• No results found

Undanröja hinder, identifiera incitament och styrmedel regionalt, nationellt och i EU

Biogasutvecklingen är fortfarande i stort behov av bidrag, styrmedel och incitament. Effekter av tidigare bidrag bör utvärderas. exempelvis. att ett kan införas.

Förändrade villkor för investeringar i gasmackar, koldioxidskatt på biogas i naturgasnätet och borttagande av möjlighet för skattelättnader för tjänstefordon skapar en osäkerhet för nyckelaktörer att starta biogasanläggningar. Det är idag tillräckligt svårt att få lönsamhet i biogasanläggningar speciellt om gasnät eller gasmack saknas. Det måste vara möjligt att på längre sikt kunna se en lönsamhet i anläggningen. Eftersom spelreglerna för biogas förändrats under åren blir kalkylen osäker och därför tvekar många nyckelaktörer inför investeringar.

Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län och Biogas Syd har en viktig roll att tillsammans med regionens nyckelaktörer tydliggöra vad som behövs och krävs för en ökad biogasproduktion i Skåne. Regionen bör agera för att påverka regler, skatter och incitament både på lokalt, regionalt och nationellt plan. Ett produktionsbidrag, ”metanreduceringsstöd”, för biogasen har identifierats som viktigt, vidare att återinföra bidrag eller skattelättnader för biogasfordon, alternativt skattelättnader för biogas eller öka koldioxidskatten för naturgas samt undersöka möjligheten för drivmedelscertifikat. Viktigt är att de stödformer som finns är långsiktiga och förutsägbara och därmed ger en klar bild av vad som gäller för den som vill investera i biogasproduktion och användning. Regeringen bör också sätta upp ett planeringsmål för biogasens expansion fram till år 2020 i Sverige.

Ansvarig: Region Skåne Tidsplan: Start 2012

version 2 2011:1

Biogasproduktion

Figur 7. Biogasproduktionsanläggning i Helsinborg,NSR.

År 2014 är målet att:

• 5 nya biogasanläggningar som totalt tillsammans med befintliga anläggningar producerar 1,5 TWh biogas har byggts.

• Det finns anläggningar som rötar restprodukter från jordbruket, grödor, blåmassa (alger, tång, musslor osv), våtmarksgrödor, matavfall, slam och avisningsvätska.

• Ett flertal gasproduktionstekniker används såsom vanlig rötning, torrötning, förgasning och förvätskning.

• Teknik och metod för att underlätta och effektivisera spridning av biogödselresten finns framtaget.

• Biogödselresten är en egen kommersiell produkt som konkurrerar med handelsgödsel.

• 100 procent av Skånes biogödsel används som växtnäring.

Efterfrågan på biogas ökar och redan under 2010 fanns det inte tillräckligt med biogas utifrån efterfrågan. Biogasproduktionen måste således öka för att möta det behovet som finns. För många av våra befintliga och framtida biogasproducenter är det viktigt att marknaden finns och att spelregler, det vill säga skatter och incitament är tydliggjorda. Rötning av olika substrat kommer att ge upphov till stora mängder rötrester och biogödsel och för att kunna sluta kretsloppet behöver biogödsel kunna användas som gödningsmedel på våra åkermarker.

Viktigt är att biogödsel får ett ekonomiskt värde, ökar i användning därmed blir ger intäkter för biogasanläggningen, se bilaga 3 - Nuvarande och framtida biogasproduktion.

Den stora potentialen för biogasproduktionen finns inom förbehandling och uppgradering.

Effektivare förbehandling som underlättar system- och processoptimerad anaerob rötningsprocess kan dramatiskt öka produktiviteten i en anläggning. Antag att man skulle kunna halvera uppehållstiden i rötkammaren och ändå få ut lika mycket gas. Då skulle man med befintliga anläggningar kunna producera dubbelt så mycket energi. Tekniken för gasuppgradering (borttagning av CO2 ur rågasen) skulle kunna utvecklas mycket mer för att

version 2 2011:1 öka effektiviteten. En intressant fråga för biometan som inte matas in i naturgasnät är om det skulle räcka med 90-92 procent biometan istället för 97 procent. Trots den lägre metanhalten så skulle det ändå fungera utmärkt som fordonsbränsle. Lägre krav på att ta bort CO2 skulle minska investeringskostnaden för gasuppgraderingen.

Åtgärd 2.1: Kommuninventering (steg 1)

Kommunerna i Skåne har en nyckelposition i att producera och konsumera biogas. Vidare har kommuner bra kontakt med lokala aktörer och kommunen styr till viss del markanvändning och tillstånd. En biogasinventering per kommun behöver genomföras för att tydliggöra var potentiella källor för biomassa finns, vilka aktörerna är och hur efterfrågan ser ut. Det behöver även undersökas hur källor till biogasproduktion kan utnyttjas på kort och lång sikt samt se var möjligheter och begränsningar finns. Viss information finns redan idag men kommer att behöva kompletteras och uppdateras med lokala inventeringar och förfrågningar i kommunen som t.ex. industriernas framtida biogasbehov. Inventering bör genomföras kommunvis och kommunen bör ha huvudansvaret för inventeringen. Det är dock viktigt att stimulera till samarbete över kommungränser för att kunna göra en effektivare planering av nya produktions- och distributionsmöjligheter. Detta möjliggörs genom att Biogas Syd koordinerar kommuninventeringen.

Biogas Syds roll i inventeringen är att ta fram mallar, tillhandahålla information och sammanfatta inventeringen. Biogas Syd fungerar även som rådgivare och informatör i kartläggningen. En bra kartläggning av möjliga källor för biogasproduktion och - konsumtion hjälper nyckelaktörer att ta nästa steg och besluta om exempelvis en biogasanläggning. Vidare blir det betydligt lättare att kunna ta beslut om var en eventuell utbyggnad av gasinfrastrukturen bör förläggas.

Den kommunala inventeringen bör minst omfatta följande områden:

• Möjliga restprodukter och aktörer i kommunen, exempelvis jordbruk, skogsbruk, industri restavfall, matavfall, vatten och avloppsverkens slam, park- och trädgårdsavfall från kommunens egen skötsel.

• Möjliga placeringar för biogasanläggning utifrån översiktsplanen, infrastrukturen, möjliga substrat och nuvarande gasinfrastruktur.

• Pågående och framtida projekt och planer som kan ha påverkan på en biogasproduktion, tillexempel. att kommunen lägger om vatten och avloppsledningar.

• Behov av el, värme och gas i den egna verksamheten, det vill säga fordon, kommunala bostadsbolaget och el i verksamheten.

• Använd mängd konstgödsel i kommunen.

• Industriers och andra större organisationers framtida behov av biogas till värme, el och till produktion.

• Förekomst och behov av gasfordon hos slutkonsumenter och allmänhet.

Inventeringen bör göras etappvis och startas med de kommuner som redan idag är engagerade och intresserade av biogasutvecklingen. De första 10 kommuninventeringarna kommer att

version 2 2011:1 genomföras under 2011-2012. Målet är att samtliga kommuner genomfört en inventering innan 2014. Möjligheten att få externt bidrag via landsbygdsprogrammet eller nationellt bör undersökas för dessa inventeringar.

Ansvarig: Biogas Syd och kommunerna

Andra aktörer inom åtgärden: Kommunförbundet Skåne och Länsstyrelsen i Skåne län.

Tidsplan: Start höst 2010-2014