År 2014 är målet att
• En gasmacksstrategi finns antagen för regionen.
• En strategi och handlingsplan för utvidgning av det lokala gasnätet finns framtagen för 2011-2020.
• Flytande biogas produceras vid minst två anläggningar i regionen och används både inom den tunga vägtrafiken och inom färjetrafiken.
• 80 nya gasmackar för privatfordon samt 20 nya bussdepåer har byggts i regionen.
Biogas kan distribueras i separata ledningar eller via ett större gasnät, men också transporteras som komprimerad gas eller i flytande form. Enligt Länsstyrelsen i Skåne län är svårigheten att nå en marknad för gasen som långsiktigt kan trygga avsättningen till ett pris som gör biogasproduktionen lönsam ett avgörande hinder för en utbyggnad av biogasproduktion i regionen (Länsstyrelsen i Skåne län, 2009). Då distribution via regionala/nationella eller lokala gasnät både miljömässigt och säkerhetsmässigt är fördelaktigt i jämförelse med vägtransporter av gas, är satsningar på nätutbyggnad motiverade. Att distribuera biogas på gasnät ökar även leveranssäkerheten.
Det är viktigt att innan en gasutbyggnad sker ha en uppfattning om var framtida biogasproducenter, den marknad som finns i regionen och vad gasen ska användas till.
Förvätskas gasen och används till tunga fordon eller färjor krävs inte direkt samma utbyggnad av gasnätet. Det är därför viktigt att den kommunala utredningen (steg 1) genomförs så att en regional utbyggnad sker på det mest ekonomiska och effektivaste sättet.
Kombinationen lokala gasnät kopplade till större distributionsledningar är intressant i ett skånskt perspektiv med många jordbruksfastigheter och reningsverk. Sedda en och en kan sådana anläggningar inte alltid ge en ekonomisk lönsamhet i biogasproduktion eller uppgradering av producerad gas, men om investeringskostnaderna kan delas på fler och avsättningen garanteras är det lättare att få kalkylen att gå ihop.
Flera utbyggnadsmöjligheter av det idag befintliga gasnätet kan vara intressanta. En utredning gjord 2010 undersökte möjligheten att sammanlänka näten mellan Klippan och Kristianstad.
Detta skulle skapa en större avsättningsmöjlighet för den biogas som redan idag produceras i kristianstadsområdet. Samtidigt skulle det göra det möjligt för ett antal produktionsanläggningar att koppla in sig på nätet och därigenom skapa förutsättningar för ekonomiskt intressanta investeringar i uppgradering av den biogas som produceras i området.
Med hjälp av lokala gasnät och gemensamma uppgraderingsanläggningar skulle gårdsbaserad biogasproduktion kunna bli mer ekonomiskt intressant för lantbrukare. En annan möjlig utbyggnad är att fortsätta sträckningen från Lund längs med E22 mot Eslöv där produktionen av biogas redan idag är stor.
version 2 2011:1
Figur 8. Befintligt gasnät (grå heldragen linje) samt möjlig utbyggnad mellan Klippan och Kristianstad (streckad linje)49.
Åtgärd 3.1: Utredning och förslag på transport av biogasen
En ökad biogasproduktion förutsätter att gasen kan transporteras till kunden antingen via flakning eller via gasnätet. Förutom naturgasnätet i västra Skåne har E.ON investerat i ett lokalt gasnät i Kristianstad, för att kunna transportera gasen, vilket kan användas som ett bra exempel om fler lokala gasnät ska utvecklas. En utvidgning av gasnätet är av många skäl att föredra eftersom detta skapar en leveranssäkerhet och en buffringsmöjlighet när en överproduktion finns och avsättning lokalt är mättad. Dock är en utvidgning av gasnätet en kostsam investering och inte alltid det mest fördelaktiga alternativet. I vissa fall kan flakning av gas eller vätska vara det bästa alternativet beroende på mängden gas som produceras och vart den skall transporteras. Marknaden för biogasen bör analyseras så att den mest optimala gastransport väljs utifrån både produktion och marknad. Sammanställning från kommuninventeringen, åtgärd 2.1, är viktig som underlag för denna analys var gasnät eller flakning är att föredra, samt om gasen ska uppgraderas vid varje produktionsenhet eller först sammanlänkas och därefter uppgraderas.I analysen bör ett flertal parametrar vägas samman såsom ekonomi, framtida produktionsanläggningar, marknad, kostnad för utvidgning av gasnät, uppgradering och flaktransporter.
Ansvarig: Region Skåne Tidsplan: 2011-2014
49 Fossilfritt Skåne 2020 – så kan biogasen hjälpa till. Karta: Swede Gas.
version 2 2011:1
Åtgärd 3.2: Utreda framtida lagringskapacitet
I ett lokalt distributionssystem kan det vara svårt att anpassa utbud och efterfrågan och det finns behov av någon typ av lagringsmöjlighet i systemet. Om lokala gasnät kopplas till gas- distributionsnätet undviks sådana risker och kostnader förknippade med utbyggnad av lagringskapacitet. Även riskerna för att gas måste facklas vid ett överskott av gas i nätet kan undvikas. En separat analys behöver genomföras för att utreda och ge förslag på, om och hur lagring av gasen kan ske.
Ansvarig: Region Skåne & Lunds Energi Tidsplan: 2012 - 2014
Åtgärd 3.3: Bildande av arbetsgrupp (utvecklingsbolag) för utvidgning av gasdistribution
Utifrån utredningen var en framtida gasinfrastruktur kan utvecklas finns därefter behovet att se över ägandeskap och resurser för själva utvidgningen. Investering i lokala gasnät eller utvidgning av regionalt gasnät är en kostsam investering som inte kommer att göras av endast en aktör eller en myndighet. Ett regionalt bolag som kan ta ansvar, för utbyggnaden, att avsätta resurser och ta fram en tidsplan och så vidare behöver bildas. Arbetet utmynnar i en etappvis projektering och utbyggnad av effektiv gasdistribution i regionen.
Ansvarig: Region Skåne & Nyckelaktör Tidsplan: Februari 2011 - December 2014.
Åtgärd 3.4: Utvidgning av antalet gasmackar
Om 25 procent av personbilarna i regionen skulle använda biogas år 2020 och om varje tankställe distribuerar ca 6 GWh/år skulle det krävas nära 180 tankställen i regionen för att förse samtliga bilar med drivmedel. Detta kan jämföras med dagens 24 tankställen. Det innebär att antalet gasmackar måste växa med 20 tankställen/år under kommande åttaårsperiod. För att även bussar ska kunna drivas med biogas i högre utsträckning krävs ytterligare utbyggnad av tankställen. Med antagandet att varje tankställe kan distribuera ca 15 Nm3 biogas/år skulle det krävas drygt 30 tankställen i regionen för att förse Skånetrafikens bussar med biogas. De tankställen som finns i regionen idag är koncentrerade till den sydvästra delen samt till kristianstadsområdet. För att biogas ska vara ett attraktivt alternativ krävs en förbättrad tillgänglighet. De befintliga tankställena är i dagsläget lokaliserade till undangömda platser som kan ses av lokalbefolkning men missas av förbipasserade - om det inte ligger i anslutning till genomfartsleden. Möjligheten går därför förlorad att skapa kundunderlag i mindre tätorter. En publik biogasstation i var kommun är en rimlig service gentemot gasbilsägare.
version 2 2011:1 Det är idag svårt att få ekonomi i en biogasmack, framförallt i de publika mackarna. För lite biogas säljs vilket innebär att det tar för lång tid innan investeringen lönar sig. 4-5 GWh bör säljas per gasmack och i många av mackarna säljs idag mindre än 1 GWh50.
Behovet är stort att utreda framtida ägarskap av bussdepåer. Idag upphandlar Region Skåne och Skånetrafiken transportören som därefter själv upphandlar bränslet. Den som levererar biogasen idag är ansvarig att se till att gasen kan tankas på depån, vilket gör att om transportören förlorar kommande upphandling och ny transportör får avtalet kan val av depå förändras. Detta innebär att gastankningen behöver flyttas och nya investeringar behöver göras.
Idag är det framförallt energibolagen som investerar och sätter upp biogastankställen.
Framöver är det viktigt att fler aktörer stimuleras att sätta upp tankställen tillexempel.
befintliga fordonsbränslebolag. En sammanställning av förutsättningar och var framtida gasinfrastruktur ska utvidgas bör tydliggöras för eventuella investerare eller operatörer.
Vidare bör regionen och nyckelaktörer verka för att investeringsbidrag för gasmackar återinförs, då det fortfarande är svårt att få ekonomi i biogasmackar.
En gasmacksstrategi behöver tas fram som kan tydliggöra förutsättningar, villkor, ekonomi och så vidare. för en utveckling av antalet publika gasmackar och bussdepåer. I denna strategi bör även möjligheten att kunna tanka flytande biogas inkluderas.
Ansvarig: Region Skåne Tidsplan: 2012-2014
Åtgärd 3.5: Offentlig upphandling av kollektivtrafikbussar
(tidigare åtgärd 4.3)
Skånetrafiken har satt som mål att samtliga 900 bussar ska gå på biogas år 2020. Detta är ett stort åtagande som kräver betydligt mer biogas än vad som finns idag (ca 500-600 GWh). I dag upphandlas de regionala och lokala transporterna vart åttonde år och transportörerna har möjlighet att själva välja bränsleleverantör. Eftersom investeringar för en biogasanläggning, dess gasinfrastruktur och gasdepå är stora, behöver upphandlingen ses över och förslag tas fram på hur denna bättre kan stimulera biogasproduktionen i regionen. I samband med detta bör det även utredas och ges förslag på vem som i framtiden ska äga bussdepåer.
Ansvarig: Skånetrafiken Tidsplan: 2012 - 2013
50 Framkommet vid intervjuerna från inventeringen, genomförd i samband med framtagandet av Skånes färdplan för biogas.
version 2 2011:1
Figur 9. Befintliga och planerade produktionsanläggningar och gastankställen i Skåne51.
51 Bild: Biogasportalen, 2012.
version 2 2011:1