Projektet genomfördes i två faser. En förstudie ge- nomfördes vid årsskiftet 2007–2008. Projektet full- följdes vid årsskiftet 2008–2009.
Förstudien gjordes med syfte att skaffa en överblick över intressanta pågående eller nyss avslutade infrastruktur- projekt. Urvalskriterium var; ”väg- och/eller järnvägspla- nering och kommunal fysisk planering som samverkat i en god process, gärna sådana där även länsstyrelsen medverkat konstruktivt”. Som informationskälla använ- des i första hand länsarkitekterna som kontaktades och intervjuades via telefon. Därefter kompletterades uppgifterna med telefonintervjuer med regionala före- trädare från Banverket och Vägverket samt med några kommunala tjänstemän. Genomgången resulterade i ett arbetsmaterial med en preliminär lista med korta beskrivningar av ett sjuttiotal intressanta exempel och dessutom några grundläggande iakttagelser om fram- gångsfaktorer och hinder för att genomföra projekten. Tanken med denna snabba scanning var att på ett enkelt sätt få fram de exempel som de tillfrågade spontant ansåg vara av intresse. På så vis fick vi en bred grund för det fortsatta arbetet. Eftersom vi i inledningsfasen prioriterade att hitta tillräckligt många exempel blev vissa kontakter förhållandevis ytliga. Tillgängliga resur- ser medgav inte heller att direkt kontrollera de nedteck- nade uppgifterna. Arbetsmaterialet vilade i princip fram till december 2008, när det gavs möjlighet att fullfölja arbetet.
De preliminära korta beskrivningarna i arbetsmateria- let har kommunicerats med intervjupersoner och övriga kontaktpersoner inom berörda kommuner och trafik- verk. Detta har medfört en del korrigeringar och också information om ifall exemplen är beskrivna/studerade i annat sammanhang. Det gav också underlag för att ta ställning till hur fördjupning skulle ske.
Några exempel valdes ut för att studeras närmare. Övergripande urvalskriterium var fortfarande att ex- emplet ska belysa samverkan mellan väg, järnväg och fysisk planering i en god process. Sådana exempel har
Arbetsmetod och källor
Källor:
Nedan redovisas intervjupersoner och övriga perso- ner som kontaktats beträffande de redovisade exem- plen. I flera exempel har arbetet pågått under lång tid, och det finns därför med säkerhet även andra personer som har kompletterande kunskaper om olika delar av arbetet. En del av våra intervjupersoner har numera andra arbetsuppgifter. Mer upplysning- ar kan fås från respektive kommun samt Vägverkets respektive Banverkets hemsidor. För de mer utförligt redovisade exemplen redovisas också de viktigaste plandokument som använts som stöd för framställ- ningen.
Ale
Arkitekt SAR/MSA Bert Andersson, Ale kommun •
Vägingenjör Claes Hulegårdh, Vägverket, Region •
Väst
länsarkitekt Sten Hedelin, Länsstyrelsen i Västra Gö- •
talands län
arkitekt Peter Abrahamsson, Länsstyrelsen i Västra •
Götalands län
Riksväg 45, Utredning om alternativa sträckningar •
och deras miljökonsekvenser. Göteborgsregionens kommunalförbund, november 1989
Riksväg 45 och Norge/Vänernbanan, delen Göteborg •
- S Trollhättan, förstudie januari 1994.
Lokaliseringsplan väg 45, Lärje -S Trollhättan, Norge- •
Vänernbanan, Lärje –Alvhem, beslut om fortsatt pla- nerings- och projekteringsinriktning, juni 1996 PM om bakgrunden till Bana Väg i Väst, Bert Anders- •
son 26 april 2007
Hemsidan BanaVäg i Väst: http://www.vv.se/bv_ •
templates/default____22042.aspx
Triangelspåret
Projektledaren Anders Karlsson, Banverket, Malmö •
Arkitekt Gunnar Stomrud, White Arkitekter, Göte- •
borg
Arkitekt Ann-Catrin Kärnä, Stadsbyggnadskontoret i •
Göteborg
Program för detaljplanering Nordöstra Marieholm •
inkl. Slakthusområdet, Stadsbyggnadskontoret i Gö- teborg november 2003
Motala:
f.d. stadsbyggnadschef Barbro Eklund, Motala kom- •
mun
Projektledare Göran Öhlund, Vägverket region syd- •
öst
Biträdande länsarkitekt Jan Persson, Länsstyrelsen i •
Östergötland
Projektledare Rolf Fredriksson, Banverket •
Michael Hertin, Banverket •
Detaljplan för Ny- och ombyggd Rv 50 genom Motala •
med bro över Motalaviken, delen Södra Freberga- Kaptensgatan, antagandehandling, Motala kommun Detaljplan för Ny- och ombyggd Rv 50 genom Motala •
med bro över Motalaviken, delen trafikplats Luxor- rondellen, antagandehandling, Motala kommun Detaljplan för Ny- och ombyggd Rv 50 genom Motala •
med bro över Motalaviken, delen trafikplats Metallvä- gen, Motala kommun
Sammanfattande beskrivning avseende Detaljplaner •
för Ny- och ombyggd riksväg 50 genom Motala med bro över Motalaviken, 2008-09-25, Motala kommun Genomförandeavtal för respektive detaljplan för •
Rv50, Motala kommun
MKB till detaljplaner för ny- och ombyggd riksväg 50 •
genom Motala med bro över Motalaviken, antagan- dehandling, 2008-09-25, Ramböll
ARBETSPLAN Väg 50, Jönköping-Örebro, delen ge- •
nom Motala, Upprättad 2008-05-22, Vägverket Väg 50 – genom Motala med bro över Motalaviken •
GESTALTNINGSPROGRAM upprättat för arbets- plan, September 2003, Vägverket region sydöst och Motala kommun
Detaljplan för utbyggnad av järnvägen till dubbelspår •
genom Motala stad, delen Motala Bangård m.m. an- tagandehandling, Motala kommun
Detaljplan för utbyggnad av järnvägen till dubbelspår •
genom Motala stad, delen bro över Taltrastvägen m.m. antagandehandling, Motala kommun
Detaljplan för utbyggnad av järnvägen till dubbelspår •
genom Motala stad, delen broarna över Göta kanal, Motala ström, Motala kommun
Detaljplan för utbyggnad av järnvägen till dubbelspår •
genom Motala stad, delen utmed Södra Allén, Mota- la kommun
Översiktsplan för Motala kommun, antagen 2006- •
Nordmaling
Samhällsbyggnadschef Sune Höglander, Nord- •
malings kommun
Arbetschef Anders Månsson, Botniabanan AB •
Länsarkitekt Bo Berge, Länsstyrelsen i Västerbot- •
tens län
Projektledare Leif Alfredsson, Vägverket Region •
Norr
AC-18019-E4 ARBETSPLAN Väg E4, delen förbi •
Nordmaling
BESKRIVNING, 2002-06-28, SCANDIACONSULT •
Sverige AB Umeå, Lorens Wikström
ESTETISKT PROGRAM BOTNIABANAN NORDMA- •
LING 20003-11-24, Landskapslaget
Järnvägsutredning för Botniabanan delen Husum- •
Nordmaling, Sundsvall, Örnsköldsvik och Luleå i no- vember 1998
Avtal avseende planering och byggande av ny sträck- •
ning av väg E4 vid Nordmaling i Västerbottens län, Vägverket Region Norr, Banverket Norra Banregio- nen och Botniabanan AB
Järnvägsplan 62 Ava-Nordmaling, Del 1 (4) Planbe- •
skrivning och miljökonsekvensbeskrivning, Utställel- sehandling, Banverket 2002-11-25
Järnvägsplan 71, Nordmaling – Ängersjö, Del 1 – •
Planbeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning, Banverket 2003-11-28
Fördjupning av översiktsplanen för Nordmaling-Le- •
var-Olofsfors och Rundvik, WSP 2002-12-05
Nordanstig
Urban Sjölander, Länsstyrelsen i Gävleborgs län •
Harald Knutsen, Banverket, Gävle •
Agneta Löf, Vägverket, Gävle •
Thord Wannberg, kommunchef i Nordanstig •
Mötesanteckningar från Tjärnviks trä 17 mars 2004 •
och 19 april 2004
Förstudie/Miljökonsekvensbeskrivning/besluts- •
handling till väg 788 vid Tjärnviks industriområde no- vember 2004
Miljökonsekvensbeskrivning för Tjärnviks industri- •
område, nytt industrispår, WSP/Banverket 4 novem- ber 2005
Detaljplan för Tjärnviks industriområde, Gryttje 28:1 •
m.fl. fast., Gnarp, Nordanstigs kommun, Gävleborgs län, 14 november 2005
Citytunneln i Malmö
Anders Mellberg, informationschef för projektet City- tunneln.
http://www.citytunneln.com
Simrishamnsbanan, Skåne län
Göran Berggren, Staffanstorps kommun och Jens Möl- ler, Banverket
http://www.simrishamnsbanan.com
Södertunneln i Helsingborg
Torgny Johansson, H+ kontoret
http://www.helsingborg.se/templates/StandardPage. aspx?id=30220&epslanguage=SV
SEBTRANS Link Östeuropa – Sverige samt Amber Road Association
Lars Hederström, länsstyrelsen i Kronobergs län http:// www.sebtrans.com/link/bilder/files/wp4_sv_2006.pdf
Gång- och cykelväg och ledningsstråk Mönsterås – Blomstermåla, Mönsterås kommun,
Peter Sieurin, Länsstyrelsen i Kalmar län
Götalandsbanan Göteborg- Jönköping- Stockholm
http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/ Projekt/1869/Gotalandsbanan.aspx
Götalandsbanan genom Borås
Stadsbyggnadschef Jonas Borglund, Borås .
Ostlänken. Järnväg Järna-Linköping
Patrik Nissen, Länsstyrelsen i Södermanlands län, Karin Elfström Linköpings kommun
http://www.banverket.se/sv/Amnen/Aktuella-projekt/ Projekt/1871/Ostlanken.aspx%20.
Vikbolandet och Östra Husby, Norrköpings kommun
P-O Persson, Vägverket, region sydöst
E 22 i Söderköping
Peter Uneklint, Vägverket SÖ, Göran Cars KTH
E 18 väster om Karlstad
Projektledaren Bertil Lithner, Vägverket
Lena Lundkvist, Vectura, Karlstad (f d Vägverket Kon- sult)
Ombyggnad av väg 61, särskilt förbi Åmotfors, Värmlands län
Lena Lundkvist, Vectura, Karlstad (f d Vägverket Kon- sult)
Riskhantering i detaljplaner i Borlänge, Dalarnas län
Samhällsbyggnadschef Steve Johnson, Borlänge kom- mun.
Vackert Rättvik, Dalarnas län
http://www.vackertrattvik.nu/dokument/RattvikRap- port07.pdf
Bobo Hjort, projektledare, Jonny Hedman Sweco (tidi- gare Vägverket)
Botniabanan, särskilt genom Örnsköldsvik, Västernorrlands län
Planeringschef Tommy Dickens har bidragit med upp- gifter till den nu återgivna texten och kan lämna vidare upplysningar. Naturligtvis finns dessutom aktuell infor- mation på hemsidan http://www.botniabanan.se
Inlandsbanan, Jämtlands län m fl.
Uppgifter från http://www.inlandsbanan.se/ samt Har- ry Westermark, Åre kommun
Haparanda – Torneå centrum, Norrbottens län
Planeringschef Göran Wigren, Haparanda stad.
http://www.vv.se/Vagarna/Vagprojekt/Vagprojekt-i- Norrbottens-lan/E4-Pa-Gransen-Rajalla/
Box 534, 371 23 Karlskrona
järnvägar. I denna skrift beskrivs och diskuteras med utgångspunkt från några exempel hur ett nära samarbete utvecklats mellan berörd kom- mun och trafikverken. Boverkets uppdrag är att följa och utveckla tillämp- ningen av fysisk planering enligt plan- och bygglagen, och perspektiven i den kommunala fysiska planeringen lyfts särskilt fram.
För att åstadkomma samverkan är förståelse för varandras perspek- tiv avgörande. Ett bra sätt att öka den grundläggande förståelsen för planeringens villkor och möjligheter är att sprida erfarenheter genom exempel.
Kärnan i PBL-systemet är en helhetssyn på markanvändning och sam- hällsutveckling utifrån en långsiktigt hållbar utveckling. En viktig uppgift för planeringen är att skapa ändamålsenliga strukturer. I planeringspro- cessen bryts olika perspektiv mot varandra, men det måste finnas ett tydligt ansvar för helheten på olika nivåer. PBL har därför en viktig roll vid planering för utbyggnad av vägar och järnvägar. Skriften vänder sig till planerare och förtroendemän som vill förstå och bidra till att detta arbete underlättas och förbättras.