2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
2.4 Genus och plats
2.4.1 Genus och plats är sammankopplade
Eftersom rörlighet till stor del yttras rumsligt är det viktigt att förstå sambandet mellan genus och plats10. Enligt kulturgeografiskt tänkande är det inte en slump att somliga verksamheter är lokaliserade i särskilda delar av staden eller regionen. Därför är det heller ingen slump att kvinnor och män vistas i vissa delar av staden eller regionen, mer än i andra.
Inom feministisk geografi menar man att genus och rum/plats är samman-kopplade. Platsens identitet präglar de individer som agerar i den genom att både forma, begränsa och möjliggöra olika handlingar (Forsberg 2003). Samtidigt
”smittar” könskodning (dvs. värdeladdning av något som manligt/kvinnligt) av aktiviteter, beteenden eller attribut, av sig på den plats där de spelas upp, varpå en könskodning eller genusprägling11 av platsen sker. Denna ömsesidiga påverkan mellan genus och plats gör att könsidentitet för platsen, och de aktiviteter eller individer som är kopplade till den, blir trögföränderlig (Bondi &
Davidson 2005). Hirdman beskriver processen som att:
Det är som om vi bevittnar ett slags förstärkningsprocesser där det tycks som om genus smittar av sig, först på kläderna, sedan på sakerna, därefter på sysslorna och de platser där sysslorna görs – för att sedan återföras till kropparna.
Hirdman 2001:72
I en analys av arbetsresor är det viktigt att uppmärksamma att det finns platser som övervägande används för, och associeras till, produktion respektive reproduktion, samt att dessa är könskodade, dvs. manligt eller kvinnligt präglade.
10 Inom kulturgeografiämnet diskuteras ofta begreppen rum och plats och relationen mellan dem. I denna studie behandlas begreppet rum som ett abstrakt geografiskt enhet. Begreppet plats ses istället som ett konkret geografiskt avgränsat område som individen har en relation till. Platser är laddade med minnen av händelser, föreställningar, symbolik, etc. Ett område kan därför vara både plats och rum beroende på i vilket sammanhang det diskuteras och vem som förhåller sig till det. Här används uttrycket genus och plats eftersom platserna i detta uttryck implicerar en könskodning av det geografiska området. Forsberg (2003) använder dock begreppet rum, vilket i denna studie, där det passar, har bytts ut mot plats i syfte att vara konsekvent.
11 Genuspräglad innebär att något är präglat av genussystem. Begreppet översätts från engelskans gendered.
Andra svenska ord för samma företeelse är genusifierad eller genderiserad. I vissa fall kan även könskodad användas som synonym.
2.4.2 Verksamhetsseparering: produktion och reproduktion
Inom den genusinriktade geografin fokuserade man tidigt på fenomenet verksamhetsseparering, i betydelsen separeringen mellan platser för produktion respektive platser för reproduktion (Forsberg 2003; se bl.a. McDowell &
Massey 1994; Domoch & Seager 2001; England 1991)12.
Verksamhetssepareringen tog i västvärlden fart under industrialismen, när produktion och social reproduktion rumsligt började skiljas åt i större omfattning än tidigare. Kvinnor tog i högre grad ansvaret för att sköta behövda men obetalda arbetsuppgifter i den privata sfären, medan män istället skötte betalda arbetsuppgifter (dvs. lönearbetade). I diskussioner om verksamhetsseparering har man därför sett arbetsplatsen som platsen för produktion, och hemmet som platsen för reproduktion (McDowell & Massey 1994; Domoch & Seager 2001;
England 1991).
Samtidigt som offentliga platser för produktion, respektive privata platser för reproduktion, i hög grad har kunnat tillskrivas män respektive kvinnor, är detta en förenkling av verkligheten. Inte minst klasstillhörighet har påverkat i vilken omfattning kvinnor har deltagit i det betalda arbetet utanför det egna hemmet.
Många arbetar- och medelklasskvinnor förvärvsarbetade redan under industrialismens framväxt, och ofta jobbade arbetarklasskvinnor i medel-klasshem (Hall i McDowell 1999; England 1991; Domoch & Seager 2001).
Separeringen är än mer komplex i Sverige idag, då kvinnor i stor omfattning förvärvsarbetar. Uppdelningen blir mer komplicerad och mindre tydlig när många arbetsuppgifter inom det reproduktiva fältet idag har flyttat ut i det offentliga rummet i och med att omvårdnad i hög grad genomförs avlönat i t.ex.
förskolor och äldrevård. Olika typer av arbetsuppgifter (produktiva respektive reproduktiva) har dock fortfarande till stor del olika lokaliseringar i staden och regionen, då arbetstillfällen inom den reproduktiva sfären (skola, vård, omsorg) oftare är lokaliserade nära elever, kunder eller vårdtagare, och arbetstillfällen inom den produktiva sfären är lokaliserade i t.ex. perifera industriområden.
2.4.3 Vardagslivets rumsliga fragmentering
De aktiviteter som kvinnor och män ägnar sig åt på olika platser speglas i deras förflyttningar. Medan mäns resor primärt varit kopplade till produktion, och den typ av reproduktion som hör fritiden till, har kvinnors rörlighet länge primärt varit kopplad till produktion och den del av reproduktionssfären som innebär
”tvungen tid”, såsom omsorgsresor (Hjorthol 1998).
12 Begreppet verksamhetsseparering används även i en mer mångfacetterad betydelse och avser då separering mellan boende, arbete, detaljhandel, service och kultur (Book och Eskilsson 1999). Den definitionen används dock inte i denna studie.
21
Friberg (2002) beskriver kvinnors förflyttningar mellan olika verksamheter som ett zappande i rummet. Vardagslivet utspelar sig inte längre i ett samman-hängande rum, utan i något som kan liknas vid ett nätverk av sammanbundna noder, där transporter utgör förbindelselänk mellan noderna. De noder som kvinnor (och män) besöker länkas samman i förflyttningskedjor som upprepas i vardagen. Kvinnors förflyttningar mellan den offentliga och den privata sfären är enligt Friberg mer komplexa än mäns, eftersom de ofta tar ett större hushållsansvar samtidigt som de förvärvsarbetar:
Kvinnorna har ett reproduktionsansvar, med stadig förankring i den privata sfären, som de bär med sig in i det offentliga rummet. De har ett försörjningsansvar som i sitt faktiska utförande ofta sker utanför bostaden, alltså i något slags offentligt rum. Konsekvenserna är att den privata och offentliga sfären länkas ihop. Det innebär att kvinnor binder samman platser som kan knytas till deras ansvars-områden, och att kvinnors förflyttningsmönster, deras rumsliga nätverk, bär direkta spår därav.
Friberg 2002:76
Givet att kvinnor och män på detta sätt ägnar sig åt olika typer av aktiviteter, påverkar aktiviteternas lokalisering skillnader i rörlighet. Detta sker t.ex. när verksamheter såsom boende och arbetsplatser separeras rumsligt, då avstånden tenderar att öka. En sådan uttänjd rumslig struktur nödvändiggör en hög rörlighet i vardagen, vilket kan utgöra en börda för individen, och i synnerhet för kvinnor som tar aktiv del i både den produktiva och den reproduktiva sfären (Friberg 2002). Allt längre arbetsresor, vilket är grundläggande för en ökad regionförstoring, förväntas därför kunna utgöra en utökad börda för kvinnor och i förlängningen möjligen även innebära att genuskontrakten blir svårare att omförhandlas i en mer jämställd riktning, alternativt att de omförhandlas i en mer ojämställd riktning.
2.4.4 En könsuppdelad arbetsmarknad
Könsidentiteter, grundade i de genussystem som individen lever i, påverkar individens yrkesval och skapar därmed en könsuppdelad arbetsmarknad, både i Sverige och utomlands. Medan kvinnor är överrepresenterade inom yrken där kvinnliga attribut ingår i bilden av yrket (att vara omhändertagande, fostrande och stödjande), är män överrepresenterade inom yrken där manliga attribut dominerar (att vara stark och händig, ha analytisk förmåga)(McDowell 1999).
Utformningen av yrkesidentiteter är dock i många fall en mer komplex process än så. T.ex. kan det ena könet definiera sin identitet inom en lokalt rådande arbetsfördelningen och i kontrast till det motsatta könets yrke, vilket gör segregeringen svår att bryta (Yodanis 2000). Specifika yrkesidentiteter kan även
skapas när den ena könet arbetar inom ett område som domineras av det andra könet, t.ex. av män inom vården (Cross & Bagilhole 2002).
Könssegregeringen på arbetsmarknaden yttrar sig både horisontellt och vertikalt.
Horisontellt i den meningen att kvinnor och män till stor del förvärvsarbetar inom olika områden, inom offentlig respektive privat sektor, samt med olika typer av arbetsuppgifter. Vertikal segregering betyder att grupperna befinner sig på olika hierarkiska nivåer inom dessa områden (SOU 2004a). Den horisontella segregeringen speglas i stor omfattning i ett rumsligt mönster, som diskuterades ovan.