Gränsdragning och arbetssituation med utgångspunkt i Coronakrisen 27

positiv och negativ bemärkelse. Bengt och Annelie tar upp att det är skönt att ha möjlighet att kunna ta privata ärenden på dagtid och jobba ikapp på kvällen. Detta är något som Alsarve (2017) tar upp i sin artikel, att gränslöst arbete kan underlätta balansen mellan arbete och privatliv. Framförallt menar Alsarve (2017) att detta gäller för kvinnor som harhemmaboende barn vilket kan kopplas till vårt resultat då Martina som har hemmaboende barn också tar upp detta. Tack vare att hon har möjlighet till flextid kan hon sluta tidigare en dag i veckan och få mer kvalitetstid med sina barn, vilket kan tänkas underlätta balansen mellan arbete och familjeliv. Vikten av socialt kapital är ytterligare något som framträder i Alsarves (2017) artikel och som även tas upp av respondenterna. Lars menar att det är hans föräldrar som möjliggjort att han kunnat arbeta utanför ordinarie arbetstid genom att de passade barnen när de var små, vilket stämmer in med Alsavres teori om vikten av socialt kapital. Också Allvin med flera (2006, s. 77) benämner vikten av socialt kapital som kan användas som en resurs för att uppnå det individen eftersträvar och därmed är av instrumentellt värde för individen. Även de negativa effekterna av gränslöst arbete som resultatet visade kan kopplas till tidigare forskning. Annelie tar upp att hennes arbete går ut över hennes privatliv vilket kan knyta an till överspridning. Med överspridning menas att arbetet spiller över och påverkar privatlivet negativt (Allvin et,.al 2006, s.106). Ett konkret exempel som Annelie tar upp på detta är att hennes arbete gör det svårt för henne att ha fritidsintressen och planera in aktiviteter på vardagarna.

Karasek och Theorell (1990, s. 70) betonar vikten av socialt stöd för arbetstagarens hälsa och välmående. Just avsaknad av det sociala stödet är något som respondenterna tar upp som en negativ konsekvens av ökat arbete hemifrån som en effekt av Coronapandemin. Annelie och Martina tar exempelvis upp att de saknar att ta en kaffe, äta lunch och bara prata lite med sina kollegor. Detta kan tolkas som en avsaknad av det Karasek kallar för emotionellt stöd.

Emotionellt stöd kan synliggöras genom graden av social och emotionell interaktion mellan personerna på en arbetsplats (Karasek & Theorell 1990, s. 70). Eftersommyndigheterna rekommenderat social distansering för att minska smittspridning av Coronaviruset är det naturligt att den sociala interaktionen påverkas. Framförallt för de individer som

rekommenderas att arbeta hemifrån på heltid som exempelvis Annelie. Dock verkar inte det så kallade instrumentella sociala stödet ha påverkats av Coronapandemin. Samtliga

respondenter upplever att det inte är någon skillnad gällande att få stöd i arbetsrelaterade frågor eller arbetsuppgifter, tack vare tekniken går det att upprätthålla kontakt via mail eller telefon för hjälp och stöd i specifika frågor. Detta kan delvis bero på att flera av

respondenterna har en vana av att i viss mån arbeta hemifrån och upprätta kontakt med kollegor på distans, vilket även är något som respondenten Simon tar upp.

Flera respondenter nämnde att utförandet av deras arbetsuppgifter påverkades negativt av Coronapandemin som gjort att de inte fysiskt kan vara på plats. Detta kan i viss mån ses som en kontrollförlust då de inte har möjlighet att styra över omständigheterna som gör att de måste utföra sitt arbete på distans (Karasek & Theorell 1990, s. 58). I förlängningen kan detta enligt Karaseks teori påverka individernas psykiska välmående negativt då det är påfrestande att inte kunna påverka sitt arbete. Då även det emotionella sociala stödet i flera fall upplevdes minska till följd av den sociala distanseringen blir detta ytterligare en faktor som kan påverka individernas hälsa negativt. I resultatet syns att de respondenter som arbetar med social interaktion i någon form, genom att sälja, konsultera eller handleda var de som upplevde att arbetsutförandet påverkades. Det kan visa på att det är svårare för personer med denna typ av jobb att arbeta enbart på distans än för personer med andra typer av arbeten där inte

arbetsuppgifterna innefattar lika mycket social interaktion. När kontrollen minskar är det viktigt att det finns ett bra socialt stöd och att kraven inte är för höga (Karasek & Theorell 1990, s. 70). Förväntningar från kollegor kan innefattas av Karaseks Krav kontroll stöd- modell och därmed se till respondenternas upplevda krav från kollegor i förhållande till upplevt stöd. Här visar resultatet att samtliga respondenter framförallt upplever outtalade krav eller förväntningar från sina kollegor att ställa upp om de behöver stöd eller hjälp med något. I vissa fall handlar det även om att behöva vara tillgänglig utöver ordinarie arbetstid. Gällande förväntningar från kollegor så anser samtliga respondenter att det är självklart att ställa upp för sina arbetskamrater om de behöver stöd eller hjälp med något. Även om det inte upplevs som direkta krav framstår det ofta som outtalade krav. Detta verkar även till stor del förklaras av vilken företagskultur som finns i organisationen. Den respondent som till största del uppfattade krav från sina kollegor var dock Annelie vilket innefattar att hon ska visa ett bra resultat och därav även vid behov arbeta utanför ordinarie arbetstid. I Annelies fall visar resultatet även att hon är mer beroende av sina kollegor eftersom de ofta samarbetar på ett uppdrag. Av denna anledning är det således desto viktigare huruvida hon upplever att stödet fungerar. Dessutom kan det sociala stödet ha en stor betydelse för Annelie i samband med att hon har en minskad känsla av kontroll i kombination med höga krav enligt krav kontroll stöd modellen. Samma risk återfinns inte hos de andra respondenterna då de inte upplever några större krav eller förväntningar från sina kollegor, utan i högre grad ett stöd av sina kollegor. Dessutom upplever de även till större del att de har en känsla av kontroll trots att de likt Annelie eller åtminstone under rådande situation med Coronapandemin fastställer sina egna

arbetsscheman och själva hanterar hur de arbetar i tid och rum då ansvaret mycket hamnar på individen och därmed innebär stora arbetskrav.

Sammanfattningsvis tycks den största svårigheten med gränslöst arbete i samband med

Coronapandemin vara att det emotionella sociala stödet minskar samt att det blir svårt att sätta gränser mellan arbete och privatliv.

4.1.2 Upplevelser och förhållningssätt till gränslöst arbete under Coronakrisen i