Stora skillnader mellan Göteborgsregionen och Malmöregionen

6.4.1 Olika förändring över tid för kvinnor och män

Resultaten från undersökningens andra frågeställning visar på intressanta olikheter i kvinnors och mäns arbetsresor i Göteborgsregionen och Malmö-regionen; medan kvinnor och män i A-region Malmö 2005/06 gjorde lika långa arbetsresor, var skillnaden mellan könen stor i A-region Göteborg där män gjorde nästan 70 procent längre resor än kvinnor. Studiens tredje frågeställning undersöker denna skillnad närmare.

Resultaten visar att stora förändringar skedde i båda regioner mellan 1994/95 och 2005/06; en kraftig konvergens i arbetsresans färdlängd skedde i regionen, medan en betydande divergens skedde i Göteborgsregionen. I Malmö-regionen förklaras den konvergerande utvecklingen av att kvinnor ökade sina

143

pendlingsavstånd kraftigt, medan män förblev på en relativt stabil nivå. I Göteborgsregionen förklaras den divergerande utvecklingen av att män ökade sina pendlingsavstånd kraftigt, medan kvinnor förblev på en stabil nivå.

Då det 1994/95 inte fanns några betydande skillnader mellan regionerna i relationen mellan kvinnors och mäns färdlängder, dras slutsatsen att det inte primärt är regionernas storlek, och orternas lokalisering i regionen, som förklarar skillnaderna mellan regionerna avseende relationen kvinnors/mäns pendlingsavstånd. Dock byggdes Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn under den studerade perioden, vilket i viss mån möjligtvis kan ha ändrat relationen mellan Malmöområdets orter.

I relation till en regionförstoringsprocess betyder resultaten att kvinnor i Malmöregionen utvidgade sina arbetsmarknadsregioner mer än män i samma region. I Göteborgsregionen utvidgade istället män sina arbetsmarknadsregioner mer än kvinnor. Resultaten betyder även att det inte var kvinnor eller män generellt som förändrade sina resmönster, utan män i en region och kvinnor i en annan. Detta pekar på att förändringarna orsakades av genusrelaterade region-specifika faktorer, såsom t.ex. förändringar i färdmedelsanvändning eller restid hos dessa grupper, eller förändringar i kvinnors arbetsmarknad i Malmöregionen och mäns arbetsmarknad i Göteborgsregionen.

Under den studerade perioden behöll kvinnor sina förflyttningshastigheter för pendling i båda regioner. Män i Göteborgsregionen ökade istället hastigheten för arbetsresorna, medan män i Malmöregionen minskade sina hastigheter. Kvinnor i A-region Malmö, och män i A-region Göteborg, ökade därför sina pendlings-avstånd på olika sätt; medan kvinnor i Malmöregionen ökade färdlängden genom att öka restiden, ökade män i Göteborgsregionen färdlängden genom att både öka hastigheten och restiden. De längre arbetsresorna, och därmed region-förstoringen, genomfördes därför på olika premisser och med en större individuell kostnad för kvinnorna.

6.4.2 Samma användning av bil i båda regioner, men olika färdlängder

Inte oväntat var bil det vanligaste färdmedlet för arbetsresor för både kvinnor och män i båda regioner. Användningsfrekvensen av bil (som förare) var ungefär lika stor för kvinnor i Malmöregionen som i Göteborgsregionen, liksom den var för män. Detta betyder att användning av bil för arbetsresan inte förklarar skillnader i färdlängd mellan kvinnor respektive män i de två regionerna. Inte heller verkar en konvergens över tid i användningsfrekvens av bil (i båda regioner, dock större i Göteborgsregionen) vara en primär faktor för att minska färdlängdsskillnader mellan kvinnors och mäns arbetsresor.

Vidare färdades 2005/06 kvinnor och män i de två regionerna olika långa sträckor när de körde bil. Oväntat var att män i Malmöregionen gjorde betydligt kortare arbetsresor med bil än kvinnor i samma region, vilket bryter mot mönstret för riket i helhet. I Göteborgsregionen pendlade män istället över 50 procent längre sträckor än kvinnor. Detta skulle delvis kunna förklara det

”jämlika” mönstret i pendlingslängd i Malmöregionen, samt det ”ojämlika” i Göteborgsregionen. Även utvecklingen över tid stödjer denna slutsats.

Dessa resultat styrker slutsatsen som drogs på nationell nivå, att (förändringar av/skillnader i) färdlängder med bil har större påverkan på skillnaden i arbetsresans längd mellan kvinnor och män än användningsfrekvensen av bil.

Under den studerade perioden var det mer ökningen i färdlängd, än ökningen i användningsfrekvens för bil, som bidrog till individens utvidgade arbets-marknader.

6.4.3 Genuspräglad arbetsplatslokalisering i förändring

En analys av kvinnors och mäns arbetsplatslokalisering visar att genuspräglade mönster återfinns både på lokal och på regional nivå. En skillnad i arbetsplats-lokalisering mellan könen är tydligt, med mansdominerade industriområden och kvinnodominerade vårdinrättningar och centrumaktiviteter. Kvinno- respektive mansdominerade geografiska områden syns inte bara i Göteborgs stad/Mölndal, Malmö och Lund, utan även i många av regionernas mindre tätorter. Mycket höga koncentrationer av arbetstillfällen återfinns för både kvinnor och män, och män arbetar oftare i regionens mest perifera delar. Resultaten antyder en verksamhetsseparering kopplad till kön. Studien sätter dock inte bostädernas lokalisering i relation till arbetsplatsernas lokalisering, för att på så sätt analysera om kvinnor har sina arbetsplatser närmre bostadsområden.

En första visuell analys av hur kvinnors och mäns arbetsplatslokalisering förändrades i båda regioner under den studerade perioden visar några intressanta resultat. Dels ökade antalet arbetsplatser för både kvinnor och män i Göteborgs centrum. Samtidigt ökade kvinnor antalet arbetsplatser i Malmö centrum, medan det är osäkert om antalet arbetsplatser för män ökade här. Vidare verkar antalet arbetsplatser för män ha ökat mer än för kvinnor perifert i Göteborgsregionen, medan den verkar ha minskat för män i Malmöregionen något mer än för kvinnor. Möjligtvis skulle dessa för kvinnor och män, och mellan de två regionerna, skilda förändringar kunna vara en bidragande faktor till hur arbetsresornas avstånd förändrades över tid under den studerade perioden.

Sammanfattningsvis verkar det främst vara tre faktorer som har påverkat att reslängderna konvergerat i Malmöregionen och divergerat i Göteborgsregionen.

145

Den första orsaken är förändringar i näringsstrukturen under den studerade perioden, vilka i sin tur har bidragit till att kvinnors och mäns arbetsplatser till viss del har ändrat lokalisering. Detta följs av en ändrad färdmedelsanvändning, där kvinnor i Malmöregionen numera gör längre resor med bil än män, medan män i Göteborgsregionen fortfarande gör längre arbetsresor med bil än kvinnor.

De stora förändringar som har skett i regionernas näringsstruktur kan även ha påverkat genusrelationer och genuskontrakt, då ett samband kan finnas mellan ekonomi/produktionssystem och patriarkat/könsroller (se t.ex. McDowell &

Massey 1994; Connell 2002). I detta sammanhang vore det intressant att göra en mer detaljerad (genus)analys av förändringar i näringsstrukturen.

En viktig slutsats av studien är avslutningsvis även att mönster bör undersökas på olika rumsliga nivåer, då resultaten visar att det kan finnas stora skillnader regioner emellan, liksom mellan regional och nationell nivå.