SjöL har särskild reglering i form av 13 kap. 56 § SjöL och 13 kap. 57 § SjöL. Dessa två bestämmelser är avsedda att stärka konossementets omsättningsfunktion. Det är av vikt att beakta dessa två bestämmelser för att kunna göra en samlad bedömning om hur konossementets omsättningsfunktion står sig digitalt. Detta avsnitt avser att diskutera frågeställning nummer 4.
7.4.1 Mottagande av gods efter dubbeldispositioner
Vad som kan konstateras enligt 13 kap. 56 § SjöL är att ifall flera personer har förvärvat ett konossement i god tro och mottagit gods i god tro att denne har rätt till godset behöver inte förvärvaren av konossementet lämna tillbaka vad förvärvaren i god tro har erhållit. 13 kap. 56 § SjöL är en regel som avser att lösa en situation där en dubbeldisposition har skett. Denna bestämmelse knyter an till en konflikt mellan besittning av konossement kontra besittning av godset. I händelse av konflikt mellan dokument och gods vinner godset. Detta påstående knyter an till att besittning av konossementet inte är desamma som besittning av godset.206
Bestämmelsen förefaller ha liten betydelse i en digital lösning eftersom det i slutändan enbart kan vara en innehavare av ett elektroniskt konossement. God tro bedömningen görs i två steg. Först vid förvärvet av konossementet och sedan vid mottagandet av godset. Blockkedjan påverkar bedömningen av förvärvet i enlighet med vad som har skrivits om godtrosförvärv i avsnitt 7.2. Utlämningen sker utanför blockkedjan och god tro bedömningen sker därmed i den fysiska sfären.
Det ska däremot inte uteslutas att olovliga förfoganden sker med elektroniska konossement och att fel ägare till godset mottar det i destinationshamn. Försiktighet måste fortsättningsvis ändå iakttas av transportörer med tanke på utlämningsansvaret som följer av transportavtalet vilket kan innebära att gods behöver läggas upp i väntan på utredning om rätt ägare.
7.4.2 Stoppningsrätt
Som bekant från avsnitt 3.2 är köpeavtalet centralt i frågan om konossement ska utfärdas eller ej. Mellan en köpare och säljare är en viktig fråga om säljarens stoppningsrätt i 61 § KöpL. En djupare utredning om stoppningsrätten kommer inte att göras. SjöL:en löser en konfliktsituation mellan en god troende förvärvare av ett konossement och en säljare som vill göra stoppningsrätt gällande vilket framgår av 13 kap. 57 § 2 st. SjöL. Just 13 kap. 57 § 2 st. SjöL stärker konossementets omsättningsfunktion avsevärt.
53 Den köprättsliga stoppningsrätten enligt 61 § KöpL kräver inte att alla originalkonossement innehas utan den gäller även ifall transportdokumenten har lämnats över till köparen. Den sjörättsliga regleringen får stå åt sidan och den köprättsliga stoppningsrätten ges företräde vilket framgår av 13 kap. 57 § 1 st. SjöL. Vad som även regleras är att en godtroende förvärvare av ett order- eller innehavarekonossement trumfar den köprättsliga regleringen om stoppningsrätt på ett sådant sätt att stoppningsrätten inte längre går att göras gällande vilket följer av 13 kap. 57 § 2 st. SjöL. Konfliktsituationen mellan KöpL och SjöL löses alltså genom att godtroende tredje man hamnar i samma position som om denne har fått godset i sin hand.207 Vad som ska
understrykas är 13 kap. 57 § 2 st. SjöL som är en reglering som visar att konossementets värde som omsättningspapper är stort.208
Det har argumenterats att innebörden av god tro i förhållande till 13 kap. 57 § 2 st. SjöL inte är klart. I doktrinen pekas godtroskravets materiella sida reser två frågor. Dels vilken grad av god tro som krävs och vilka omständigheter den goda tron ska hänföras till. Frågan om förvärvarens goda tro kan bedömas utifrån allmänna förmögenhetsrättsliga principer. Det är således inte frågan om en subjektiv god tro. Vad som är relevant i bedömningen är om tredje man borde eller bort inse att vissa omständigheter förelåg.209
Stoppningsrätten har diskuterats som en ingång i förhållande till omständigheter i godtros bedömningen. O. Johansson nämner UfR 1940 s. 1092 hade en köpare hamnat i ekonomiska bekymmer och säljarna hade utnyttjat sin stoppningsrätt men det visade sig att köparen hade pantsatt konossement (som motsvarade varorna). Det som diskuterades i rättsfallet var i fall panthavaren i och med pantsättning kände till köparens ekonomiska problem och således kunde vara i ond tro. Konossementet kom i panthavarens hand 2,5 månad innan stoppningskravet och enbart det faktum att han kunde ana köparens ekonomiska situation innebar inte ond tro. Panthavaren behövde inte räkna med att säljaren skulle göra gällande sin stoppningsrätt. Stoppningrättens utövande är bedömningspunkten för omständigheterna som gäller för förvärvarens goda tro.210 Att tredje man vet om att överlåtaren av konossementet inte kommer att kunna prestera enligt köpeavtalet och att säljarens stoppningsrätt aktualiserats är en omständighet som påverkar god tro i förhållande till utlämnandet av godset.
7.4.3 Blockkedjans effekt
13 kap. 56 § SjöL och 13 kap. 57 § SjöL är två bestämmelser vilka är viktiga i gällande rätt för konossementets omsättningsfunktion. Obligationsrättsligt så kommer frågorna lösas utifrån användarvillkoren och skiljedom då alla parter har godkänt användarvillkoren för att använda elektroniska konossement. I korthet innebär det att alla rättigheter släcks vid överförandet av det elektroniska konossement vilket ger liten praktisk betydelse för stoppningsrätten. Gällande utlämningsansvaret minskar problemen för transportören i och med att det finns en innehavare av ett elektroniskt konossement även om transportören behöver vara uppmärksam på specialsituationer som exempelvis hackade användarkonton
207 Johansson O. Svante, Stoppningsrätt under godstransport, Norstedts Juridik AB Stockholm 2001, s. 394. 208 Johansson O. Svante, Stoppningsrätt under godstransport, Norstedts Juridik AB Stockholm 2001, s. 394. 209 Johansson O. Svante, Stoppningsrätt under godstransport, Norstedts Juridik AB Stockholm 2001, s. 394. 210 Johansson O. Svante, Stoppningsrätt under godstransport, Norstedts Juridik AB Stockholm 2001, s. 394-395.
54 I framtida SjöL kommer dessa bestämmelser att tas bort vilket förklaras av att det inte finns något behov för regleringen i fråga.211 Utifrån gällande rätt kan man konstatera att dessa bestämmelser inte är oklara digitalt på samma sätt som sakrätten. Dessa bestämmelser har inte en sådan oklarhet som påverkar konossementets omsättningsfunktion negativt.