Den andra delen i förhållande till sakrätten är omsättningsskyddet vilket reglerar dubbeldispositioner och godtrosförvärv. I förhållande till omsättningsskyddet är det aktuellt med överväganden av god tro utöver besittningsbegreppet. Detta avsnitt avser att diskutera frågeställning nummer tre.
7.2.1Dubbeldispositioner
En dubbeldisposition innebär att säljare ”A” överlåter ett konossement till köpare ”B” och överlåter även till köpare ”c”. En överlåtelse har således skett två gånger och s.k. tvesala föreligger. I kapitel två, om hur blockkedjan fungerar, framgår det att ett elektroniskt konossement utgörs av digital information som i sin tur överlåts mellan användare och nätverket verifierar varje transaktion i form av ett block sammankopplat med ett hashnummer. Vad blockkedjan löste var det s.k. double spending problemet vilket eliminerade behovet av en säker tredje part för elektroniska transaktioner. Det är enbart den första transaktionen som valideras och räknas i en blockkedja. Senare transaktioner beaktas inte. Genom att double spending problemet är löst är det möjligt att digital information i form av originaldokument skickas istället för kopior på dokument som kan skickas exempelvis via e-post.
Slutsatsen är att en användare som innehar exempelvis ett token kan bara föra över detta specifika token en gång. Ett elektroniskt konossement kan således bara överföras en gång innan kontrollen för överlåtaren försvinner. Blockkedjan eliminerar möjligheterna för dubbeldispositioner i teknisk bemärkelse när alla prestationer utbytes enligt ”zug um zug” principen. Det är inte uteslutet att dubbeldispositioner kan ske även för elektroniska konossement. Exempelvis kan en ond troende överlåtare få en förvärvare att betala innan ett token har överlåtits.
195 Se här särskilt Myrdal som diskuterar att när rådigheten inte har ansetts varit avskuren att borgenärsskydd
medges ifall det finns något överordnat syfte som motiverar att borgenärsskydd ska ha uppkommit. Myrdal, Staffan, Oklarheter med traditionsprincipen, SVJT 2013 s. 1062.
48 I förhållande till dubbeldispositioner framgår det att 1 kap. 5 § Handelsbalk (1736:1232)196 ger svaret att obligationsrättsligt har den första förvärvaren bättre rätt. Situationen kompliceras ifall den senare förvärvaren får ”saken” i sin besittning vilket aktualiserar sakrätten.197 I och med att
det rör sig om ett konossement behandlas situationen av 13 kap. 56 § SjöL vilket kan tolkas till att den som först tar godset i sin besittning har rätt till godset såvida inte denne är medveten om exempelvis att säljaren har nyttjat sin stoppningsrätt.
Förutsättningen är att förvärvaren var i god tro vid förvärvet av konossementet. Det ska understrykas att den som är förste förvärvare av konossementet är den som har rätt till godset, vilket stämmer överens med 1 kap. 5 § HB. Det är ifall en annan innehavare tar emot godset i god tro som denna inte behöver lämna tillbaka det utlämnande godset. Till detta ska tilläggas att om det framgår att det är en dubbeldisposition öppnar inte regleringen till en kapplöpning till destinationshamnen, då senare förvärvare vet att den första förvärvaren har rätt till godset och kan således inte vara i god tro.
Till den här regleringen ska transportörens utlämningsansvar beaktas. Vid osäkerhet i en situation gällande tvesala i destinationshamnen ska transportören lägga upp godset under säker vård för mottagaren tills det är utrett vem som har rätt till godset, vilket följer av 13 kap. 53 § SjöL. Vad som är problemet gällande dubbeldispositioner av elektroniska konossement i en blockkedja är att det är bara en användare som kommer att stå som innehavare av det token som ger mottagningsrätt för godset. För transportören förefaller det som att situationen blir enklare med blockkedjan, men det kan inte konstateras att problematiken gällande dubbeldispositioner elimineras av blockkedjan.
7.2.2 Godtrosförvärv och blockkedjan
Dubbeldispositionen av ett konossement är beroende av att ett konossement godtrosförvärvas. Tvesala beskrivs som ett specialfall av godtrosförvärv.198 Konossement kan utformas till viss
man, till viss man eller order eller till innehavaren. Den situation som föreligger vid ett godtrosförvärv är att överlåtaren inte kunde förfoga över det överlåtna konossementet. Vidare ska det konstateras att i sak gäller samma förfarande för lösören som för löpande skuldebrev, vilket torde innefatta konossement.199 Återigen går det att konstatera att besittning är centralt i förhållande till godtrosförvärv. 2 kap. 14 § SkbrL ställs det krav på löpande skuldebrev ställt till innehavaren att överlåtaren hade det i sin besittning.
Överlåtaren ska således ha konossementet i sin besittning och förvärvaren ska vara i god tro om att överlåtaren hade behörighet att förfoga över konossementet vid besittningstagandet av konossementet. Det ska även ske en överlåtelse. Gäller medelbar besittning, d.v.s. att saken förvaras hos tredje man, kan tradition ersättas av denuntiation.200
Nyckeln i bedömningen är att förvärvaren normalt sett har en undersökningsplikt för att kunna göra ett godtrosförvärv. Undersökningen ska vara inriktad på överlåtarens rätt att förfoga över
196 Handelsbalk (1736:1232) [cit HB].
197 Zetterström, Stefan, Sakrättens fyra huvudfall, Iustus Förlag AB Uppsala 2019, s. 46.
198 Mellqvist, Mikael, Elektroniska skuldebrevs rättsliga karaktär, Juridisk Tidskrift 2017 nr. 4, s. 861. 199 Zetterström, Stefan, Sakrättens fyra huvudfall, Iustus Förlag AB Uppsala 2019, s. 22 & 37. 200 Zetterström, Stefan, Sakrättens fyra huvudfall, Iustus Förlag AB Uppsala 2019, s. 44 & 23.
49 saken och sakens identitet. Omständigheter som påverkar undersökningsplikten är egendomens beskaffenhet, säljarens person samt omständigheter i övrigt.201
7.2.3 In casu bedömningar
Vad som sker i förhållande till ett godtrosförvärv och dubbeldispositioner är en in casu bedömning i varje enskilt fall. Det är svårt att bryta ner blockkedjan i beståndsdelar till en sådan nivå att det går att ge ett generellt svar för dess påverkan på god tro i förhållande till omsättningsskyddet. Några korta reflektioner om blockkedjan och dess påverkan på god tro kommer att diskuteras.
Blockkedjan kräver deltagande i ett nätverk och vill någon part göra affärer utanför nätverket bör hög grad av uppmärksamhet iakttas. Bort inse att en viss omständighet förelåg är en del i en god tro bedömning. I förhållande till affärer som görs upp vid sidan av nätverket torde begreppet bort inse att en viss omständighet förelåg vara svårt att inte tillämpa. Således borde det i praktiken vara svårt att hävda god tro vid förvärv av elektroniska konossement som delvis gjorts upp vid sidan av blockkedjan.
Vidare knyts användaruppgifter till blockkedjan. Skulle det vara allmänt känt i stor utsträckning i rätt krets att ”x” har blivit utsatt för en s.k. hackning och att obehöriga förfoganden görs med dennes användarkonton skulle exempelvis kunna vara en omständighet som påverkar god tro. Ovanstående är däremot slutsatser baserat på att rättsordningen medger att ett elektroniskt konossement kan godtrosförvärvas. Det som komplicerar området är att besittning är centralt i förhållande till omsättningsskyddet. Utan klargörande av antingen lagstiftaren eller HD kan man inte säkert konstatera att ett elektroniskt konossement kan godtrosförvärvas. 13 kap. 56 § SjöL avser att stärka en godtroende förvärvare av ett konossement och ge denne rätt till godset och bestämmelsen är ett led i att stärka konossementets omsättningsfunktion.
Om det skulle vara möjligt att godtrosförvärva ett elektroniskt konossement förfaller blockkedjan minska de praktiska möjligheterna att göra ett godtrosförvärv markant. Bristen i omsättningsskyddet är inte lika allvarliga som för borgenärsskyddet. Tekniken i sig stärker omsättningsskyddet och höjer kraven på när en part kan anses vara i god tro vid ett godtrosförvärv vilket innebär att det är i få situationer som godtrosförvärv kan aktualiseras.