J U R I D I C U M
Gammalt möter nytt
Elektroniska konossementet i s.k. blockkedjor - En kritisk granskning av hur
reglerna i sjörätten och sakrätten fungerar i ett digitalt sammanhang
Gustav Jakobsson
HT 2020JU101A Examensarbete inom juristprogrammet, 30 högskolepoäng Examinator: Erika Lunell
Förord
Kalla mig Nöjd.
Då var det dags att sätta punkt för både uppsatsskrivandet och studierna på Örebro Universitet. Jag är säker på att uppsatsen inte när samma spridning som boken där första raden i förordet har kreativt hämtat inspiration från.
Hursomhelst, nöjd är jag över att skriva dessa sista rader, där stilen kan tillåtas vara mer förlåtande än den som kommer i uttryck framöver. Nöjd är jag över att ha navigerat igenom detta lilla äventyr vilket kan kallas studier på juristprogrammet. Jag vill tacka de studiekamrater som har delat resan med mig och ett särskilt tack till biblioteksgänget, ni vet vilka ni är. Stort tack till professor Annina H. Persson för värdefull vägledning i uppsatsen.
En egen rad ägnas åt de som hjälpt mig mest genom åren som har gått nämligen min familj. Mamma och pappa tack för allt stöd och hjälp. Daniel, du har under tiden som du kämpat på nordligare breddgrader varit ett stöd. Till sist, Rayssa, tack för allt stöd och alla fina minnen under resans gång.
Gustav Jakobsson Göteborg 2021-01-04
Sammanfattning
Uppsatsen analyserar elektroniska konossement i s.k. blockkedjor och analyserar ifall svensk rätt är ändamålsenlig för digitala lösningar för konossement. Ett konossement har enligt gällande rätt tre funktioner. 1, konossementet är ett bevis på ingånget sjötransportavtal vilket benämns som konossementets avtalsfunktion. 2, konossementet utgör även ett kvitto på mottaget gods vilket benämns som konossementets kvittofunktion. 3, konossementet utgör ett bevis för vem som äger det transporterade godset och konossementet är därmed ett s.k. document of title. Konossementets tredje funktion är den s.k. omsättningsfunktionen.
Konossementet regleras inom sjörätten i sjölagen (1994:1001) samt inom sakrätten då konossementet är en löpande handling. Det är lag (1936:81) om skuldebrev som styr borgenärsskyddet och omsättningsskyddet för konossement. Det är tradition som gäller som sakrättsligt moment för konossement. Förvaras konossement hos tredje man gäller denuntiation. Både tradition och denuntiation har ett besittningsrekvisit inom gällande rätt. Både sjölagen samt skuldebrevslagen är skrivna för fysisk hantering av konossement i pappersformat.
En blockkedja är en teknik som är sprungen ur kryptovalutan Bitcoin. Blockkedjan är en teknik som används för att säkert hantera databaser där digital information på ett säkert sätt kan lagras och överföras. Vad som gör blockkedjan unik är att det går att lagra unik digital information. Således kan originaldokument lagras och överföras på en blockkedja vilket har gjort att ett flertal leverantörer har tagit fram lösningar för elektroniska konossement i blockkedjor. Blockkedjan medför att fysisk hantering av konossement kan ersättas med digital hantering. För att använda elektroniska konossement krävs idag godkännande av användarvillkor. Lösningar för elektroniska konossement är i dagsläget obligationsrättsliga.
Det finns ett teoretiskt problem inom rättsordningen då gällande rätt är utformad för fysisk hantering av konossement i pappersformat. Vidare är det inte uteslutet att en sakrättslig konflikt uppstår i händelse av en säljares konkurs. Säljaren kan ha använt elektroniska konossement och säljarens konkursbo kan välja att inte inträda i säljarens avtal. Vad som uppstår är därmed en konflikt i hur elektroniska konossement ska tolkas enligt svensk rätt.
Uppsatsen analyserar ifall reglerna i svensk sjörätt och sakrätt för konossement är ändamålsenliga för att hantera elektroniska konossement på blockkedjor. Analysen är inriktad på om konossementets tre funktioner tillvaratas när konossement utfärdas i elektronisk form i en blockkedja.
Uppsatsen konstaterar att konossementets omsättningsfunktion styrs av sjörättslig och sakrättslig reglering. Det går inte att besitta digital information vilket gör att det sakrättsliga momentet i Lag (1936:81) om skuldebrev har en oklar innebörd. Uppsatsen diskuterar vikten av att det krävs förutsebarhet och generella lösningar för digital information för löpande handlingar. Då det föreligger osäkerhet i hur sakrättsliga regler ska förstås digitalt är det inte lämpligt att benämna konossement i digital form för elektroniska konossement. Ett konossement har tre funktioner vilket inte motsvararas av elektroniska konossement. Dagens elektroniska konossement är mer lika sjöfraktssedlar än konossement då det föreligger brister i svensk lagstiftning.
Förkortningar
B/L Bill of Lading
BIMCO Baltic and International Maritime
Council
CIF Cost, insurance and freight
dApp Decentralised Application
eB/L Electronic bill of lading
FoB Free on board
HB Handelsbalken (1736:0132)
Köpl Köplag (1990:931)
MLETR UNCITRAL Model Law on Electronic
Transferable Records (2017)
NJA Nytt juridiskt arkiv
SjöL Sjölag (1994:1001)
SkbrL Lag (1936:81) om skuldebrev
P&I Protection & Indemnity
Prop. Proposition
SOU Statens offentliga utredningar
SvJT Svensk Juristtidning
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 4
1.2 Metod ... 6
1.3 Material ... 7
1.4 Avgränsningar ... 8
1.5 Disposition ... 9
2 En introduktion till Blockkedjan ... 10
2.1 Startskottet ... 10
2.2 Kryptovaluta och blockkedjan ... 11
2.3 Smarta kontrakt ... 11
2.4 Tokens eller hashvärde ... 12
2.5 Publika och privata blockkedjor ... 12
2.6 Huvudboken ... 13
2.7 Hur transaktioner genomförs ... 13
3 En introduktion till konossementet ... 15
3.1 Köpeavtalet ... 15
3.2 Försäkringsplikt ... 16
3.3 Internationella konventioner och soft law ... 17
4 Konossementets innehåll och funktioner ... 19
4.1 Konossementet i SjöL ... 19
4.1.1 Konossementets innehåll ... 20
4.1.2 Fingerat lastskadeansvar ... 21
4.1.3 Rena konossement ... 22
4.1.4 Originalkonossement ... 22
4.1.5 Sammanfattning konossementets innehåll ... 23
4.2 Transportavtal ... 23
4.2.1 Standardavtal ... 24
4.2.2 Avtalsfunktionen ... 25
4.3 Kvittofunktionen ... 27
4.4 Konossementets omsättningsfunktion ... 28
4.4.1 Konossementet som löpande handling ... 28
4.5 Sammanfattning ... 29
5 Elektroniska konossement ... 31
5.1 Elektroniska konossements plats i rättsordningen ... 31
5.1.1 Användarvillkor för elektroniska konossement i blockkedjan ... 31
5.1.2 En användning av elektroniska konossement genom klausuler ... 32
5.1.3 En sluten grupp av användare ... 33
5.2 Sammanfattning ... 34
6 Elektroniska konossement 13 kap. SjöL? ... 35
6.1.1 Analogi från SkrbL? ... 35
6.1.2 Teleologisk tolkning av SjöL ... 37
6.1.3 Elektroniska konossement som negotiabla transportdokument ... 38
6.1.4 Bristande förutsebarhet ... 38
6.2 Sedvänja ... 39
6.3 Sammanfattning ... 39
7 Elektroniska konossements omsättningsfunktion ... 40
7.1 Sakrättens skyddsintressen ... 40
7.1.1 Egendom ... 41
7.1.2 Innebörden av besittning digitalt ... 42
7.1.3 Blockkedjan som besittningssubstitut ... 44
7.1.4 Användarvillkorens svaghet ... 45
7.1.5 Nya regler – potentiella konflikter? ... 46
7.2 Omsättningsskyddet och blockkedjan ... 47
7.2.1 Dubbeldispositioner ... 47
7.2.2 Godtrosförvärv och blockkedjan ... 48
7.2.3 In casu bedömningar ... 49
7.3 Sakrätten digitalt – ett oklart rättsläge ... 49
7.3.1 Lämpligt sakrättsligt moment ... 50
7.3.2 Vikten av gränsdragningar ... 51
7.3.3 Systematisk koherens ... 51
7.4 God tro – nödvändiga överväganden ... 52
7.4.1 Mottagande av gods efter dubbeldispositioner ... 52
7.4.2 Stoppningsrätt ... 52
7.5 Omsättningsfunktionens digitala problem ... 54
7.5.1 Rembursproblemet ... 54
7.5.2 Konossementets omsättningsfunktion - bristande ändamålsrationalitet ... 55
1
1 Inledning
Konossementet är ett viktigt värdepapper inom svensk rätt och konossementet utfärdas för sjötransporter efter att godset antingen har mottagits i hamn eller lastats ombord på ett fartyg. Det är sjölagen (1994:1001)1 13 kap. 42 § som främst reglerar konossement i svensk sjörätt. Ett konossement har tre funktioner:
1. Konossementet är ett bevis på ingånget transportavtal vilket är konossementets
avtalsfunktion.
2. Konossementet är ett bevis på att gods har lastats ombord på ett fartyg. I konossementet specificeras bl.a. mängd och kvalité på godset. Detta är konossementets kvittofunktion. 3. Konossementet ger innehavaren en exklusiv rätt att ta emot det transporterade godset i destinationshamnen. Konossementet är således ett bevis på vem som äger/förfogar över godset vilket innebär att konossementet är ett s.k. document of titel.2 Den exklusiva rätten att ta emot godset i destinationshamnen som tillfaller innehavaren av ett konossement är konossementets omsättningsfunktion.3
Det föreligger ett transportansvar vid utförande av transporter. Gällande utlämning av gods har transportören ett utlämningsansvar, d.v.s. transportören kan bli skadeståndsskyldig om vederbörande lämnar ut godset till fel person. Innehavet av ett konossement är således centralt för att kunna motta transporterat gods.
Konossementet har traditionellt utformats på ett papper och den svenska lagstiftningen är skriven för en fysisk hantering av konossement i pappersformat. Då konossementet är ett värdepapper ska det sakrättsligt hanteras som ett löpande värdepapper. Löpande värdepapper hanteras enligt lag (1936:81) om skuldebrev.4 En löpande handling har beskrivits som en handling som för varje behörig innehavare medför en självständig av föregående innehavares förhållanden oberoende rätt att göra handlingen gällande.5 Löpande handlingar betecknas även som negotiabla6 dokument.7
Vad som är centralt i den svenska sakrättsliga regleringen är kravet på tradition. Enligt 2 kap. 22 § SkbrL gäller tradition för att förvärvaren ska ha sakrättsligt skydd mot överlåtarens borgenärer. Förvaras konossement hos tredje man gäller denuntiation som sakrättsligt moment.
1 Sjölag (1994:1001) [cit SjöL].
2 För att vara ett document of title krävs tre funktioner: 1, rätt att beställa leverans på annan plats än destinationen.
2, rätt att ta emot leveransen vid destinationen. 3, överförbarhet av dokumentet. Se: Johansson O. Svante, An
outline of transport law, Jure Förlag AB Stockholm 2014, s. 66-67.
3 Tiberg Hugo, Schelin Johan & Widlund Mattias, Praktisk sjörätt, Jure Förlag AB Stockholm 2015, s. 196. 4 Lag (1936:81) om skuldebrev [cit SkbrL]. SkbrL analoga tillämpning på konossement kommer att utvecklas i
kapitel 5 och 6 i uppsatsen.
5 Herre Johnny & Walin Gösta, Lagen om skuldebrev m.m. En kommentar, Norstedts Juridik AB Visby 2011, s.
103.
6 Negotiabilitet är ett annat ord för omsättningsbarhet. Se: NJA 2017 s. 769 p. 12 i betänkandet. Vidare innebär
Negotiabilitet innebär att den som har förvärvat ett negotiabielt värdepapper i god tro i princip inte ska kunna drabbas av några invändningar som hade kunnat riktats mot överlåtaren. Negotiabilitet är en förutsättning för att ett instrument ska lämpa sig för handel. Se: Elgebrant, Emil, Ägande & Värde av utsläppsrätter och andra liknande
handelsobjekt, Jure Förlag AB Stockholm 2012, s. 75.”Negotiable B/L” på engelska syftar till att dokumentet kan
överföras till tredje man.
7 Herre Johnny & Walin Gösta, Lagen om skuldebrev m.m. En kommentar, Norstedts Juridik AB Visby 2011, s.
2 Vidare så gäller tradition vid godtrosförvärv av konossement enligt 2 kap. 14 § SkbrL.
Besittning är centralt i förhållande till tradition och denuntiation. Besittningsbegreppet i svensk
rätt innebär fysisk besittning av antingen ägaren eller tredje man.8
Konossementets funktioner i gällande rätt är ett resultat av sjörättslig och sakrättslig reglering. Konossementet kan således inte ensamt förstås utifrån sjörätten eller sakrätten utan en heltäckande analys av båda rättsområdena krävs. Konossementet är exempelvis negotiabelt p.g.a. sjörätten och sakrätten. Ändamålet med ett konossement är att ha ett transportdokument som har en avtalsfunktion, kvittofunktion och en omsättningsfunktion. Således behöver nya lösningar för elektroniska konossement stämma överens med konossementets ändamål. Samhället och affärslivet präglas i dag i mångt och mycket av industri 4.0 vilket även går under benämningen den fjärde industriella revolutionen.9 Likt många andra branscher påverkas även sjöfarten där det exempelvis finns initiativ på autonoma fartyg som drivs av artificiell intelligens.10 Sjöfarten är historiskt en konservativ bransch där många institut har utvecklats
sedan en lång tid tillbaka.11 Digitalisering är även ett aktuellt ämne inom sjöfarten. Inom
sjörätten har frågan om ersättning av pappersdokument med elektroniska dokument varit aktuellt under en längre tid. Att ersätta konossement i pappersformat mot elektroniska konossement är en viktig del i digitaliseringen inom sjöfarten.12 Bolero är ett av de tidigaste systemen som utvecklades för elektroniska transportdokument.
Digitalisering och ny teknologi är således ett genomgående tema i dagens samhälle.13 Det är ett
tema som ger upphov till rättsliga problem inom en rad olika rättsområden. Intåget av informationsteknologi (IT) utmanar traditionella arbetssätt och rättsområden. Gällande sjörätt argumenteras det att vissa etablerade rättsprinciper, utvecklade i tidigare århundraden, antingen kommer att behöva anpassas eller ändras. Blockkedjan är en av teknologierna som kommer utmana både gamla arbetssätt och gällande rätt.14
8 Millqvist Göran, Sakrättens grunder, Norstedts Juridik AB Visby 2015, s. 40. Se även: 2 kap. 14 § Lag (1936:81)
om skuldebrev och 2 kap. 22 § Lag (1936:81) om skuldebrev. Skuldebrevslagen är analogt tillämplig på konossement vilket kommer att visas i uppsatsen.
9 https://www.weforum.org/focus/fourth-industrial-revolution Senast besökt 2020-12-27 12:42.
10
https://www.rolls-royce.com/~/media/Files/R/Rolls-Royce/documents/%20customers/marine/ship-intel/rr-ship-intel-aawa-8pg.pdf Senast besökt 2020-12-27. Se även; Honka, Hannu, Autonoma fartyg och sjövärdigheten vid godstransporter, Sjörättsbiblioteket nr 1 2019.
11 Tettenborn, Andrew & Soyer Baris, New technologies, Artificial Intelligence and Shipping law in the 21st
century, Informa law 2020, s. Xvii.
12 Se ansatsen i: Grönfors, Kurt, Towards Sea Waybills and Electronic documents, Sjörättsföreningen i Göteborg
1991.
13 Härvid kan särskilt nämnas SOU 2016:89 För digitalisering i tiden s. 185 där blockkedjan diskuteras i samband
med jordbruk. Vidare kan Digitaliseringsstrategin lyftas fram. Digitaliseringsstrategin anger regeringens riktning när det kommer till digitaliseringspolitik. Ett område som är starkt sammankopplat med digitaliseringen är användningen av AI på stora datamängder vilket kan rendera i exempelvis effektiv marknadsföring baserat på analys av s.k. ”personlig data”. Digitaliseringsstrategin finns tillgänglig via följande länk https://www.regeringen.se/regeringens-politik/digitaliseringsstrategin/. Senast besökt 2020-12-27. Vidare är AI aktuellt i förhållande till både självkörande fordon och även autonoma skepp inom sjöfarten vilket leder till flertalet frågeställningar inom juridiken exempelvis inom frågor kopplat till ansvar. Se exempelvis; European Commission - Liability for Artificial Intelligence and other emerging technologies & Stevens Frank Dr, Carrier liability for
unmanned ships Goodbye crew, hello liability? Del av Tettenborn, Andrew & Soyer Baris, New technologies, Artificial Intelligence and Shipping law in the 21st century, Informa law 2020 s. 148.
14 Tettenborn, Andrew & Soyer Baris, New technologies, Artificial Intelligence and Shipping law in the 21st
3 En Blockkedja är en teknik som används för att på ett säkert sätt hantera transaktioner. En Blockkedja är en teknik som gradvis påverkar många branscher inklusive sjöfarten. Blockkedjor har exempelvis börjat användas inom sjöfarten där Tradelens är en blockkedja utvecklad av IBM och Maersk. CargoX är en annan blockkedja som använde ett helt elektroniskt konossement i en transport mellan Slovenien och Kina. Blockkedjan har beskrivits som en typ av liggare som är lik den medeltida cartolario som användes i medelhavet innan konossementet började att användas.15
Dagens blockkedjeteknik har sitt ursprung i kryptovalutan Bitcoin. En blockkedja bygger på en teknik som kallas Distributed Ledger Technology (DLT) vilket är en metod för att distribuera databaser på ett säkert sätt. Systemet bygger på ett decentraliserat nätverk som många användare har tillgång till. Att tekniken heter blockkedja har sin förklaring i hur metoden ter sig i praktiken. Ny information adderas till en kedja i form av ett block där block staplas på varandra och varje block är sammankopplade via ett s.k. hashnummer. Slutresultatet är en blockkedja. Den digitala informationen är alltid krypterad när den tillförs i en blockkedja. Det går inte att redigera ett block i efterhand utan är informationen fel måste ett nytt block adderas. Varje nytt block måste godkännas av alla användare i blockkedjan.16 Blockkedjan är med andra ord en digital huvudbok där rättigheter kan registreras och överföras.
Det finns lösningar tillgängliga på marknaden för att använda sig av elektroniska konossement via en blockkedja.17 Användningen av tjänster för blockkedjor kräver godkännande av
användarvillkor som innehåller lagvalsklausuler och skiljedomsklausuler till förmån för engelsk rätt och domstol i andra länder. Likaså krävs godkännande av användarvillkor för användning av elektroniska konossement. Svensk rätt tillämpas inte i dagsläget då olika avtal innehåller lagvalsklausuler till förmån för utländsk rätt.18
Vad dagens blockkedjor möjliggör är att den fysiska hanteringen av ett konossement ersätts genom att applicera en tjänst för en blockkedja, exempelvis CargoX, för att genomföra affärer där gods behöver transporteras till sjöss. Det sker en omvandling från ett pappersdokument (analog information) till ett elektroniskt konossement (digital information). Problemet inom svensk gällande rätt är att sjörätten och sakrätten är utformad för en fysisk hantering av konossement i pappersformat d.v.s. för analog information och inte digital information. Omvandlingen från analog information till digital information innebär ett problem i förhållande till hur besittningsbegreppet ska tolkas i sakrätten.
Elektroniska konossement är obligationsrättsliga men sakrättsliga frågor kan inte regleras i förväg genom avtal då sakrätten berör tredje man. Ett konkursbo är inte skyldigt att träda in i konkursgäldenärs avtal utan ett konkursbo har en generell rätt att träda in i konkursgäldenärsavtal vilket följer av 63 § Köplag (1990:931)19. 63 § KöpL gäller både för
15 Tettenborn, Andrew & Soyer Baris, New technologies, Artificial Intelligence and Shipping law in the 21st
century, Informa law 2020, s. 3 & 5.
16 https://www.delphi.se/sv/tech-blog/vad-ar-blockchain/. Senast besökt 2020-12-20 12:44
17 Användningen av elektroniska konossement har ökat inom tank- och torrbulkssektorerna. Se: Tiberg Hugo,
Schelin Johan & Widlund Mattias, Praktisk sjörätt, Jure Förlag AB Stockholm 2020, s. 201.
18 Se exempelvis klausul 16.1 från CargoX tillgänglig på:
https://www.skuld.com/contentassets/9570cd183e8d4cdca6a52bced54f8002/cargox_special_terms_conditions_v 1_10_february_2020.pdf senast besökt 2020-12-22.
4 säljaren och köparens konkurs.20 Således kan en sakrättslig konflikt uppstå där gällande rätt måste tolkas i ett nytt sammanhang ifall ett konkursbo inte vill träda in i en säljares avtal.
1.1
Syfte och frågeställningar
Syftet med uppsatsen är att analysera konossementet utifrån gällande rätt, där reglerna i sjörätten och sakrätten är utformade för fysiska konossement i pappersformat, och ifall de sjörättsliga och sakrättsliga reglerna är ändamålsenliga för att hantera en digital lösning i form av elektroniska konossement i en blockkedja.21 Detta innebär att rätten kommer att behöva systematiseras och sedan sättas in i ett nytt sammanhang.22 Genom en systematisering kan man studera samordningen mellan regler och även se konflikter inom rätten. Detta tillvägagångssätt kan beskrivas som systemrationalitet eller en undersökning inriktad på rättsordningens koherens.23 Uppsatsen kommer således att systematisera och kritiskt granska svensk sjörätt och sakrätt i förhållande till digitalisering.
För att uppnå syftet med uppsatsen kommer följande frågeställningar att behandlas:
1. I vilket rättsligt sammanhang finner man ett konossement och vilka regler i SjöL påverkar utformningen av ett konossement?
En rättsfråga som ska behandlas i SjöL är relationen mellan 13 kap. SjöL och 14 kap. SjöL. I det till stora delar tvingande 13 kap. SjöL finns regleringen för konossement och i 14 kap. finner man dispositiv reglering för befraktning av fartyg. Ett certeparti kan skrivas mellan en redare och en bortfraktare. När bortfraktaren tar emot gods kan avlastaren kräva konossement av bortfraktaren. När konossement utfärdas för lasten gäller 13 kap. SjöL ifall konossementet inte har en tydlig hänvisning till ett bakomliggande certeparti. I många fall gäller 13 kap. SjöL när tredje man innehar konossementet. Den nämnda rättsfrågan är viktig att analysera för att få en förståelse för konossementets avtalsfunktion. Att utreda de regler som påverkar utformningen av konossement är viktigt för konossementets kvittofunktion. Det är viktigt att utformningen av elektroniska konossement är likadan som konossement i pappersform.
Uppsatsen kommer att fortsatt fokusera på konossementets omsättningsfunktion. Konossementets omsättningsfunktion stärks av både sjörättslig och sakrättslig reglering. Följande frågeställning kommer att besvaras:
2. Kan man besitta ett elektroniskt konossement lagrad som digital information i ett block i en blockkedja utifrån gällande rätt? Hur ska borgenärsskyddet och omsättningsskyddet förstås digitalt?
20 Prop. 1988/89:76, Om ny köplag, s. 182.
21 En språklig detalj ska kort beröras. Elektroniska konossement används i en blockkedja. Att elektroniska
konossement används i en blockkedja följer av att kryptovalutor överförs i blockkedjan. Se: Elgebrant, Emil,
Kryptovalutor. Särskild rättsverkan vid innehav av bitcoints och andra liknande betalningsmedel, Wolters Kluwer
Sverige AB 2016 s. 78. När blockkedjan diskuteras som teknisk lösning används på t.ex. en tjänst som baseras på blockkedjan. En jämförelse kan göras mot att en mobilapplikation baseras på ett operativsystem.
22 Sandgren Claes, Vad är rättsvetenskap? Jure Förlag AB Stockholm 2009, s. 240. Här beskriver Sandgren
doktrinens huvuduppgift till ”att kartlägga och systematisera, att analysera rätten snarare än att fastställa gällande rätt, att sätta rätten i sitt sammanhang, att bedöma konsekvenserna av olika lösningar, att kritiskt granska rätten och att utveckla denna”. Uppsatsen avser att både systematisera och kritisera rätten.
5 Konossementets omsättningsfunktion är beroende av borgenärsskyddet och omsättningsskyddet inom sakrätten. Att sjölagen knyter an till sakrättsliga regler har behandlats i doktrinen.24 Konossement behandlas analogt utifrån SkbrL och enligt 2 kap. 22 § SkbrL ger
tradition borgenärsskydd. Befinner sig konossementet hos tredje man gäller denuntiation. Tradition och denuntiation är sakrättsliga moment som är kopplade till fysisk hantering av både löpande värdepapper, lös egendom och konossement. Det finns ett besittingsrekvisit i gällande rätt och frågan som föreligger är hur detta rekvisit står sig digitalt. Fråga 2 är avgörande om huruvida det går att använda tradition eller denuntiation som sakrättsligt moment för elektroniska konossement. Vidare är besittning centralt för omsättningsskyddet och fråga 2 är därmed även avgörande för omsättningsskyddet.
God tro är ett begrepp som återfinns inom sakrätten och det är viktigt att analysera god tro när en digital lösning för elektroniska konossement i en blockkedja introduceras. Följande frågeställning kommer att besvaras:
3. Hur påverkar elektroniska konossement i en blockkedja god tro bedömningen i sakrättens omsättningsskydd?
Omsättningsskyddet inom sakrätten reglerar godtrosförvärv och dubbeldispositioner. Omsättningsskyddet innehåller en bedömning om god tro. Omsättningsskyddet stärker konossementets omsättningsfunktion och det behövs därmed göras en bedömning om hur blockkedjan kan tänkas påverka innebörden av god tro för att uppnå syftet med uppsatsen. Utöver sakrätten så innehar SjöL specialreglering som stärker konossementets omsättningsfunktion. Denna specialreglering återfinns i 13 kap. 56 § SjöL och 13 kap. 57 § SjöL och reglerar mottagning av gods i destinationshamn. Dessa två sjörättsliga bestämmelserna är viktiga för konossementets omsättningsfunktion. Det är därmed viktigt att analysera dessa regler utifrån ett införande av elektroniska konossement i en blockkedja för att uppnå syftet med uppsatsen. Följande frågeställning kommer att besvaras:
4. Vad blir effekten på god tro bedömningen i ovan nämnda lagrum ifall elektroniska konossement används i en blockkedja?
13 kap. 56 § SjöL reglerar situationen om vem som har rätt till godset som transporteras under ett visst konossement ifall det finns flertalet godtroende förvärvare av konossement. 13 kap. 56 § SjöL förstås i samband med sakrättens omsättningsskydd. Det är därmed nödvändigt att analysera blockkedjans effekter på denna bestämmelse då sakrättens omsättningsskydd analyseras i uppsatsen. 13 kap. 57 § SjöL är sjörättslig specialreglering för den s.k. stoppningsrätten. Under vissa förutsättningar kan säljare utnyttja stoppningsrätt mot köpare även om konossement har lämnats över till köpare enligt 61 § 2 st. KöpL. Enligt 13 kap. 57 § 2 st. SjöL gäller inte säljarens stoppningsrätt gentemot en godtroende förvärvare av ett konossement och den god troende förvärvaren har rätt till godset. En naturlig följdfråga efter en behandling av sakrättens omsättningsskydd är att undersöka hur stoppningsrätten påverkas av att elektroniska konossement används i en blockkedja.
6
1.2 Metod
Uppsatsen behandlar elektroniska konossement i blockkedjan. Hur sådana konossement ska behandlas framkommer inte i rättskällorna. Ett viktigt metodologiskt problem i uppsatsen är därmed användning av källmaterial som går utanför rättskälleläran och hur detta kan legitimeras metodologiskt.
Det har argumenterats att det är få rättsvetare som har velat definiera innebörden av rättsdogmatik utan snarare sker en rutinmässig hänvisning till att den rättsdogmatiska metoden används i författandet.25 Innehåll i metodbeskrivningar kan skilja sig åt.26 Metodbeskrivningar
bör vara enkla och det bör vara enkelt att använda de beskrivna metoderna.27 En kort teoretisk metoddiskussion genomförs för att förklara och legitimera användningen av det breda materialet i uppsatsen.
Det finns flertalet accepterade metoder för en examensuppsats i juridik. Den traditionella och mest allmänt kända torde vara den rättsdogmatiska metoden. I den rättsvetenskapliga debatten diskuteras innebörden av den rättsanalytiska- och den rättsdogmatiska metoden. Skiljelinjen mellan den rättsanalytiska metoden och den rättsdogmatiska metoden återfinns i diskussionen i vad som är dogmatiskt i rättsdogmatiken. Är det istället bättre lämpat att använda begreppet analytisk?28
Den rättsdogmatiska metoden syftar ytterst till att tolka och systematisera gällande rätt vilket även uttrycks som de lege lata.29 Nyckeln i den rättsdogmatiska metoden är användningen av de accepterade rättskällorna.30 Till rättskällorna räknas författningar, förarbeten, rättspraxis, handelsbruk och sedvänja samt doktrin.31 Rättskälleläran är ett komplicerat ämne som inte lämpar sig att behandla i ett metodavsnitt.32 Vad som är rätten är de rättsregler som åtnjuter en särskild officiell auktoritet.33 Den rättsdogmatiska metoden handlar ytterst om att analysera de olika momenten i rättskälleläran så att slutresultatet kan antas spegla gällande rätt. Det går därmed att beskriva gällande rätt till hur en rättsregel uppfattas i ett visst sammanhang.34 Följer man allmänt accepterade regler för juridisk argumentation uppnår man ett resultat som kan
25 Sandström Marie, The Concepts of Legal Dogmatics Revisited.
26 Se exempelvis metodavsnitten i: Adestam Johan, Den Dokumentvillkorade garantin, Karnov Group AB 2014. I
avhandlingen förs en utförlig diskussion om metod och jämför mot: Elgebrant, Emil, Ägande & Värde av
utsläppsrätter och andra liknande handelsobjekt, Jure Förlag AB Stockholm 2012. Innehållet och utvecklingen av
metod inom doktrinen har behandlats i: Heuman, Lars, Metodutveckling inom doktrinen, Juridisk Tidsskrift 2020-2021 nr 1 s. 25.
27 Heuman, Lars, Metodutveckling inom doktrinen, Juridisk Tidsskrift 2020-2021 nr 1 s. 64.
28 Det är främst Sandgren som förespråkar benämningen som analytisk vilket är tydligt i olika verk av Sandgren.
Se exempelvis: Sandgren Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, Norstedts Juridik AB Stockholm 2015. Exempelvis så har Adestam argumenterat för dogmatik i sin avhandling Adestam Johan, Den Dokumentvillkorade
garantin, Karnov Group AB 2014 s. 16 & 17.
29 Peczenik Alexander, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005
30 Kleineman Jan, ”Rättsdogmatisk metod”, del av Fredric Korling & Mauro Zamboni, Juridisk metodlära,
Studentlitteratur AB Lund 2013, s. 21.
31 Se exempelvis: Ramberg, Christina, Rättskällor – en introduktion i kritiskt tänkande, Nordstedts Juridik AB
Visby 2018, s. 19, 34, 46, 54 & 72. Dahlman, Christian, Rätt och rättfärdigande, Studentlitteratur Lund 2010, s. 21 & 22.
32 Bernitz Ulf, Heuman Lars, Leijonhufuvud, Seipel Peter, Warnling-Nerep & Vogel Hans-Heinrich, Finna rätt,
Norstedts Juridik AB Visby 2012, s. 32.
33 Sandgren Claes, Vad är rättsvetenskap? Jure Förlag AB Stockholm 2009, s. 178.
34 Kleineman Jan, ”Rättsdogmatisk metod”, del av Fredric Korling & Mauro Zamboni, Juridisk metodlära,
7 betecknas som gällande rätt.35 Här ska det understrykas att begreppet gällande rätt är ett fiktivt begrepp. Argument förs även fram att rättsdogmatiken kan gå utanför gällande rätt.36
Jämfört med den rättsdogmatiska metoden argumenteras det att den rättsanalytiska metoden inte är bunden till de accepterade rättskällorna. Den rättsanalytiska metoden kan använda flera olika typer av källor för att genomföra en analys vilket innebär att källor som inte konstituerar gällande rätt kan användas. Källor som kan tänkas användas är regler som utvecklas inom exempelvis försäkringsbranschen och affärslivet. Argumentet är att den rättsanalytiska metoden är viktig ifall rätten ska studeras. En del av den rättsanalytiska metoden kan vara att fastställa gällande rätt.37
För att uppnå syftet med uppsatsen d.v.s. analysera digitaliseringen och integrationen mellan gällande rätt för konossement med blockkedjan går det inte att applicera en strikt rättsdogmatisk metod. Detta då andra källor än rättskällor behöver konsulteras för att förklara främst blockkedjan. Den rättsanalytiska metoden används då analysen kommer att kräva användning av källor som inte tillhör rättskälleläran. Härvid kommer källor såsom försäkringsvillkor från P&I klubbar, avtal från BIMCO, information från CargoX som avtalsvillkor och tekniska beskrivningar.
Gällande rätt måste hämtas ur de accepterade rättskällorna och därmed skulle uppsatsen kunna kategoriseras som rättsdogmatisk i vissa delar. Det är användningen av källor som sträcker sig utanför rättskälleläran som gör att tillvägagångssättet i sin helhet går utanför rättsdogmatiken och som innebär att uppsatsen kan kategoriseras som rättsanalytisk. Den rättsanalytiska metoden ger stöd för att författa en uppsats som är vidare i analysen än att enbart använda rättskällorna för att fastställa gällande rätt. Den rättsanalytiska metoden är även en metod som kan användas till att fastställa gällande rätt. När gällande rätt fastställs är det ingen skillnad i tillvägagångssätt mellan den rättsanalytiska metoden och den rättsdogmatiska metoden då argumentationen är bunden till rättskällorna.
1.3
MaterialFör svenskt vidkommande är det SjöL som är den centrala lagstiftningen för rättsområdet i uppsatsen. Den svenska SjöL är en anpassning av både Haag-Visby och Hamburg-konventionen. SjöL är utgångspunkten för utredningen om gällande rätt för konossementet. Nuvarande SjöL infördes 1994 och det centrala förarbetet är Prop. 1993/94:195 Ny Sjölag. Nuvarande SjöL baseras till stora delar på 1891 års SjöL.
Införandet av SjöL kritiserades och debatterades i doktrinen.38 Just för konossement har utvecklingen dels skett genom internationella konventioner och i engelsk rätt. Härvid kan från England nämnas Bill of Lading Act från 1851 samt den efterföljande uppdateringen i Carriage
35 Sandgren Claes, Vad är rättsvetenskap? Jure Förlag AB Stockholm 2009, s. 120. 36 Jareborg Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004 s. 1.
37 Sandgren Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare, Norstedts Juridik AB Stockholm 2015, s. 45 & 46. 38 Tiberg Hugo Havererad Sjölag, SvJT 1995 s. 89, replik Solvang Trond Havarert sjølov? En replikk SvJT 1995
s. 369 & Tiberg Hugo Havererad Sjölag – en replik på en replik SvJT s. 522. Här lyfter Tiberg frågan om engelsk rätt och att det krävs omfattande arbete att föra in dessa delar i ett nordiskt rättssystem, framförallt om man väljer dåliga delar av engelsk rätt. Vidare kommenterar Tiberg att engelsk rätt är mönsterbildande. Slutklämmen är att skiljeklausul London finns i Gencon är enligt Tiberg ett tecken på att den nya SjöL inte effektivt kan hantera tvister. Replikskiftet parterna emellan visar inverkan av engelsk rätt på sjörätten.
8 of goods by sea act från 1992 som viktig lagstiftning rörande konossement i engelsk rätt. Uppsatsen är inte komparativ vilket innebär att användningen av engelskt material är högst begränsat.
Förarbeten är en erkänd rättskälla som används vid lagtolkning. Sjörätten är speciell på så sätt att det är ett högst internationellt område med ett flertal olika internationella konventioner som ligger till grund för lagstiftningen. Detta innebär att vid lagtolkning så kan en regel behöva tolkas mot bakomliggande internationella konventioner och även andra länders rättspraxis. Inom vissa delar av sjörätten så har det funnits ett tätt nordiskt samarbete vilket innebär att andra nordiska förarbeten har en betydelse vid tolkningen av ett regelverk.39
Doktrin används i stor omfattning i uppsatsen. Det brukas beskrivas att frågan om doktrinens status som rättskälla styrs av hur väl motiverade argumenten är.40 Gällande området går det att konstatera att en del författare förekommer oftare både i fotnoter och i utgivandet av verk. Till dessa kan nämnas Tiberg, Schelin & Ihre. Doktrinen placeras in som rättskälla vilket följer av rättskälleläran men den har inte auktoraktiv betydelse.41 Gällande doktrinens status som
rättskälla finns det skilda meningar om dess status som rättskälla. Vad som är viktigt att beakta vid användningen av juridisk doktrin är förekomsten av starkare rättskällor.42
Den rättsanalytiska metoden ger möjligheten till användning av ett bredare material och till detta bör således vissa krav ställas på det övriga materialets kvalité och relevans. Som övrigt material kommer material från BIMCO, The Swedish Club och CargoX användas i stor utsträckning för att bidra till sammanhanget d.v.s. digitaliseringen. Ovanstående aktörer är välkända inom sjöfarten och inom IT där kraven på relevans, kvalité och validitet uppfyller vad som kan förväntas av ett rättsvetenskapligt uppsatsarbete i förhållande till vald metod. En användning av standardavtal för konossement och andra avtal är vanligt inom sjörätten.43 BIMCO har flertalet olika standardavtal, klausuler och standardkonossement som kommer att användas genom uppsatsen.
Användarvillkor används i stor utsträckning dels för att förklara blockkedjan och för hur nuvarande tjänster som tillhandahåller elektroniska konossement i en blockkedja ska förstås. Att komma åt relevanta användarvillkor har gjorts genom materialinsamling från P&I klubbar. Citeringar från användarvillkoren har använts för att det ger en bra återgivning av källmaterialet.
1.4 Avgränsningar
Ett problem när det kommer till analysen av gällande rätt är existensen av parallella regelsystem vilket kan vara fallet när obligationsrättsliga modeller står mot sakrättsliga modeller. Detta kan leda till systemkonkurrens vilket kan medföra att rekonstruktionsförfarandet försvåras. I dessa fall ställs det höga krav på analysen.44 Uppsatsen kommer att analysera konossementet vilket
39 Tiberg Hugo, Schelin Johan & Widlund Mattias, Svensk sjörätt, Jure Förlag AB Stockholm 2016, s. 24 & 25. 40 Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, Iusté AB Uppsala 2015, s. 206.
41 Lehrberg, Bert, Praktisk juridisk metod, Iusté AB Uppsala 2015, s. 205.
42 Ramberg, Christina, Rättskällor – en introduktion i kritiskt tänkande, Nordstedts Juridik AB Visby 2018 s. 72
&77.
43 Andersson Jeanette, Omsorgsplikt och god sed i avtal om shipmanagement, Örebro University 2018 s. 44. 44 Kleineman Jan, ”Rättsdogmatisk metod”, del av Fredric Korling & Mauro Zamboni, Juridisk metodlära,
9 är ett värdepapper som ger upphov till flertalet rättsfrågor. Några avgränsningar kommer att göras.
Transportansvaret i förhållande till vårdansvar, dröjsmålsansvar och fortskaffningsansvar kommer inte att behandlas inom ramen för denna uppsatsen. Avgränsningen innebär att frågor i förhållande till utförande av transporter till sjöss, och eventuella efterföljande rättsfrågor rörande t.ex. lastskadeansvar, lämnas utanför uppsatsen.
En annan viktig avgränsning är stoppningsrätten. Stoppningsrätt är ett vidsträckt område.45 I denna uppsatsen kommer enbart 13 kap. 57 § SjöL behandlas då det är en paragraf som är avsedd att stärka konossementets omsättningsfunktion. Således lämnas t.ex. en analys av 61 § 4 st. KöpL utanför uppsatsen.
Engelsk och amerikansk rätt spelar en stor roll inom sjörätten. Uppsatsen avser inte att använda en komparativ metod. Engelsk och amerikansk rätt nämns i den utsträckningen det är nödvändigt för att visa på dess inverkan på den svenska sjörätten och dess betydelse i en internationell kontext. Syftet med uppsatsen är inte att utreda användarvillkoren eller engelsk rätt utan fokuset är att visa betydelsen av nämnda områden.
1.5 Disposition
Uppsatsens disposition är en utmaning då uppsatsen behandlar flera olika rättsområden. Dispositionen blir således viktig för läsarens förståelse av det ämne och de problem som uppsatsen behandlar. Dispositionen är även viktig då obligationsrättsliga modeller står mot sakrättsliga modeller vilket kan komplicera rekonstruktionsförfarandet. Dispositionen placerar sakrätten i ett enskilt kapitel. Uppsatsens disposition och sidantal motiveras av att det är av vikt att ge en heltäckande beskrivning av alla de delar som bidrar till uppsatsens analys. Ett mindre sidantal hade inneburit en fragmenterad framställning av ämnet och medfört en haltande analys. Kapitel 2 kommer att presentera en teknisk bakgrund för blockkedjan samt beskriva hur elektroniska konossement överförs i blockkedjan. Kapitel 3 kommer att ge en introduktion till skapande, utfärdandet och tolkning av konossement. Kapitel 4 kommer att förklara hur konossementet regleras i SjöL. Kapitel 5 kommer att förklara hur elektroniska konossement är obligationsrättsliga lösningar. Kapitel 6 kommer att analysera ifall elektroniska konossement omfattas av SjöL. Kapitel 7 kommer att analysera besittningsbegreppet och god tro när elektroniska konossement används i en blockkedja. Kapitel 8 innehåller avslutande reflektioner. Strukturen och skillnaderna mellan kapitel 2 och kapitel 5 ska kort motiveras. Kapitel 2 fokuserar på blockkedjan som teknik och hur elektroniska konossement skapas och överförs. Kapitel 5 avser att förklara elektroniska konossement i en blockkedja. Kapitel 2 är tekniskt beskrivande medans kapitel 5 är juridiskt beskrivande. Således blir strukturen att blockkedjan som teknik presenteras först. Den andra delen i uppsatsen, d.v.s. kapitel 3 och 4, fokuserar på konossement i pappersformat. Den tredje delen, d.v.s. kapitel 5, 6 och 7, behandlar elektroniska konossement och ifall de sjörättsliga och sakrättsliga reglerna är ändamålsenliga för att hantera elektroniska konossement.
45 Ett viktigt inslag i doktrinen gällande stoppningsrätt är: Johansson O. Svante, Stoppningsrätt under
10
2 En introduktion till Blockkedjan
Kapitel två kommer ge en teknisk bakgrund för blockkedjan. Syftet med kapitel två är inte att behandla tekniska funktioner i detalj. Att föregå analysen gällande konossementet med ett kapitel om blockkedjan görs med syftet att ge läsaren en djupare inblick i hur blockkedjan fungerar. Genom att ha en inblick i blockkedjan kan läsaren följa med i problematiseringen av den gällande lagstiftningen som är utformad för dokument i pappersformat. Kapitel två kommer att presentera huvuddragen med blockkedjan.
2.1
StartskottetBlockkedjan går att spåra tillbaka till en mytomspunnen figur vid namn Satoshi Nakamoto där oklarhet råder om det är en kvinna, man eller grupp. Vad som står klart är att i spåren av finanskrisen 2008 publicerade Satoshi Nakamoto ett s.k. White Paper där Bitcoin och tekniken bakom Bitcoin introducerades.46 Tekniken bakom Bitcoin är Blockkedjan.
Det revolutionerade med introduktionen av Bitcoin var att det s.k. double-spending problemet löstes via en teknik (blockkedjan) som inte krävde en oberoende tredje aktör, exempelvis en bank, för att genomföra elektroniska betalningar. Det är betalningsmottagaren som behöver säkerställa att den som betalar elektroniskt inte redan har signerat tidigare transaktioner. Lösningen som Satoshi Nakamoto introducerade var att göra alla transaktioner tillgängliga och att alla deltagare i nätverket är överens om tidpunkten för transaktionerna.
Det är enbart den första transaktionen som räknas i Bitcoins blockkedja. Senare försök till signering räknas inte in vilket möjliggörs av att alla transaktioner är tillgängliga. Nätverket i sig verifierar alla transaktioner och kan avgöra vilken transaktion som är den första. Således kan inte samma Bitcoin signera två transaktioner.
Decentraliserade nätverk som Bitcoin binds samman av en s.k. consensus mechanism som alla noder (deltagare i nätverket) är överens om. Blockkedjan är ett s.k. peer-to-peer-nätverk (P2P-nätverk). De två huvudtyperna av consensus mechanism är proof of work och proof of stake.47 I korthet kan man konstatera att valet av consenus mechanism beror på om det är en öppen eller privat blockkedja. Bitcoin skapades för att elektroniska betalningssystem har ett element av tillit till tredje part.48
I en blockkedja samlas all data i ett block och nya block skapas när användare skapar ny data. Data i varje block representeras av ett hashvärde som skapas efter att en kryptering genomförs. Krypteringen sker genom att den data som finns i blocket exekveras mot en standardalgoritm som ger hashvärdet. Det är hashvärdet som representerar datan. Oavsett vilken data som förs in i blocket ges ett hashvärde. Varje block har således ett hashvärde och nästa block är ”kedjat” till föregående block genom att hashvärdet på nästa block är beroende av hashvärdet på det föregående blocket. Vad som är fördelen med en blockkedja är att den data som lagras inuti
46 Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System. Tillgänglig via följande länk: https://bitcoin.org/bitcoin.pdf 47 Hinkes M. Andrew, Stabile T. Daniel & Prior A. Kimberly, Digital Assets and Blockchain Technology US law
and Regulation, Edward Elgar Publising Inc UK 2020, s. 20 & 22.
48 Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System ”Commerce on the Internet has come to rely almost exclusively
on financial institutions serving astrusted third parties to process electronic payments. While the system works well enough formost transactions, it still suffers from the inherent weaknesses of the trust based model.”
11 varje block anses vara mycket svårt att ändra. Ändras data i ett block är det tydligt att en ändring har skett.
Wallets är viktiga för blockkedjan och för kryptovalutor. Wallet är en term som används för att beskriva enbart mjukvara, eller föremål som använder mjukvara, vilken ger användarna möjlighet att kontrollera och överföra tillgångar till andra användare.49 En wallet genererar en privat nyckel och en publik nyckel. En wallet har tillgångar i form av kryptovaluta. Den publika nyckeln identifierar en wallet i en blockkedja och således identifieras tillgångarna. En privat nyckel används till att auktorisera att en wallet ”spenderar” tillgångar genom att överföra dessa till annan publik nyckel. Den part som har tillgång till en privat nyckel kan spendera tillgångar som kan härledas till den publika nyckeln. Vad som sker är att data som överförs mot en publik nyckel vilken bara kan bara läsas av den privata nyckeln.
Blockkedjan för kryptovalutor kan brytas ner till två kryptografiska funktioner som arbetar för att säkerställa giltigheten och äktheten i transaktioner. Den första delen härrör till krypteringen mellan privata och publika nycklar för att förvara och spendera pengar. Den andra krypteringen härrör till valideringen av transaktionerna.50
2.2
Kryptovaluta och blockkedjanBitcoin och Ether är kryptovalutor och blockkedjan är tekniken som möjliggör kryptovalutor. Det finns inte en blockkedja utan det finns olika. Ethereum är en välkänd blockkedja där Ether är kryptovalutan. Det är miners som validerar block som läggs till i blockkedjan och belönas med exempelvis kryptovalutan Ether. Vad som är viktigt att separera i uppsatsen är kryptovalutor och blockkedjan. Denna uppsatsen kommer inte att behandla kryptovalutor utan uppsatsen behandlar tekniken som gör kryptovalutor möjliga vilket är blockkedjan. Blockkedjan utvecklas kontinuerligt och en viktig del i utvecklingen är smarta kontrakt, tokens och vad som benämns ”tokenazation” vilket är en del som möjliggör elektroniska konossement.
2.3
Smarta kontraktEthereum är en blockkedja som är s.k. öppen källkod vilket innebär att tekniken kan användas för andra ändamål. Vad som är intressant i det här sammanhanget är s.k. smarta kontrakt som kan utvecklas och användas i en blockkedja. Smarta kontrakt programmeras till att vara en mellanhand vid transaktioner där man programmerar in vem som har rätt till vad i avtalsförhandlingar.
Programmeringen bygger på två delar. Den första delen ”om” ger den andra delen ”då”. Kort sammanfattat sker följande, om priset för godset accepteras då skickas betalningen och konossementet till rätt användare.51 Ethereum möjliggör en kombination mellan smarta kontrakt och användargränssnitt och resultatet är en s.k. DAPP (decentralized application). Ethereum har en viktig funktion och det är kapaciteten att hantera s.k. ”undervalutor” i form av tokens.
49 Hinkes M. Andrew, Stabile T. Daniel & Prior A. Kimberly, Digital Assets and Blockchain Technology US law
and Regulation, Edward Elgar Publising Inc UK 2020, s. 17.
50 Eich Stefan, Dimitropoulos Geogrios, Hacker Phillip & Lianos Ioannis, Regulating Blockchain: Techno Social
and Legal Challenges, Oxford University Press UK 2019, s. 29.
51 Jämför: Hinkes M. Andrew, Stabile T. Daniel & Prior A. Kimberly, Digital Assets and Blockchain Technology
12
2.4
Tokens eller hashvärdeI blockkedjan kan både icke-fungibel och fungibel egendom hanteras i form av tokens. Tokens styrs av ett smart kontrakt som med automatik utför kommandon baserat på oföränderlig kod. ERC721 är ett viktigt exempel på ett token.Ett ERC721 token representerar en unik sak d.v.s. icke-fungibel egendom. Det finns inte en ERC721 token som inte är unik. Detta ger effekten att innehavet av en ERC721 token visar, utan några tveksamheter, att innehavaren också är ägaren till egendomen.52 CargoX använder sig av ett ERC721 token för att representera ett
elektroniskt konossement i en blockkedja.53
Tradelens är en leverantör av en blockkedja för sjöfarten. På Tradelens skapas ett strukturerat dokument och varje strukturerat dokument lagras sedan i Tradelens blockkedja. Varje strukturerat dokument får ett unikt identifierbart hashvärde tack vare kryptografi. Det är via hashvärdet som varje e/BL på tradelens identifieras och förs över. Tradelens medger att strukturerade dokument, d.v.s. dokument som skrivs i gränssnittet, samt ostrukturerade dokument i form av uppladdade PDF filer används.
Den rättsliga bedömningen bör fokusera på det faktum att det rör sig om digital information i en blockkedja och inte om det rör sig om ett token eller om det endast är ett hashvärde. Således går det att konstatera att det finns ett mått av generalitet när blockkedjan analyseras ur ett juridiskt perspektiv då digital information kan användas som benämning på vad det är som lagras i en blockkedja.
Det är digital information baserad på kryptografi vilket innebär att originalitet kan säkerställas och det är således inte fråga om kopior av digital information som kan skickas via exempelvis e-post. Blockkedjan kan numera lagra både fungibel och icke-fungibel egendom som digital information.
2.5
Publika och privata blockkedjorEthereum är den bakomliggande blockkedjan som CargoX utnyttjar. Ethereum är en s.k. publik blockkedja där alla kan delta och skapa dAppar. Tradelens är en s.k. ”permissioned” blockkedja vilket innebär att det krävs att ett deltagande godkänns innan anslutning till nätverket sker. Det går således inte att bara ladda ner en wallet och börja använda dAppar och köpa kryptovaluta på en ”permissioned” blockkedja. Det ska däremot understrykas att det krävs godkännande av användarvillkor för att använda sig av CargoX.54
Privata blockkedjor är inte decentraliserade nätverk i samma mening som öppna blockkedjor. Det är inte öppet för alla att delta i privata blockkedjor utan det krävs ett godkännande för deltagande. Privata blockkedjor innebär att det är en tredje part som kontrollerar blockkedjan och sätter upp reglerna vilket innebär att tillit krävs till denna tredje part.55 Tradelens är ett exempel på en privat (permissioned) blockkedja där en eB/L kan användas. Tradelens s.k. eB/L
52https://www.mewtopia.com/ethereum-tokens-101/ Senast besökt 2020-12-20.
53https://cargox.io/static/files/CargoX-Business-Overview-Technology-Bluepaper.pdf s.34. Senast besökt
2020-12-20.
54 Vikten av användarvillkor kommer att behandlas i kapitel 5 om elektroniska konossement.
55 Hinkes M. Andrew, Stabile T. Daniel & Prior A. Kimberly, Digital Assets and Blockchain Technology US law
13 är för tillfället enbart en non-negotiable straight B/L, på svenska sjöfraktssedel56, vilket påverkar valet av tjänst för elektroniska konossement.57
2.6
HuvudbokenDe tekniska funktionera bakom blockkedjan är komplicerade.58 Det potentiellt juridiskt revolutionerande med blockkedjan riskerar att försvinna i en längre utläggning av en rad tekniska funktioner, begrepp och metoder.
Blockkedjan är en decentraliserad huvudbok vars innehåll är näst intill omöjligt att ändra p.g.a. kryptografi. Vad som möjliggörs av en blockkedja är att gods kan representeras av ett elektroniskt konossement i form av ett token eller hashvärde i en blockkedja. Vem som har rättigheterna går att utläsa ur huvudboken, d.v.s. blockkedjan, och rättigheterna går även att överföras där överföringen också förs in i huvudboken. Huvudboken förvaras inte på ett ställe utan hos alla deltagare i en blockkedja då det är ett decentraliserat nätverk. Steg för steg registreras information digitalt istället för på papper och i en fysisk huvudbok.
Huvudboken kan baseras antingen på Ethereum, som CargoX och WaveBL, eller i form av privata blockkedjor som Tradelens. Häri ligger framtida effektivitetsfrågor där dagens blockkedjor, framförallt Ethereum, inte har kapaciteten att hantera många transaktioner per minut.
2.7
Hur transaktioner genomförsHur fungerar det i praktiken? För att förklara detta lämpar det sig bäst att citera hur CargoX beskriver sin tjänst:59
1. “At the origin the carrier uses our dApp (or API call) to create a blockchain-assisted Smart B/L After exporter pays the shipping costs, the carrier sends the Smart B/L to the exporter’s address
2. After receiving the money for the goods from the importer, the exporter transfers ownership of the Smart B/L to the importer by using our dApp (or API call)
3. The importer can claim ownership of the goods at the destination port by presenting the Smart B/L token to the carrier or NVOCC at the destination by using our dApp (or API call)
4. At the destination the carrier releases the goods to the importer once the importer proves ownership of the Smart B/L token”60
56 Sjöfraktssedlar regleras i 13 kap. 58 § SjöL. Sjöfraktsedeln fungerar som bevis för att ett sjötransportavtal har
ingåtts, för att transportören har mottagit godset och att transportören ska lämna ut godset till den som står som mottagare i sjöfraktsedeln. Skillnaden mellan konossement och sjöfraktsedlar är att sjöfraktssedeln inte representerar godset på samma sätt som ett konossement. Se vidare: Tiberg Hugo, Schelin Johan & Widlund Mattias, Praktisk sjörätt, Jure Förlag AB Stockholm 2015, s. 201.
57 https://docs.tradelens.com/how_to/ebol/ Senast besökt 2020-12-27.
58 I sammanhanget föreligger det en utmaning i digitalisering och juridik för jurister att förstå tekniskt språkbruk
och vice versa. Målet har varit att ge en övergripande teknisk förklaring där blockkedjan i detta avsnittet bryts ner på en juridisk nivå där det går att se möjligheterna med att ha en digital huvudbok som inte går att ändra. Se vidare: Heidbrink Jakob, Grundläggande fordrings- och skuldebrevsrätt, Studentlitteratur AB Lund 2019, s. 144.
59 Smart B/L översätts till ”Smart Konossement”. Det är ingen skillnad mellan elektroniskt konossement och smart
konossement utan är snarare en fråga om terminologi.
60 https://cargox.io/static/files/CargoX-Business-Overview-Technology-Bluepaper.pdf s. 37 senast besökt
14 Ett ”token” är konossementet då det placeras i en blockkedja. Således understryks det faktum att egendom representeras som digital information för transaktioner i en blockkedja. När ett konossement ska överföras i en blockkedja representeras konossementet som en token som ägs av ”A”. Om A vill skicka konossementet till B placeras det token som representerar konossementet in i ett block. Det nyskapade blocket skickas ut till alla andra deltagare i nätverket och om A äger just det token som finns i blocket så godkänns transaktionen med att ett block läggs till på kedjan. Denna transaktion är permanent och går inte att ändra. B står nu som ägare av konossementet i form av ett token. Varje block i kedjan binds samman med hashnumret.
Av NJA 2017 s. 769 följer att en bedömning av den tekniska miljön är en viktig aspekt i förhållande till en digitalisering.61Utan att föregå kapitel sex och sju ska det konstateras att den tekniska miljön lämpar sig att bedömas utifrån användargränssnittet vilket är den länk som medger att användaren kan påverka systemet. Blockkedjan gör det möjligt att genomföra de steg som genomförs manuellt med ett konossement i pappersformat via ett digitalt genomförande. Detta följer av att det är möjligt att:
1. Via ett unikt användarkonto skapa ett unikt originalkonossement och bestämma innehållet i konossementet i form av kvalité på godset m.m. och infoga nödvändiga klausuler och infoga transportavtal.62
2. Föra över konossementet till andra användare genom att konossementet representeras av digital information i en blockkedja.
3. Vid utlämning av gods så kan rätt innehavare av konossementet i form av digital information legitimeras och godset kan överlämnas.
4. Indossament visas tydligt genom tekniken i sig då alla transaktioner framstår som block. 5. Användaruppgifterna är viktiga. I uppsatsen kommer frågan om virus, intrång m.m.
separeras från uppsatsen. Vad som kan tänkas vara aktuellt är att ett företag utsätts för en dataläcka där användaruppgifter till exempelvis CargoX läcks. Hur publik en dataläcka är torde kunna påverka en eventuell bedömning om god tro.
Vidare föreligger rättsfrågan i ett bredare perspektiv på hur blockkedjan svarar mot den traditionella pappershanteringen i form av kontroll över innehållet i konossementet. Något förenklat kan man konstatera att informationen på ett papper är densamma på en datorskärm. Kontroll av innehållet efter utfärdande är däremot en annan fråga som kompliceras av att en transaktion inte går att backa eller ändra.63
Blockkedjan är en av P&I-klubbarna godkänd teknik i och med att Wavebl och CargoX har erhållit ett godkännande för användning. Vikten av P&I-klubbar kommer att presenteras i kapitel 3. Uppsatsen kommer i kapitel tre och fyra att beskriva gällande rätt för konossement i pappersformat.
61 Rättsfallet kommer att analyseras vidare i kapitel 5 och kapitel 6.
62https://www.skuld.com/contentassets/9570cd183e8d4cdca6a52bced54f8002/cargox_special_terms_conditions
_v1_10_february_2020.pdf Se: 11. terms of the Smart B/L.
63 Denna fråga kommer inte ges ett stort utrymme i uppsatsen. I en blockkedja går det inte att backa en transaktion
vilket torde påverkar den tekniska bedömningen för löpande skuldebrev och kontrollen över fordringsförhållandet. Det ska tilläggas att en ändring genomförs via att ett nytt block läggs till. Man kan lägga till block för att ändra något felaktigt men en teknisk bedömning görs inte i förhållande till löpande skuldebrev.
15
3 En introduktion till konossementet
Konossementet kan beskrivas som en länk i en lång kedja av andra dokument och avtal. Kedjan i fråga består av både köpeavtal och transportavtal. Kedjan består av både import- och exportdokument. Denna kedja är intressant ur ett digitaliserings perspektiv då varje del antingen har digitaliserats helt eller till viss del eller har en digitaliseringspotential. Det är möjligt att via digitala hjälpmedel både skriva och signera avtal samt överföra originaldokument. En introduktion till blockkedjan har getts i kapitel två. Syftet med det tredje kapitlet är att kort behandla tre delar som påverkar skapandet, utformningen och tolkningen av både ett konossement i pappersformat och ett elektroniskt konossement. De delarna som presenteras i följande avsnitt är inte en uttömmande beskrivning av skapande, utformning och tolkning av konossement.
3.1
KöpeavtaletEn viktig förhandlingspunkt i köpeavtalet är riskövergången av en vara vilket styrs av varans avlämnande i de fall KöpL är tillämplig. Det är 7 § KöpL som är den centrala paragrafen för transportköp. Enligt 8 § KöpL ska transport ordnas med lämpligt transportmedel ifall säljaren ska anordna transport. 6 § KöpL reglerar s.k. hämtningsköp där köparen har anlitat en transportör för att hämta varan.
Vid exportaffärer hittar man lösningar på övergången av risk för varan i Incoterms.64 För Incoterms 2020 finns ”transfer of risks” under artikel A3. Gällande Incoterms kan FoB och CIF nämnas som två viktiga transportklausuler gällande riskövergång vid sjötransporter. FoB innebär att risken för varan övergår till köparen när varan har passerat relingen på fartyget. CIF innebär att säljaren har levererat godset när godset har passerat fartygets reling i ankomsthamnen och således står säljaren för risken för varorna under transporten.
Transportklausulerna i Incomterms har inte enbart betydelse i internationell handel utan de är även vanliga i nationell handel. Anledningen till att Incoterms togs fram var att enskilda länders lagstiftning inte fungerade som utfyllande lag på ett tillfredsställande sätt i samband med godstransporter. Incoterms har tagit över mycket av köplagarnas utformning av leveransklausuler. En leveransklausul ska utformas tydligt och alla förkortningar och uttryck måste definieras i avtalet.65 Det är i köpeavtalet som parterna skriver in en transportklausul för att reglera alla frågor kopplade till leveransen.66 För att Incoterms ska gälla behövs en klausul som bekräftar att Incoterms gäller för köpeavtalet.67
Det är även i köpeavtalet som betalningen regleras. Att prestationer görs samtidigt är det enklaste tillvägagångssättet vilket även beskrivs som ”zug um zug”. När sjötransporter aktualiseras är det svårt att utbyta prestationer samtidigt vilket innebär att andra betalningslösningar måste tas fram i köpeavtalet. Härvid kan exempelvis förskottsbetalning, garantier m.m. användas. En remburs (documentary letter of credit) är ett alternativ för
64 Incoterms har bedömts att kunna utgöra handelsbruk. Bernitz, Ulf, Standardavtalsrätt, Norstedts Juridik AB
Visby 2013, s. 39.
65 Ihre Rolf, Kommersiella sjöfartsavtal, Jure Förlag AB Stockholm 2020, s. 77 & 78.
66 Tiberg Hugo, Schelin Johan & Widlund Mattias, Svensk sjörätt, Jure Förlag AB Stockholm 2016, s. 250. 67 Ihre Rolf, Kommersiella sjöfartsavtal, Jure Förlag AB Stockholm 2020, s. 74 & 76.
16 betalning som parterna kan komma överens om i köpeavtalet. Således framgår det i köpeavtalet om en remburs ska användas som betalningsmedel.
En remburs är en bankgaranti vilken innebär att en bank betalar för varorna enligt köpeavtalet i utbyte mot att banken får konossementet och andra handlingar som ger banken rätt till godset. I och med att konossementet är ett bevis på vem som äger gods som transporteras till sjöss har banken en säkerhet i fall banken inte får betalt av köparen i enlighet med köpeavtalet. Banken som innehar konossementet kan sälja godset som transporteras i de fall köparen inte betalar i enlighet med köpeavtalet.68 En remburs är ett exempel på hur konossementets omsättningsfunktion är centralt för ett genomförande av affärer. Således kan sjörätten och
sakrättens ändamålsenlighet för en användning av elektroniska konossement i en blockkedja bedömas utifrån en remburs.
Köpeavtalet ger upphov till flertalet förpliktelser som leder till att ett konossement utfärdas i de fall valet av transportmedel faller på ett fartyg.69 Det kan exempelvis räcka med en
sjöfraktssedel om en remburs inte ska utfärdas.70 Om köparen har för avsikt att sälja godset
vidare när det befinner sig till sjöss har köparen ett intresse av att ett konossement utfärdas. Även i köpeavtalet är det möjligt att parter utnyttjar sin avtalsfrihet och avtalar om att elektroniska konossement ska användas där ett tänkbart alternativ är en tjänst baserad på blockkedjan.
3.2
FörsäkringspliktSjöförsäkring är en stor del av sjörätten vilket i mångt och mycket är en bransch som styrs från London och enligt engelsk rätt. Lloyds i London har varit en stor aktör inom sjöförsäkring sedan 1688 då Lloyds coffee house öppnade. Den starka utvecklingen av sjöförsäkringar i England leder till att engelska rättstraditioner är starka inom området. Idag är Lloyds en stor försäkringsmarknad.71
Det finns flertalet olika försäkringar som en redare tecknar. De två främsta är kaskoförsäkring (Hull and Machinery) och P&I-Försäkring. Kaskoförsäkringen är en sakskadeförsäkring för fartyget och P&I-försäkringen är en ansvarsförsäkring som gäller mot tredje man.
försäkring tecknas via P&I klubbar varav The Swedish Club är den enda svenska P&I-klubben. P&I-klubbar utgörs av medlemsrederier som deltar i försäkringsverksamheten. The Swedish Club är i sin tur medlem i International Group of P&I Clubs som består av tretton P&I-klubbar. Ungefär 90 % av världens tonnage uppskattas ha en P&I-försäkring.72 Det mest relevanta angående P&I-försäkring för uppsatsen är att P&I-försäkringen täcker ansvar för skador och förluster av last som transporteras under konossement och certepartier.73
68 Ihre, Rolf, Handbok i sjörätt och närliggande ämnen 2:a upplagan, Instant book AB Stockholm 2010, s. 208. 69 Gorton Lars, Hillenius Patrick, Ihre Rolf & Sandevärn Arne, Shipbrokering and Chartering Practice, Liber
Hermonds Malmö 2004, s. 65.
70 Se not 56 på s. 12 i uppsatsen om sjöfraktssedlar och skillnaden mellan konossement och sjöfraktssedlar. 71 Gürses Özlem, Marine Insurance law, Routledge New York NY 2017, s. 3.
72 Prop 2011/12:111 Ansvarsförsäkring vid sjötransporter s. 19.
