Genomförande

Den inledande kontakten mellan undersökningsledarna och idrottsförening skapades via mejl. De mejl som skickades ut tillkännagav undersökningens syfte, bakgrund om undersökningsledare samt en förfrågan om intervju. Tre idrottsföreningar svarade på förfrågan om att delta i en intervju. Efter mejlkontakt med föreningarna bokades telefonintervjuer, där en ansvarig person för respektive förenings sponsorsamarbeten medverkade. Valet av telefonintervju grundade sig bland annat på de omständigheter som uppstått till följd av Covid-19. Studiens författare befann sig på olika geografiska platser under denna period vilket gjorde telefonintervjuer till en lämplig metod eftersom det möjliggjorde att båda kunde delta vid intervjuerna.

Telefonintervjuer är ekonomiskt fördelaktiga jämfört med personliga intervjuer, samt att det minskar risken att påverka respondenten att svara på ett visst sätt (Bryman & Bell, 2017, s. 217). Det finns däremot brister med telefonintervjuer, såsom att missa tecken genom ansiktsuttryck eller annan information som kan vara av intresse vid ett fysiskt möte (Bryman & Bell, 2017, s. 218). Vidare förklaras även att det är svårare att veta om man pratar med den bäst lämpade personen från ett företag via telefon, men eftersom det i de initiala mailutskicken specifikt efterfrågats personer med insyn i företagens och föreningarnas sponsringsarbete kan denna risk anses ha minskats.

Under intervjuerna medverkade båda författarna som turades om att ha rollen som intervjuledare. Den andra författaren fick till uppgift att spela in och stötta intervjuledaren i ett onlinedokument via Google Docs, för att säkerställa att inget viktigt missades. Innan den faktiska intervjun introducerade sig intervjuledarna och informerade om

19 undersökningens syfte, samt de forskningsetiska kraven. Därefter fick respondenten frågan om en inspelning av intervjun fick göras och respondenten fick även erbjudandet att vara anonym. Enligt Bryman och Bell (2017, s. 466) anses forskare som använder sig av kvalitativa metoder vara både intresserade av vad personen som blir intervjuad säger men även hur de säger det. Därför menar författarna att inspelning vid ett intervjutillfälle kan vara avgörande för att få en helhetsbild över hur en intervju har sett ut.

Efter intervjuerna med idrottsföreningarna ställdes förfrågningar om kontaktuppgifter till föreningarnas sponsorer. Frågan gav möjligheten att vidare kontakta de företag som sponsrar föreningen. I ett fall gavs kontaktuppgifter till en förenings sponsorer vilket ledde till en intervju med ett sponsorföretag och i en annan intervju hänvisade föreningen till sin hemsida. Kontakt togs med företag via mejl där fyra företag accepterade förfrågan om intervjuer, varpå de bokades in med respektive företag. Intervjuerna fortlöpte i enlighet med de tidigare intervjuerna som gjordes med idrottsföreningarna.

Det gjordes i efterhand två mindre kompletterande intervjuer med två av studiens respondenter, en förening och ett företag. Syftet var att ställa frågor som kompletterade de ursprungliga intervjuerna för att skapa en mer djupgående förståelse.

3.8.1 Transkribering

Transkribering beskriver den process där inspelningen av en intervju skrivs ner i textform (Bryman & Bell, 2017, s. 466). Intervjuerna som gjordes i undersökningen varierade i tidsomfång och låg i ett tidsintervall mellan 10 och 50 minuter. Bryman och Bell (2017, s. 466) beskriver transkriberingsprocess som aningen tidskrävande samt stundvis onödig, dock anser författarna att processen ger upphov till djupgående och detaljerade analyser.

Arbetet att transkribera undersökningens intervjuer delades upp mellan författarna för att effektivisera arbetet. De transkriberade intervjuerna lades sedan in i ett gemensamt dokument där texterna noggrant granskades och analyserades.

3.8.2 Meningskoncentrering

Intervjuerna har analyserats utifrån Kvale och Brinkmanns (2009, s. 221–222) fem steg för meningskoncentrering. Första steget var att läsa igenom intervjuerna för att få en översiktlig uppfattning av innehållet. Därefter fastställdes intervjuns naturliga meningsenheter som sedan i det tredje steget koncentrerades till centrala teman. Dessa två steg gjordes i ett onlinedokument via verktyget Google Docs där de naturliga meningsenheterna tydliggjordes med överstrykningsfärg, följt av att kommentarer skrevs till meningsenheterna innehållande de centrala temana.

20 Tabell 3. Exempel på meningskoncentrering

Naturlig enhet Centralt tema

1. Ja absolut, en god relation eller en god dialog skulle ju kunna vara avgörande dels för att behålla en samarbetspartner och även att man kan växla upp det samarbete man har till ett större samarbete till nästkommande säsong.

1. Viktigt att ha en god relation och dialog.

2. Som jag sa så är det jätteolika hur det ser ut, det är allt ifrån stora partners som lägger mycket pengar utan att gå in med summor till dom som är här och äter en gång för 1000 kronor, så vi har alla möjliga partners.

2. Har olika typer av sponsorsamarbeten.

3. Ett framgångsrikt sponsringssamarbete, ja men det är ju att det är vinn-vinn-vinn skulle väl vara liksom. Ja men att vi vinner i vår affär och att vi kan stärka vårt varumärke och kundlojalitet, att föreningen vinner och att föreningen är sund och har sund ekonomi och sunda värderingar och för vidare våra budskap, och att det kommer till godo för Umeåregionen.

Alltså våra kunder och de som bor i Umeå. Så att vinn-vinn-vinn är väl det optimala samarbetet med någon förening.

3. Vinn-vinn-vinn utgör ett framgångsrikt

sponsorsamarbete.

I tabell 3 presenteras exempel på hur meningsenheterna koncentrerades till centrala teman.

I det fjärde steget skriver Kvale och Brinkmann (2009, s. 221–222) att det ska ställas frågor till meningsenheterna utifrån studiens syfte. Detta gjordes genom konstruerandet av tre kategorier där meningsenheterna placerades in utifrån vilken typ av fråga de besvarade. Kategorierna som skapades är; Relationer, Sponsring och Framgångsrikt samarbete.

21 Tabell 4. Exempel på kategorisering av centrala teman

Tabell 4 presenterar hur meningsenheterna placerades in i kategorier.

Avslutningsvis sammanställdes resultatet i en deskriptiv utsaga där kategorierna delades in i underkategorier. Relationer delades upp i underkategorierna Kontaktskapande, Kommunikation och Bibehållande av relation. Sponsring fick underkategorierna Exponering, Association, Socialt ansvarstagande och Nätverk & affärer. Till sist delades Framgångsrikt samarbete in i underkategorierna Framgångsfaktorer och Mål &

utvärdering.

Naturlig enhet Centralt tema Kategori

1. Ja absolut, en god relation eller en god dialog skulle ju kunna vara avgörande dels för att behålla en samarbetspartner och även att man kan växla upp det samarbete man har till ett större samarbete till ut, det är allt ifrån stora partners som lägger mycket pengar utan att gå in med summor till dom som är här och äter en gång för 1000 kronor, så vi har alla möjliga partners.

2. Har olika typer av sponsorsamarbete.

2. Sponsring

3. Ett framgångsrikt sponsringssamarbete, ja men det är ju att det är vinn-vinn-vinn skulle väl vara liksom. Ja men att vi vinner i vår affär och att vi kan stärka vårt varumärke och kundlojalitet, att föreningen vinner och att föreningen är sund och har sund ekonomi och sunda värderingar och för vidare våra budskap, och att det kommer till godo för Umeåregionen. Alltså våra kunder och de som bor i Umeå. Så att vinn-vinn-vinn är

22 Figur 5. Exempel på underkategorisering