9.4.1 Läget i utvecklingen av Miljöledningssystemet
När tror Du att systemet är infört?
Om inte infört: Andra orsaker?
Institutet är bara två år. Det har varit annat som kommit före.
Ett systematiskt miljöarbete har länge funnits, men ej som ett ”miljöledningssystem”. Vi arbetar mer med integrering av miljöarbetet i hela verksamheten.
Genom att miljödepartementet prioriterade energifrågorna då vi startade miljöutredningen 1999 höll vi på att komma snett. Vi har viktigare miljöfrågor än att prioritera en stängning av Barsebäck.
Under 2003 har prioriteringen höjts. En projektledare har anställts 50 %.
Ny ledning. Miljöfrågor naturlig del av arbetsuppgifterna medan arbete med miljöled- ningssystem inte är det.
Det direkta myndighetsarbete som berör tredje man har prioriterats.
Att integrera som en tydlig och naturlig del i en verksamhet som i övrigt består av krav och ”måsten” på en rad områden.
Miljöarbete tillhör inte myndighetens kärnverksamhet och kan därför endast ges
begränsad prioritet. Ser inte införandet som något slutligt mål – utan bedömer processen för införande mera viktig. Del av det dagliga arbetet.
Miljöledningssystemet är integrerat med kvalitetsledningssystemet och växer fram i och med det.
Tveksamt huruvida nyttan står i proportion till den personella/administrativa insatsen. Ej införd för besiktningsveterinärorganisationen runt om på landets slakterier.
Stor myndighet lokaliserad till 7 orter, över 600 anställda – tar tid!! Processen tar lång tid.
Redan infört: Har valt att införa ett miljöledningssystem som bygger på de delar i standarden som vi anser är lämpliga och användbara för just vår myndighet. Oklart vad som menas med ”infört”. Se regeringsbeslut 1997-12.
Stor statlig myndighet med driftställen över hela landet.
Rättsmedicinalverkets samtliga avdelningar är samlokaliserade med Universitetssjukhus och ingår i deras miljöledning. Elförbrukning, värme etc. kan ofta inte utläsas separat för vår verksamhet inom det stora sjukhuset.
Myndigheten skall flytta till nya lokaler. Arbetet pågår.
Stor organisation med mycket varierande verksamhet kräver anpassade upp- lägg/lösningar/strategier av t.ex. förankring, utbildning, rutiner & instruktioner, målsättningar.
Försvarsdepartementets krav på införande sköts upp ett år i och med sammanläggningen av myndigheterna FOA och FFA till FOI.
Tröghet i organisationen + att detta ligger lite ”utanför” kärnverksamheten. Frågan har decentraliserats.
Projektanställd personal slutar och omstart krävdes. Intresset svagt.
Stor myndighet lokaliserad till 7 orter, över 600 anställda – tar tid!!
Bristande engagemang hos ledningen kan ha medfört att arbetet inte prioriterats. Verket har inget utvecklat ledningssystem för att kunna integrera miljöfrågorna i. Det saknas en stringens mellan flerårsmålen och den löpande VS-planeringen (årliga). Verket har just nu ett omfattande regeringsuppdrag att utreda miljöpåverkan från
läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter. Våra beslut angående läkemedel är den absolut viktigaste indirekta miljöaspekten. Just nu prioriterar verket att lägga sina resurser på detta regeringsuppdrag.
Naturvårdsverkets kommentar:
Förstärker bilden av resursbrist och låg prioritet. Men också att svårigheterna samman- hänger med hög arbetsbelastning och stora organisationer – det tar tid.
9.4.2 Resurser
Inget utrymme för kommentarer i enkätformuläret.
9.4.3 Miljön och myndigheten
Har Miljöledningssystemet diskuterats med Departementet? Vilka åtgärder har det medfört?
En arbetsgrupp bestående av miljöledare på universitet och högskolor, representanter för högskolor, representanter för Utbildningsdepartementet, Högskoleverket och Miljödepar- tementet arbetar just nu på en handlingsplan för att integrera Hållbar Utveckling i all högre utbildning.
Prioritering av mål och uppföljning. Innehåll i miljöpolicy. Upprätta miljöredovisning.
Inga konkreta ännu. Diskussionen är initierad av oss, snarare än av departementet. Inget intresse har visats från departementet.
En skriftlig sammanställning ha gjorts av departementet.
Inga direkta åtgärder men ledningen uppmärksammas på frågan när departementet visar intresse.
Samsyn om uppläggning och genomförande.
Enklare att motivera ledningsgruppen om miljöfrågans stora betydelse med departemen- tets kontakt.
Önskvärt med större samordning mellan skilda departements krav på redovisning. Vet ej i vilken utsträckning myndigheten har fört diskussioner med departementet. Försäkringskassan har inte gjort det.
Fortsätta på den inslagna vägen. Inga utöver uppdraget.
Betydelsen av att detta ska vara en del i verksamheten har ökat. Stöd från departementet för givna förslag.
Myndigheten har uppgifter som gör att vi kan påverka andra aktörers miljöpåverkan Kommentar till påståendet: Det stora flertalet konkurrenslagsärenden aktualiserar inte några omedelbart och tydligt framträdande konflikter med intresset av en god miljö. I enstaka fall förekommer det dock att åtminstone mera kortsiktiga miljövinster ställs mot intresset av en effektiv konkurrens. Hittillsvarande erfarenheter ger dock inte annat vid handen än att konkurrenslagen i dess nuvarande lydelse kan tillämpas så att negativa miljöeffekter även på kort sikt väsentligen kan hanteras. I annat än lagtillämpning, dvs. remissyttranden, utredningar och liknande, förordar myndigheten, där så är lämpligt konkurrenslösningar. Med det antagande som statsmakterna gjort, att konkurrens främjar ett effektivt utnyttjande av resurserna, bör alltså myndighetens åtgöranden i denna del ha övervägande positiva indirekta miljöeffekter.
Eftersom man inte får feedback från departementet är det svårt att få miljöarbetet prioriterat. För att satsa på miljön måste man satsa pengar som man tjänar igen på lång sikt. Lång sikt är knivigt att argumentera för.
Inga åtgärder från departementet. Vårt arbete pågår enligt planerna.
Inget konkret, mer diskussioner om uppföljning, stöd från departement och departemen- tets roll. Möjligheter till ändringar i lagstiftning.
Kontakten med departementet sköts av RSV.
Tid för införande sköts upp ett år p.g.a. sammanläggning av myndigheten.
Sedan byte av miljösamordnare har FÖD upplevt att FHS är på ”spåret” vad gäller miljöledning och har nu inga anmärkningar.
Vissa omprioriteringar.
Inga direkta åtgärder, men diskussioner har startats vid NV:s ”runda bordssamtal”. Bra med den samlade.
Gemensam satsning från högskolor och universitet på att få igång en dialog med Utbildningsdepartementet.
Vi har fått ett särskilt regeringsuppdrag.
Naturvårdsverkets kommentar:
Många efterlyser signaler från departementen. När sådan förekommit ger de resultat.
9.4.4 Direkta effekter av Miljöledningssystemet
Annat - Vad?
Dataskrot. Forskning.
Källsortering. (Skalvärde: 7-8)
Större miljömedvetenhet. (Skalvärde: 8)
Än så länge är de positiva förändringarna p.g.a. vårt MLS begränsade. Forskning om samband mellan miljö och ekonomi.
Ökad medvetenhet bland personalen/delar av. (Skalvärde: 5)
Myndigheten har arbetat med miljöfrågor länge. När lokalerna byggdes om -98 har miljökraven varit i fokus.
Stöd till FoU. (Skalvärde: 3)
Upphandling av tjänster för drift och underhåll. Konservering, vård (kemikaliehantering).
Miljöarbetet har endast kommit så långt att miljöutredning pågår på alla driftställen. Miljömedvetandet är tidigare relativt högt och det görs sedan tidigare kontinuerliga miljöinsatser. Effekter kommer att mätas första under 2004.
Ökat medvetande.
Miljökrav vid upphandling (skala 10)
Bättre kommunikation med Myndigheter/Tillsyn.
Externt projekt har genomförts om utbildning i egen kontroll för företag. Upphandling ca 22 mdr SEK/år. (Skalvärde 10)
2003 är första året som vi arbetar med miljöledningssystemet. Ännu finns inga mätbara effekter men vi upplever att det skapat positiva effekter. Vi har detta år inriktat oss på att minska pappersförbrukning och elförbrukning samt att nya tjänstebilar ska höra till bästa möjliga miljöklass. Vi ha också som mål att göra medarbetarna mer miljömedvetna. Men som sagt, några mätbara effekter får vi först under uppföljningen av målen i början av 2004 (det behövs ett helt år att jämföra med).
Vi har med SFV planerat avfallshantering inklusive viss ombyggnad av kör-/soprum 2004. Tillsyn och prövning.
Uppföljning, utvärdering och inspektion inom skolsektorn
Naturvårdsverkets kommentar:
9.4.5 Miljöledningssystemets påverkan på andra aktörer
Annat - Vad?
Information om sättet att resa till externa medverkande i verksamheten. Utbildning.
Upphandling.
Tillsynsarbete, avgiftsuppbörd och internationellt arbete påverkas näppeligen. Har inte och kommer inte att påverka andra aktörer.
Handläggningen av strukturfondsärenden förutsätter att miljöpåverkan beskrivs både i ansökan och beslut.
Påverkan kan lika gärna bero på miljömålsarbetet. Ramavtalsupphandlingar.
Gränskontroll.
Checklista används för att bedöma konsekvenser av bidrag, stöd.
Ovan nämnda aktiviteter utgör indirekta miljöaspekter. Vår myndighet har nyligen påbörjat arbetet kring att integrera de indirekta miljöaspekterna i miljöledningssystemet varför åtgärder förhoppningsvis kommer att vidtas inom en snar framtid.
Information och utbildning främst inom ungdomsvården. Upphandling.
Påverka/ställa krav på våra leverantörer, entreprenörer.
Aktiviteter genom föreskrifter, ekonomiskt stöd, kunskapsspridning samt forskning och utveckling har genomförts under ett stort antal år innan verktyget miljöledningssystem har införts. Miljöledningssystemet har inte medfört ändrat sätt att påverka andra aktörer. Ändrad påverkan styrs i stället av politiska beslut.
Samverkan inom försvarssektorn.
Naturvårdsverkets kommentar:
9.4.6 Andra resultat av miljöledningssystemet Inget utrymme för kommentarer i enkätformuläret.
9.4.7 Drivkrafter
Andra starka drivkrafter för att införa miljöledningssystem?
Tryck från miljö- och säkerhetsombud vid avdelningar/institutioner.
Under 2001 och 2002 var miljöledningssystemet lägre prioriterat. Under 2003 har prioriteringen höjts betydligt.
Moder Jord. Kundkrav.
Personligt engagemang hos ett fåtal anställda. Behov av att uppdatera kvalitetssystemet. Bra utbildning av personal.
Ekonomiska resurser från regeringen = 0 kr
Arbetet med miljöledningssystem ej genomfört ännu. Viktigt för vården av ”varumärket”.
Kunnig projektledning (10)
Det finns mycket Miljökompetens ”in house” (8-9) Tydligt beslut och mål att certifiera sig (8-9)
Integration av byggande av MLS samt implementering (7-8)
Personligt intresse och engagemang från projektledare/miljösamordnare.
Transportpolitiska mål. Ökad kostnadseffektivitet. Behov av ordning och reda för att undvika konflikter med omvärlden. (Skala: 10)
Avfallet sorteras på så många fraktioner som det finns olika mottagare.
En diskussion om hållbar utveckling och verksamhetsstyrning har påbörjats centralt. Kanal för diskussion av ”surdegsfrågor” via MLS organisation (ansvar, kemikalier etc.). Inga andra än vad som besvarats ovan.
Intresse och engagemang hos delar av personalen.
Påminnelse till personalen. Ökad medvetenhet hos personalen. Upphandling av varor och tjänster är alltid utifrån miljökrav. Avfalls- och återvinningssystemet samverkar med kommunen. Tydligare utvärderingsbara mål har skapats i miljöhänseende.
Naturvårdsverkets kommentar:
Speglar i enkäten tidigare nämnde drivkrafter såsom ordning och reda samt betydelse för miljön.
9.4.8 Effekter av införande av miljöledning
Vilka betydelsefulla effekter har Miljöledningssystemet lett till för Din myndighet?
Ökad förståelse för miljöproblem hos personalen. Bättre samarbete med hyresvärden.
Det har anställts en miljösamordnare vars tid till största delen åtgår för att sköta det löpande miljöarbetet.
Möjligen har ledningen insett att miljöarbete måste bedrivas – möjligen leder arbetet till positiva miljöeffekter om några år.
Vi har skapat klarhet i hur vi ser ut miljömässigt och vad vi ska prioritera. Vi har fått ett nät av människor i hela myndigheten som förbättrar vår miljöstatus för framtiden. Då miljöledningssystemet är under uppbyggnad så är nog diskussionen vad vi kan bidraga med eller hur vi berörs.
Miljömedvetandet har ökat. Resor sker mera med tåg.
Upphandlingar miljöanpassas nu i hög grad. Miljömedvetenhet.
Ekonomiska besparingen, främst från minskad energianvändning (ca 10 Mkr/år). Minskat antal tjänsteresor.
Att integrering av perspektivet hållbar utveckling genomförs av de flesta utbildningar under 2003-2005.
De miljökrav vi alltid ställer vid upphandling av underhåll och byggprojekt har lett till miljömässigt bättre utförande av arbetena. En stor del av personalen har blivit mer miljömedveten efter genomförd miljöutbildning.
Angående avsnitt 4 i enkäten (Direkta effekter av Miljöledningssystemet) vill vi understryka att åtgärder redan vidtagits tidigare vad gäller direkta effekter. I övrigt har ökad medvetenhet och kunskap varit en påtaglig effekt.
Kontroll av förbrukning av t.ex. papper.
Vi har ”varit tvungna” att ta hänsyn till miljöaspekter.
Vi har tänkt till några steg extra och funnit några områden där vi kan förbättra oss – trots att vi tyckte vi var duktiga från början. Det regeringsuppdrag som finns ger även mandat att arbeta med frågorna.
Minskat utsläpp, minskat oljeberoende, bättre ekonomi.
Inom den direkta miljöpåverkan har bl.a. miljövänliga bilar inköpts.
Miljöarbetet, som är ett av flera olika arbetsområden, har förankrats inom hela organisa- tionen.
Vi tänker i förbättringstermer och har lämnat de krav som lagstiftningen ändå ställer på återvinning.
Insikt om bra struktur är grund för att fånga och åstadkomma förbättringar. Bredare insikt bland personalen om att miljöfrågor är viktiga.
Översyn av kvalitetssystemet.
Kartläggning av miljöbelastande faktorer. Strukturerad genomgång och en handlingsplan. Miljöpolicy har antagits.
Införandet är inte helt genomfört och har därför inte än gett några säkra mätbara effekter. Vi har fått större kontroll över hur omfattande pappersförbrukningen och tjänsteresorna är.
Marginella förbättringar har skett och sker avseende avfallsproduktion och elanvändning. Mycket stora förändringar har genomförts inom stödorganisation och repro där genom- gång av verksamheten skett och kemikalier bytts ut. Detta började genomföras innan uppdraget om miljöledningssystem erhölls.
Ökad medvetenhet hos stor del av personalen, de som ”känner sig”/är berörda. Förbättrad avfallshantering
Minskad pappersförbrukning
Ökat miljömedvetande hos personalen Medvetenheten ökad hos personalen. Ledningen engagerad.
Stor påverkan vid flyttning till nya lokaler i Stockholm, Göteborg och Malmö. Källsortering har genomförts.
Ökad kunskap om rutiner kring inköp, fastighetsskötsel m.m.
Medvetenhet om ”påverkanspotentialen” i myndighetens information.
Förhoppningsvis ökad medvetenhet om att även myndigheter och organisationer med ”förhållandevis begränsad miljöpåverkan” kan bidra till en hållbar utveckling.
En ökad påverkan på anställda, studenter och andra samarbetspartners, minskad påverkan på den yttre miljön när det gäller transporter. Ett strukturerat sätt att arbeta som lett till att miljöarbetet är en naturlig del i verksamheten, samt som också lett till ett bättre sätt att leda organisationen i arbetet med ständiga förbättringar.
Insikten generellt om miljöfrågornas betydelse.
Vi kan säga att medvetenhet och kompetens ökat och ordning och reda är ett resultat av införandet. Det är flera engagerade i frågorna än tidigare och uppföljning sker av trender för direkta miljöaspekter.
Papperssortering/avfallssortering. Nya keramikmuggar.
Ökad medvetenhet om hur den administrativa verksamheten även inom en liten myndighet påverkar miljön.
Vi har fått många administrativa rutiner och följer upp att det fungerar. Vi har fått mer fokus på våra tjänsteresor och har börjat anpassa hyrbilarna vi använder. Videokon- ferensutrustning har köpts in och telefonkonferenser används när det är möjligt. Ett generellt fokus på kvalitetsledningssystem har gett positiva effekter inom övrig verksamhet.
Mindre direkt miljöpåverkan.
Igångsatt arbete med indirekt miljöpåverkan.
NIA är en liten myndighet med 9 anställda. Alla är miljömedvetna, ingen slösar på resurser, spar papper, sopsorterar det som går, stänger av datorer, osv.
Ett generellt positivt miljötänkande. Införandet av ett integrerat ledningssystem. Bättre styrning av kostnader för förbrukning av miljöpåverkande aspekter.
Skapat engagemang & Intresse för interna miljöfrågor samt ”ordning & reda” i miljöar- betet. Strukturen för miljöledningsarbetet har även börjat appliceras på andra områden, som kvalitet och verksamhetsplanering.
MLS-systemet får nog ses som ett attitydförändringsarbete som tar och måste få ta tid. MLS-arbetet skapar till att börja med insikt om vad som kan göras. Det skapar även en övergripande ”ordning och reda”.
Medvetenhet om verksamhetens miljöpåverkan.
MLS är en del av verksamhetsutvecklingen och inte i sig orsak till den utveckling som skett.
Ökad insikt.
Nya initiativ inom olika miljöfrågor, t.ex. miljökrav i upphandling och miljökrav på hyresvärdar. Bättre spridning av information om miljöanpassning, t.ex. av kontorsverk- samhet, tjänsteresor, användning av el, värme, vatten. Certifieringsarbete hos ett 10-tal enheter.
Inga alls ännu så länge. 2003 är första året ”ut” för oss. Vi har ännu inte hunnit kvanti- fiera (revidera) några förändringar.
Ökad medvetenhet och kunskap hos personalen. Bättre ordning och reda.
Bättre miljömedvetande.
Stolthet att vi lyckats genomföra detta arbete.
Ett redan befintligt miljömedvetande inom myndigheten har förstärkts och lett till ett mer systematiskt miljötänkande.
Ökad medvetenhet hos personalen.
Ökad medvetenhet. I övrigt har knappast miljöledningssystemet i sig lett till särskilda effekter.
Miljömedvetenhet har funnits och finns utan ett ”miljöledningssystem”.
Mer strukturerat arbete. Har funnit en del brister i rutiner vi har idag som vi försöker åtgärda. Vet även vart vi ska sätta in resurser för att minska miljöpåverkan.
Medvetenheten har ökat något och de som redan var engagerade i miljöfrågor kunde arbeta med det i en grupp. Ett strukturerat arbetssätt.
Miljöfrågor diskuteras/debatteras – förankras på olika nivåer i organisationer. Ger bättre samordning och överblick över myndigheten för flera inblandade. Flera funktioner synliggörs i organisationen.
Ökat medvetande om behovet av ledningssystem för hela verksamheten. Insikter om kopplingen hälsa-miljö-säkerhet.
Ökad medvetenhet om ”vår” miljöpåverkan.
Ser miljö som en intäktsmöjlighet (kräver nya konstellationer och samarbete) Ställer miljökrav i alla upphandlingar
Minskad pappersförbrukning
Miljöfrågorna finns med på ”agendan”
Miljö och hållbar utveckling har blivit en profilfråga (MLS har stöttat detta). Direkta effekter – minskade CO2-utsläpp från tjänsteresor i bil (biogasbilar).
Det har lett till att vi vid inköp av kontorsmaterial köper varor som ger minsta möjliga miljöbelastning. Kontorsvaror, datorer, servrar, skrivare m.m. köper vi på Stako-avtal, som redan tagit hänsyn till miljökraven. Vi har också infört rutiner för pappersåtervin- ning, retur av dataskrot och ljusrör samt frigolit (riskavfall). Vi har medvetet gått in för att minska pappersförbrukningen.
Det är för tidigt att uttala sig men ett ökat engagemang för miljöfrågor hos myndighet och medarbetare har jag upplevt. Myndigheten använder sig av kvalitetsinstrumentet SIQ och med dess KTT (kvalitet till er tjänst). Det har under året startats projekt med inriktning på myndighetens miljömål.
Ökad trovärdighet och kunskap. Klara huvudmål
Tillsättande av arbetsgrupp med miljöledare, en från var avd., som kopplar till det dagliga arbetet och deltar i planering och uppföljning
Myndighetens förbrukning av naturresurser (el, värme, vatten) har kommit i fokus. Påverkan vid inköp och vid anpassning av ”nya lokaler”.
Miljöarbetet har fått en viktigare roll i myndighetens totala arbete. Ökad miljömedvetenhet.
Större medvetenhet hos personalen om olika typer av miljöeffekter och om hur vi kan medverka till att minska resursslöseriet på sikt.
Miljöfrågorna har medvetandegjorts. Visst samarbete/dialog har kommit igång mellan enheter.
Minskad miljöpåverkan.
Vikten av ordning, reda och rutiner för ett effektivt arbete. Kunskap om ett verktyg som används av många andra. Miljömål finns med i Verksamhetsplanen.
En grundsyn att värna om miljön!
Att miljöfrågor får större tyngd i och med att de kan koppas tydligare samman med kvalitet på vårt arbete.
Bra med en ”tvärvetenskaplig” grupp med personer från alla enheter – skapar samman- hållning.
Input till myndighetens lednings- och styrsystem. Ökad medvetenhet inom länsledningen.
1. Bättre synlighet för miljöaspekten. 2. Mera systematik i miljöredovisningen.
Av RN:s miljöutredning från 2001 framgår att RN redan i inledningen av MLS-projektet hade rutiner vad gäller miljökrav (miljöaspekter vid inköp, dubbelsidiga dokument, pappersåtervinning, energilampor etc). Arbetet underlättas av att RN:s lokaler hyrs av Vasakronan, som är miljöcertifierat, makulaturen handhas av Vasakronan Service Partner AB och att även det städbolag vi anlitar är miljöcertifierat.
MLS har således inte medfört några radikala förändringar på RN. Jag har valt att inte svara på de frågor i enkäten som avser positiva förändringar i och med MLS, eftersom svaret !1 = inte alls” skulle kunna misstolkas som att myndigheten – MLS till trots – inte bryr sig. RN kommer även fortsättningsvis att göra det som rimligtvis kan göras