 140 st.) illustreras levande genom röda och gröna blinkande lampor.
· Som verksamhetsstöd har universitetet fastställda handböcker för miljöanpas- sad kontorsverksamhet, miljöanpassad kemikaliehantering samt en avfalls- plan. Instruktioner f.n. på remiss för att utveckla och införa miljö och hållbar utveckling inom utbildning, forskarutbildning, forskning respektive inom ra- men för den tredje uppgiften.
· Inom miljöledningsverksamheten har utbildats drygt 2600 personer (motsva- rar 58% av de anställda) som driver fram utvecklingen. Det strukturerade ar- betssättet har medfört att projektet inte står och faller med enskilda engagera- de deltagare. Det underlättar implementering, förståelse och löpande förbätt- ringar.
· Trots att det inte är ett krav, gör man en fyllig årlig miljöredovisning. Genom detta arbete skapas rutiner för uppföljning av bland annat måluppfyllelse. Rapporten ger också en bra överblick över resultatet, ett bra pedagogiskt verk- tyg att kommunicera både internt och externt. Miljöredovisningen ger möjlig- het till EMAS-registrering även om detta inte planeras i dagsläget.
· Sedan hösten 2003 arbetar en person på halvtid med ansvar för interna miljö- revisioner tillsammans med universitetets egna utbildade miljörevisorer. · Framgångsrikt miljöarbete belönas genom att universitetet utser en Månadens
11
Bilaga 6 – definitioner och
begrepp
Vi har valt att redovisa definitioner hämtade från EMAS framför ISO 14001 eftersom de är senare och ISO för närvarande håller på att omarbetas. Vi redovisar även definitioner från Miljövårdsberedningens (MVB) rapport ”Miljöarbete i statliga myndigheter” som är en viktig utgångspunkt för miljöledningsarbetet. Vi har även funnit definitioner i andra underlagsdokument för miljöledningsarbetet i staten som vi anser värda att presentera.
Miljöledning
Den del av myndighetens övergripande ledning som innefattar organisatorisk utformning, planering, åtgärder, ansvar, rutiner, tillvägagångssätt, processer och resultat för att utveckla, införa, nå, ompröva och upprätthålla miljöpolicyn. (MVB 1996:2)
Att i strukturerade former inordna miljöarbetet på ett naturligt sätt i den normala verksamheten. (MVB 1996:2, s. 11)
Miljöledningssystem
Del av det övergripande ledningssystemet som omfattar organisationsstruktur, planering, ansvar, praxis, rutiner, processer och resurser för att utveckla, införa, uppfylla, revidera och underhålla miljöpolicyn. (EMAS)
Miljöpolicy
En organisations övergripande mål och handlingsprinciper i fråga om miljön, inbegripet iakttagande av alla tillämpliga krav i gällande föreskrifter på miljöområdet samt även utfästelse om ständiga förbättringar av miljöprestanda. Miljöpolicyn utgör ramen för arbetet med att upprätta och övervaka övergripande och detaljerade miljömål. (EMAS) Ett skriftligt uttalande från myndighetens ledning om myndighetens avsikter och
principer för det övergripande miljöarbetet, vilket ger ramarna för myndighetens agerande och för hur övergripande och detaljerade miljömål ska sättas. (MVB 1996:2)
Ständiga förbättringar
Processen att år för år förbättra de mätbara resultaten av miljöledningssystemet när det gäller en organisations hantering av sina betydande miljöaspekter, på grundval av dess policy, övergripande och detaljerade mål på miljöområdet. Resultatförbättringen behöver inte nödvändigtvis ske inom alla områden samtidigt. (EMAS)
En process som stärker miljöarbetet och integreringen av det i verksamheten så att myndighetens miljöarbete förbättras i enlighet med riktlinjerna i miljöpolicyn. (MVB 1996:2, s. 33)
Miljöutredning
En inledande heltäckande analys av de miljöfrågor, den miljöpåverkan och den miljöpre- standa som är förknippade med en organisations verksamhet. (EMAS)
En miljöutredning är en kartläggning och utvärdering av myndighetens miljöpåverkan och dess orsaker samt av omvärldens krav och förväntningar på myndigheten i detta avseende. (MVB 1996:2)
Miljöaspekt
Delar av en organisations verksamhet, produkter eller tjänster som kan påverka och påverkas av miljön. En betydande miljöaspekt är en miljöaspekt som har eller kan ha en betydande miljöpåverkan. (EMAS)
Direkta miljöaspekter
Hur myndighetens egen verksamhet/anläggning påverkar miljön i form av direkta utsläpp, buller, ingrepp i naturen m.m. (MVB 1996:2)
Indirekta miljöaspekter
Hur myndigheten indirekt påverkar eller kan påverka miljön genom att den tvingar eller påverkar andra aktörer/verksamheter i samhället och internationellt att agera/utföras på ett speciellt sätt, t.ex. genom de regler myndigheten utfärdar. (MVB 1996:2)
Utgörs av de aktiviteter hos myndigheten som påverkar andra aktörer så att miljöbelast- ningen från deras aktiviteter, produkter eller tjänster förändras. (Riktlinjer för myndighe- ternas redovisning av miljöledningsarbetet)
Övergripande miljömål
Utgår från miljöpolicyn. Myndigheten sätter det själv för att nå det och det är mätbart så långt detta är praktiskt möjligt. (MVB 1996:2, s. 33)
Detaljerat miljömål
Operativt och mätbart så långt det är praktiskt möjligt. Tillämpbart för antingen hela myndigheten eller för en del av den. Utgår från de övergripande miljömålen. (MVB 1996:2, s. 33)
Miljörevision
Miljörevision av myndigheten innebär en systematisk och dokumenterad process för att objektivt bestyrka, samla in och värdera belägg för om myndighetens sätt att leda miljöarbetet är i överensstämmelse med de kriterier som myndigheten bestämt för miljörevisionen, samt redovisning av resultaten från denna process till myndighetens ledning. (MVB 1996:2)
Ett styrmedel som innefattar systematisk, dokumenterad, regelbunden och objektiv utvärdering av en organisations miljöprestanda och de ledningssystem och arbetsmetoder som upprättas för att skydda miljön, i syfte att
1, göra det lättare för ledningen att kontrollera rutiner som kan påverka miljön, 2, utvärdera om organisationens miljöpolicy, inklusive övergripande och detaljerade miljömål, efterlevs. (EMAS)
Intern miljörevision
Ledningens instrument för att följa upp och utvärdera hur det integrerade och systematis- ka miljöarbetet, miljöledningen, fungerar. Ger underlag för ledningen att fatta beslut om vilka åtgärder som behöver sättas in för att korrigera brister i miljöarbetet utifrån den fastslagna miljöpolicyn. (MVB 1996: 2, s. 47)
Integration
Att inordna miljöarbetet på ett naturligt sätt i den normala verksamheten. Miljöansvar i all verksamhet. (MVB 1996:2, s. 11)
Att miljöfrågor aktualiseras och lyfts fram i alla frågor inom myndigheten där det är relevant. Hållbar utveckling i varje beslut.
Generella krav
· Sektorsövergripande krav som utgår från ett politikområde och riktas till verk- samheter inom andra sektorer, exempelvis jämställdhet eller ekologisk hållbar ut- veckling.
· Förvaltningspolitiska krav som ställs på alla statliga myndigheter och tar sikte på att demokrati, rättsäkerhet och effektivitet upprätthålls i deras verksamhet. (Att styra med generella krav)
Miljömålsmyndighet
De 9 myndigheter som har ansvar för miljömålen. Myndigheterna är Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, Riksantikvarieämbetet, Jordbruksver- ket, Kemikalieinspektionen, Boverket, Socialstyrelsen samt Statens strålskyddsinstitut.
Referenser
Ekonomistyrningsverket, Statens kvalitets- och kompetensråd & Statskontoret, Att styra
med generella krav, Regeringsuppdrag Ju/2002/83/72/F, september 2003.
Emilsson, Sara och Hjelm, Olof, Sammanställning av tidigare utvärderingar av
miljöledningsarbete i offentlig sektor, Linköpings universitet, 2003.
Kemi & Miljö AB, Miljöledning i statlig förvaltning 1999. Kemi & Miljö AB, Miljöledning i statlig förvaltning våren 2000. Kemi & Miljö AB, Miljöledning i statlig förvaltning hösten 2000.
Kemi & Miljö AB, Miljöledning i statlig förvaltning 2002. Konsultrapport nr 5, 2003. Larsson Wahlman, Pernilla, Miljöledningssystem för de statliga myndigheterna -
drivkrafter och hinder vid implementeringen, Examensarbete C-uppsats, Institutionen för
tematisk utbildning och forskning, Linköpings universitet, 2003.
Miljödepartementet, Lathund för miljöledning i staten, reviderad dec 2000.
Miljödepartementet, Promemoria till Delegationen för hållbar utveckling om Miljöled- ning i statlig förvaltning 1998-05-25.
Miljövårdsberedningen, Miljöarbete i statliga myndigheter, En vägledning om integre-
ring av miljöhänsyn, rapport 1996:2.
Miljövårdsberedningen, Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen, SOU 1996:112. (Delbetänkande)
Miljövårdsberedningen, Förvalta med miljöansvar- statsförvaltningens arbete för
ekologisk hållbarhet, SOU 1997:145. (Delbetänkande)
Naturvårdsverket, Miljöledningssystem i myndigheter - sammanställning av årsrapporter
för år 2000, Dnr628-4855-00 He.
Naturvårdsverket, Miljöledningssystem i myndigheter – 2001, Rapport 5211, maj 2002. Naturvårdsverket, Miljöledningssystem i myndigheter - 2002, Rapport 5211, juni 2003. Naturvårdsverket, Effektivare miljöledningssystem - en studie om brister, behov och
möjligheter till förbättring, Ett samarbetsprojekt mellan Naturvårdsverket, NUTEK och
Svenska ESF-rådet, Rapport 5304, september 2003.
Persson, Michael, Miljöcertifiering av statliga myndigheter, C-uppsats, Mälardalens högskola, 2003-05-16.
Riksrevisionsverket, Först ut! – pilotmyndigheternas arbete med att införa miljölednings-
system, RRV 1998:25.
Riksrevisionsverket, Miljöledningssystem och miljökrav vid offentlig upphandling, Revisionspromemoria, 2000-06-20, RRV dnr. 30-2000-0916.
Riksrevisionsverket, Miljömålen och återrapporteringen - en felande länk i resultatstyr-
ningen, RRV 2000:29.
Räddningsverket, Certifierat miljöledningssystem, projektrapport 2003.
Statens kvalitets- och kompetensråd, Omfattning, inriktning och utveckling av systema-
tiskt kvalitetsarbete inom statsförvaltningen, 2003-10-29.
Wood, Stephan, Environmental Management Systems and Public Authority in Canada,
Rethinking Environmental Governance. Buffalo Journal of Environmental Law (under
Miljöledning i statliga
myndigheter
Myndigheterna behöver systematisera och effektivisera arbetet med miljöfrågor.
Regeringen har därför sedan 1996 gett de flesta statliga myndigheter i uppdrag att införa miljöledningssystem. Att införa miljöledningssystem innebär att myndigheterna
organiserar sitt miljöarbete, integrerar miljöhänsyn i den ordinarie verksamheten och sätter mål för miljöarbetet.
Hur har det gått? Vad är resultatet? Vad behöver förbättras? Det är frågor som tas upp i denna utvärdering. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen och är en del av ett regeringsuppdrag. Utvärderingens resultat är också av intresse för myndigheter och konsulter - som inspiration och underlag för utveckling. Den innehåller också några goda exempel.
I arbetet mot en ekologiskt hållbar utveckling har alla ett ansvar: organisationer, företag, enskilda personer och myndigheter. De statliga myndigheterna och statsförvaltningen har ett särskilt ansvar genom den påverkan de utövar. Myndigheternas roll är bland annat att genom regler och andra beslut och åtgärder ge förutsättningar för och underlätta miljöanpassningen av hela samhället.
ISBN 91-620-5346-9 ISSN 0282-7298