Upplevelser och förhållningssätt till gränslöst arbete under Coronakrisen i ljuset av skilda

Den tidigare forskningen visar på att familjens påverkan på arbetet ofta är negativ, vilket vissa delar av vårt resultat indikerar på. Martina är ett tydligt exempel då hon menar att det är jobbigt att hon inte kan sitta kvar sent på kontoret så som hennes kollegor som inte har barn kan göra. Det tycks finnas en outtalad press från företaget att det är viktigt att prestera maximalt, vilket kan upplevas lättare för de som kan sitta kvar på kontoret i flera timmar jämfört med de som har krav hemifrån gällande hämtning av barn exempelvis. Annelie däremot som inte regleras av några yttre krav hemifrån arbetar emellanåt 80 timmar i veckan, vilket även enligt henne själv delvis beror på att hon bor ensam och därmed inte har några krav hemifrån vilket gör att hon kan arbeta mer än hennes kollegor som har hemmavarande barn. Det går således att se en skillnad mellan Annelie som inte har hemmavarande barn och Martina som har hemmavarande barn vad gäller familjens påverkan gällande möjlighet att arbeta utanför ordinarie arbetstid. Detta stämmer överens med Hörnqvists (1997) teori om att kvinnor som blir samboende och får barn kan ägna mindre tid åt arbete jämfört med kvinnor som exempelvis är separerade. detta skulle i längden kunna leda till att kvinnor med barn har sämre karriärmöjligheter då de inte har samma tid som kvinnor utan barn. Detta kan tolkas som att det blir mer yttre krav om man har barn samtidigt som det kan bli svårt att leva upp till de inre kraven då det krockar.

Dimitri som är den enda av respondenterna vars barn har fått övergå till distansundervisning som en konsekvens av Coronapandemin, upplever att det är mycket påfrestande att arbeta hemifrån. Allvin med flera (2006, s.107) tar upp att forskning visat att det upplevs mer påfrestande när familjelivet inverkar på arbetslivet än tvärtom och kan påverka

arbetsprestationen negativt. När kraven från arbete och familj krockar med varandra kan detta leda till en rollöverbelastning (Allvin et,.al 2006, s. 107). De upplevelser som Dimitri

beskriver kan således tolkas som ett uttryck för rollöverbelastning då han menar att barnen är ett störningsmoment när han ska utföra sitt arbete. Han tar också upp att det är på grund av att hans fru inte förvärvsarbetar och tar hand om barn och hemarbete som hans arbete ändå fungerar någorlunda. Detta kan tolkas som att Dimitri använder sig av socialt kapital för att underlätta sitt arbetsutförande. Bianca menar till skillnad från Dimitri att hon får en större förståelse från barnen eftersom att de är vana av att anpassa sig till när hon arbetar hemifrån. Vidare visade studien att de som hade hemmavarande barn upplevde mer förväntningar kring att begränsa sin arbetstid jämfört med de respondenter som inte hade hemmavarande barn. Detta kan kopplas till Hörnqvists (1997) studie som visar på att framförallt kvinnors karriär påverkas negativt vid sammanboende och barn för att sedan vända då barnen blir vuxna och även vid skilsmässa. Som tidigare tagits upp så gäller inte detta längre enbart för kvinnor, utan kan även appliceras på män. Vi kan inte konstatera att familjesituationen har påverkat

respondenternas karriär negativt, då samtliga verkar ha tillfredsställande karriärer. Däremot verkar respondenterna uppleva att småbarn förhindrar arbetsutförandet och gör det svårare.

Både Simon och Dimitri anpassar sig efter familjens krav på att sluta arbeta vid en viss tid vilket kan kopplas till teorin om konkurrerande sfärer. Teorin förklarar att för att lyckas balansera arbetsliv och privatliv måste individen fördela och jämka mellan de olika sfärerna (Allvin et,.al 2006, s. 107). Genom att anpassa jobbet efter familjens krav ser Dimitri och Simon till att behålla balansen mellan de olika sfärerna. Utifrån resultatet tycks de

respondenter som har småbarn i större mån behöva göra denna avvägning mellan krav från olika håll jämfört med de respondenter som har utflyttade barn. Det kan bero på att de respondenter som inte har hemmavarande barn inte har lika höga krav från hemmet. Det framkommer dock att det inte enbart är krav från familjen som individen kan uppleva utan även krav från exempelvis vänner, vilket Annelie nämner. Dock känner inte Annelie samma press från vännerna som småbarnsföräldrarna gör från barnen vilket kan göra avvägningen lättare för henne. Vidare kan närstående ha stor betydelse för respondentens upplevelse av gränslöst arbete för de med hemmavarande barn. Bianca och Simon menar att hjälp från mor- och farföräldrar har underlättat mycket vilket kan tolkas som att de fungerat som både socialt stöd och är en del av individens sociala kapital. När Karasek och Theorell (1990, s.71) skriver om socialt instrumentellt stöd syftar de på att individen kan få hjälp och stöttning av kollegor i sitt arbete. Detta kan liknas vid vad Biancas och Simons närstående gör för dem genom att passa barnen, och på så vis underlätta deras arbete. Alsarve (2017) menar att socialt kapital kan vara av stor vikt för att balansera arbete och privatliv vilket därmed stämmer överens med Biancas och Simons situationer.

Det finns en skillnad i val av strategi för att separera arbete och privatliv mellan Annelie, som inte har hemmavarande barn och de respondenter som har hemmavarande barn. Medan Annelies strategi mer går ut på att fördela arbetstiden till vardagar går småbarnsföräldrarnas strategier snarare ut på att begränsa arbetstiden för att få mer tid över till familjen. Enligt Allvin, med flera (2006,s. 54) innebär det gränslösa arbetet ett ökat ansvar för individen då denne både måste ansvara för det privata livet såväl som arbetet. Annelie visar ett typiskt exempel på detta då hon för att kunna vara ledig på helgen ofta behöver arbeta utöver

ordinarie arbetstid under veckodagarna. I Annelies fall kanske detta fungerar just på grund av hennes familjesituation, hade hon haft småbarn är det svårt att föreställa sig att detta hade fungerat. Det hade då kunnat leda till en inre konflikt mellan att orka, kunna och vilja vilket då kan leda till motsättningar och stress enligt Allvin med flera (2006, s.54). Detta går således att dra paralleller till spilloverteorin som menar att en individ enbart har en begränsad mängd energi och tid som de olika livsområdena i livet måste samsas om. Om kraven från flera olika sfärer, exempelvis privatliv och arbetsliv blir för höga riskerar individen att drabbas av rollöverbelastning (Allvin et,.al 2006, s. 107). Förmodligen har småbarnsföräldrar mer krav hemifrån vilket gör att kraven från arbetslivet behöver minska för att inte rollöverbelastning ska uppstå. Detta kan förklara varför Annelie använder en annan typ av strategi än exempelvis Martina som automatiskt måste sluta jobba vid 17 då barnen ska hämtas. Lars och Dimitri behöver inte utforma egna strategier då deras arbetsplatser inte lämnat över ansvaret att planera, initiera och ansvara för sitt arbete utanför ordinarie arbetstid. Varken Lars eller Dimitri kan arbeta utanför förlagd arbetstid då arbetsdagen helt enkelt är slut efter att de avslutat ett pass. I Lars fall handlar det om att när han går av ett pass överlämnar han till nästa person som tar över medan Dimitris företag inte har en kultur där det krävs att medarbetarna arbetar efter att kontoret stänger klockan 17. En strategi som både Anita och Simon tar upp är avgränsning mellan arbete och hemmet, då det är viktigt för dem att separera arbete och privat/familjeliv. Enligt Mellners, Aronssons & Kecklunds (2014) teori är hög gränskontroll ofta kopplat till individens upplevelse av en god balans mellan arbete och privatliv för segmentörer, det vill säga personer som anser det viktigt att separera arbete och privatliv. Simon och Anita har dock olika anledningar till att de vill segmentera arbete och privatliv.

För Simon beror det på hans familjesituation, medans det för Anita mer handlar om hennes eget mående. De har gemensamt att de båda vill skydda privatlivet från arbetet snarare än tvärtom. Campbell Clark (2000) menar att det är vanligt att försöka skydda en domän från den andra för att försöka uppnå en bra balans mellan arbete och privatliv.

Sammanfattningsvis syns en skillnad mellan de respondenter som har hemmavarande barn och de som inte har det vilket kan kopplas till rollöverbelastning (Allvin et,.al 2006, s. 107). För att balansera kraven från de olika sfärerna måste småbarnsföräldrar begränsa arbetstiden i större utsträckning än övriga respondenter.