Ett sammanfogat ramverk för att studera den genuspräglade arbetsresan

Utifrån det faktum att en mängd olika aspekter formar individens rörlighet, och att vissa aspekter är mer centrala för att förklara skillnader mellan kvinnor och män i arbetsresans längd, konkretiseras här de viktigaste aspekterna i frågan.

Dessa aspekter kan relateras till rådande genussystem (dvs. de roller som tillfaller kvinnor respektive män inom och utanför hemmet), att kvinnor och män delvis har olika arbetsmarknader, samt att våra städer präglas av en omfattande verksamhetsseparering. Även andra aspekter påverkar kvinnors och mäns arbetsresor på olika sätt, såsom rörligheten i sig (t.ex. tillgång till färdmedel, värderingar), men dessa är inte fundamentala för att förstå skillnader i just arbetsresan. Aspekterna konkretiseras nedan och samlas i figur 2.2. Det i studien använda ramverket utgår från aktivitetsansatsen, men modellen betraktas här systematiskt ur ett genuspräglat och genusgeografiskt perspektiv.

Ramverket utgår från att genuspräglade aktivitetsmönster i tid och rum påverkar rörligheten, vilket härleds ur en ojämn fördelning av arbetsuppgifter och rörlighetsmönstret, och användningen av färdmedel, men kan också påverka uppfattningen och upplevelsen av resan (t.ex. beroende på stress).

Att kvinnor och män delvis har olika roller och uppgifter på arbetsmarkanden präglar den som könssegregerad. Lönenivåer och lönespridning skiljer sig mellan könen, vilket bl.a. påverkar möjligheterna för längre pendling. Arbets-marknadens struktur kan med andra ord påverka resornas längd och användning av olika färdmedel. Att arbetsmarknaden är könssegregerad, hand i hand med

23

rådande verksamhetsseparering medför olika lokaliseringsmönster för kvinno- och mansdominerade arbeten. Att kvinnors och mäns arbetsplatser har olika lokaliseringsmönster är även nära länkat till en genuspräglad tidsanvändning (Law 1999).

Individens livssituation (om hon/han är samboende, har familj och i vilken omfattning hon/han förvärvsarbetar) kan i hög omfattning vara präglad av könsroller och genussystem. Vilket ansvar individen har i hushållet, och till viss del även arbetssituation, påverkas av individens kön och varierar med socialt sammanhang, t.ex. i olika genuskontrakt. Livssituationen kommer därför att påverka vilka aktiviteter individen deltar i och hennes/hans rörlighetsmönster.

Övriga aspekter som påverkar arbetsresorna (liksom andra typer av resor) är en genuspräglad tillgång till resurser, genuspräglade erfarenheter, behov och värderingar, individens sociala sammanhang, och den fysiska strukturen. Med genuspräglad tillgång till resurser avses aspekter såsom tid, pengar, färdigheter och teknologi. Detta härleds ur en ojämn tillgång till resurser mellan kvinnor och män, såsom kvinnors systematiskt lägre inkomster, sämre tillgång till körkort och bil, större upplevelse av tidspress och brist på flexibla handlings-alternativ (Law 1999). Tillgången till resurser, såsom tillgången till bil, är präglad av en genusrelaterad maktdimension, ofta nära kopplad till identitets-skapande processer (Polk 1998). Polk menar att konkreta förhållanden (präglade av kvinnors och mäns relation till teknologi), som vem som ansvarar för bilen

Figur 2.2 Att förstå genuspräglade arbetsresor - studiens teoretiska ramverk Utveckling av modellerna i Frändberg et al 2005:27 och Law 1999:576

Uppfattning

och vem som använder den, markerar vem som har makten över färdmedlet i hushållet. Synen på mannen som den ”naturlige” bilanvändaren leder därför genom identitetsskapande processer till att kvinnor får en sämre tillgång till bil.

En ojämlik biltillgång leder till ett skevt maktförhållande om båda grupper har samma bilbehov, då vi ofta har ett infrastrukturellt arv där bilen är det smidigaste färdmedlet att ta sig fram med (Polk 1998). På så sätt överförs makt-relationer kopplade till individ, teknologi, rum eller aktiviteter till en rörlighets-dimension.

Vidare kan genuspräglade erfarenheter påverka rörligheten genom upplevelser av otrygghet eller risker på olika platser (Law 1999). Till det sociala samman-hanget hör bl.a. individens rumsliga förankring till olika platser, i form av bindningar till främst hemmet och arbetsplatsen (jmf Vilhelmson 2002).

Traditionella könsroller förankrar kvinnor till hemmet och dess närhet, och påverkar kvinnors att vilja arbeta i närheten av hemmet. Den fysiska strukturen, i form av nätverk för transport och kommunikation (väg, järnväg, bredband) formar rörligheten genom den infrastruktur som tillhandahålls individen.

Infrastrukturen är delvis ett arv från tidigare generationer, och har ofta planerats av män för mäns behov.

Inom forskning om varför kvinnor och män har olika långa arbetsresor (se avsnitt 3.5), fokuserar man på olika förhållanden (att kvinnor har lägre löner än män, arbetsplatsers lokaliseringsmönster, olika tillgång till färdmedel, kvinnors och mäns olika hushållsansvar och kvinnors bundenhet till hemmet, samt kvinnors och mäns olika sätt att söka jobb), vilka alla faller inom ramarna för det presenterade ramverket. Etablerade hypoteser belyser hur olika gruppers skiftande förutsättningar i samspel skapar olika villkor för arbetsresorna, även inom gruppen kvinnor. Hypotesen om rumslig inlåsning (spatial entrapment hypothesis), betonar att kvinnor inte kan, eller vill, göra tidsmässigt och rumsligt långa arbetsresor, och därför har mer lokala arbetsmarknader än män (Hanson &

Pratt1988a). Hypotesen formulerades i en nordamerikansk kontext och avser i hög grad vita (relativt högutbildade) medelklasskvinnor som bor i stadens perifera delar. Här tilldelar rådande könsroller kvinnor hushållsansvaret, och mannen i hushållet är den primära inkomsttagaren. En alternativ förklaring är hypotesen om rumslig felmatchning (spatial mismatch hypothesis) som istället utgår från lågutbildade minoritetsgrupper (främst färgade), som bor i segregerade områden i centrala delar av USA:s städer. Kvinnor i dessa grupper har så få passande arbetstillfällen i närheten av bostaden att de tvingas pendla långa avstånd till en arbetsmarknad lokaliserad i förorterna (Gobillon, Selod &

Zenou 2007). Avstånden utgör i deras fall ett problem eftersom de inte har ekonomiska möjligheter att flytta närmare jobben. (Dessa hypoteser utvecklas i kapitel 3).

25

Samtidigt som det utvecklade ramverket ovan talar om genusprägling i singular, är det viktigt att lyfta fram att olika delgrupper av kvinnor och män lever i olika genussystem och genuskontrakt (Connell 2002; Hirdman 2001; De Los Reyes &

Mulinari 2005). Detta innebär att omständigheter som påverkar resan kan vara genuspräglade på olika sätt. De relationer som råder mellan kvinnor och män kan formas av faktorer som etnicitet och klass (De Los Reyes & Mulinari 2005), liksom ekonomiskt system och dominerande näring (McDowell & Massey 1994)¹³. Därför kan t.ex. regionala skillnader i kvinnors och mäns arbetsresor både förklaras av skillnader i näringsstruktur (t.ex. beroende på arbetsplatsernas lokalisering), och av att genuskontrakten skiljer sig mellan regionerna pga.

skillnader i näringsstruktur.

Ett liknande resonemang kan föras gällande förändringar över tid. Som diskuterades ovan kan genuskontrakten omdefinieras vid större samhälleliga förändringar. Sådana förändringar, som i sin tur påverkar arbetsresan, skulle kunna vara omvandlingar i närings- och arbetsmarknadsstruktur, familjepolitik, och transportsystemen. Dock kan även mindre förändringar i dessa områden också påverka arbetsresan, men inte genom att förändra genuskontrakten utan genom att påverka förutsättningar för rörligheten på andra sätt.

Sammanfattningsvis utgår studiens teoretiska ramverk från förståelsen att en stor del av de faktorer som påverkar rörligheten är präglade av genussystem. Genus är i första hand kopplat till individen och hennes/hans kön, men värderingar och strukturer som är kopplade till kvinnan och mannen, eller manligt och kvinnligt, överförs till både den sociala och fysiska omgivningen, liksom till individens aktiviteter. De aspekter som här betonas som viktigast för att förklara skillnader mellan kvinnor och män i just arbetsresans längd är relaterade till rådande genussystem, att kvinnor och män har olika arbetsmarknader, samt att våra städer präglas av en omfattande verksamhetsseparering (mellan platser för produktion och platser för reproduktion). I nästa avsnitt presenteras tidigare forskning som fördjupar förståelsen för de tankesätt som presenteras i teori-avsnittet.

13 Då denna utgångspunkt är viktig för ramverket kan man säga att ansatsen är intersektionellt präglad.

27