4. Diskussion och slutsatser 27
4.4 Metoddiskussion 35
Från början var tanken med studien att enbart fokusera på kön och familjeförhållanden kopplat till gränslöst arbete. Denna tanke utvecklades dock när Coronapandemins utbredning blev större och påverka arbetssituationen. Vi ansåg att det var viktigt och intressant att fånga den unika situationen och därmed integrerade vi Coronapandemins påverkan i syftet och frågeställningarna. Detta gjorde att urvalet i viss mån påverkades då vi från början enbart hade tänkt använda oss av respondenter med olika familjeförhållanden och kön. På grund av att vi även ville inkludera Coronaaspekten blev vi även tvungna att se till att respondenterna hade ett arbete som i någon mån har påverkats av Coronapandemin. Efter att vi bestämt oss för att fokusera på Coronapandemins påverkan så var tanken att jämföra individer som var vana vid gränslöst arbete innan pandemin med individer som inte var det. Detta medförde dock att det blev många krav som skulle uppfyllas hos respondenterna vilket gjorde det svårt att finna lämpliga respondenter. Då vi ansåg att familjeförhållanden, kön och påverkan av Corona var de tre viktigaste aspekterna fick vanan av gränslöst arbete förbises till förmån för de
föregående tre aspekterna. Således hade den komparativa delen kunnat underlättas om vi hade haft fler respondenter än Dimitri som inte alls var vana vid gränslöst arbete då vi märkte stora skillnader mellan honom och de övriga respondenterna. Dock var inte heller det primära syftet med studien att göra jämförelser mellan olika grupper då det är svårt att dra generella
slutsatser mellan grupper vid kvalitativa studier. En annan aspekt gällande urvalet är att samtliga respondenter är verksamma inom privat sektor, vilket inte var något vi reflekterade över från början. Detta kan vara bra att ha i åtanke då det kan ha påverkat respondenternas upplevelse och situation. Respondenter inom offentlig sektor kan tänkas vara mer strikt hållna till fasta arbetstider till skillnad från våra respondenter där flera arbetar i företag som har en kultur där resultat och företagets ekonomiska intressen är i fokus. Den metod vi valde har visat sig vara lämplig för studien, då den resulterade i empiri som hjälper till att besvara våra frågeställningar. Valet av respondenter gav en bra bild av hur olika individer upplever gränslöst arbete då de individuella förutsättningarna skiljde sig åt. En svaghet med studien är att en viss del av den tidigare forskningen är äldre och mycket kan ha hänt sedan den
genomfördes. Detta är dock något som vi är medvetna om och den äldre forskningen
kompletteras även med nyare forskning inom samma område. Den äldre forskningen kan dock även vara relevant att ha med för att jämföra och undersöka om något har förändrats med
tiden. Ytterligare något som kan ha påverkat studien är att intervjuerna utfördes via zoom på grund av det rådande läget med Coronapandemin som gjorde att vi inte kunde träffa
respondenterna fysiskt. Det kan göra det svårare att läsa av respondenternas kroppsspråk vilket eventuellt kan fånga ytterligare nyanser i svaren. Det hade också kunnat innebära problem om tekniken inte hade fungerat som den skulle, dock fungerade allt vid samtliga intervjuer. Det finns även positiva aspekter med att genomföra digitala intervjuer, då det blev mindre tidskrävande för respondenterna då de kunde sitta i eget hem eller på sin arbetsplats beroende på vad de föredrog. Det medförde även att vi var mindre bundna vid tid och plats, exempelvis genomförde vi en intervju med en respondent som befann sig i ett annat land, vilket inte hade varit möjligt utan digitala verktyg.
Vi upplevde en viss svårighet då det empiriska materialet inte helt var i enlighet med tidigare forskning och teorier. Dock har studien en abduktiv ansats vilket gör det möjligt att hämta in och ta hjälp av ytterligare teorier efter empiriinsamling, vilket vi också till viss del gjorde. Dessutom behöver det inte vara negativt att empirin inte helt stämmer överens med tidigare forskning då exempelvis Becker betonar vikten av att i urvalet lyckas hitta “det udda fallet” som omkullkastar vår förutbestämda uppfattning av verkligheten (Becker 2008, s. 97). Både Dimitri och Annelie skilde till viss del från den tidigare forskningen. I Annelies fall handlade det till största delen om att hon inte upplevde att det var negativt att arbetet tar över en så stor del av hennes liv. Vi kunde heller inte dra några paralleller till påverkan av hemmavarande barn, då hon inte upplevde någon större förändring sedan barnen flyttat hemifrån vilket enligt den tidigare forskningen är ovanligt. För Dimitri handlade det till stor del om att hans
situation är väldigt unik på grund av Coronapandemin, och därmed är det svårt att tänka sig att det skulle finnas någon forskning som avspeglar hans situation. Den här unika situationen kan även vara en förklaring till att vi upplevt en svårighet att koppla tidigare forskning och teorier med det empiriska materialet som framträdde även vid vissa andra fall i studien. En nackdel gällande studiens pålitlighet är att det generellt sett blir svårt att uppnå reliabilitet eftersom. Detta beror till stor del enligt (Bryman 2011, s.270) på att respondenternas sociala miljö och deras sociala förutsättningar kontinuerligt förändras. Detta är dock en kvalitativ studie där vi i första hand avser att fånga respondenternas subjektiva upplevelser vilket vi anser att studien berett plats åt.
Litteratur
Allvin, M, Aronsson, G, Hagström, T, Johansson, G & Lundberg, U (2006). Gränslöst arbete- socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Stockholm: Liber
Aronsson, G. & Karlsson, J. Ch. (2000). Tillitens Ansikten. (red) Studentlitteratur: Lund. Aspers, P (2011). Etnografiska metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber
Becker, G. S. (1993). A Treatise on the Family. Cambridge: Harvard University Press. Becker, H. S. (2008). Tricks of the trade: yrkesknep för samhällsvetare. Malmö: Liber Bryman, A (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber
Dannefjord, P(1999). Metod och problem: en inledning till sociologisk analys. Växjö: Univ. (utdrag)
Eklöf, M. (2017). Psykosocial arbetsmiljö - begrepp, bedömning och utveckling. Upplaga 1:2. Lund: Studentlitteratur
Eriksson, B & Larsson, P (2017). Våra arbetsmiljöer i Bengtsson, M. & Berglund, T. (red.) (2017). Arbetslivet. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss.423-451.
Eriksson-Zetterquist, U & Styhre, A (2007). Organisering och intersektionalitet. Stockholm: Liber .
Karasek, R & Theorell, T (1990). Healthy work. Stress, productivity and the reconstruction of working life. Basic books. United states of America
Kvale, S Den kvalitativa forskningsintervjun 2014 Lund, Studentlitteratur.
Peterson, H (2017). Kön och arbete. I Bengtsson, M. & Berglund, T. (red.) (2017). Arbetslivet . 3. uppl. Lund: Studentlitteratur, ss. 353-369
Sohlberg, P & Sohlberg, B (2009). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod. 2. uppl. Malmö: Liber
Elektroniska källor
Allvin, M., Mellner, C., Movitz, F., and Aronsson, G. (2013), The diffusion of flexibility: Estimating the incidence of low-regulated working conditons. Nordic Journal of Working Life Studies, Vol. 3 No. 3, pp. 99–116.https://tidsskrift.dk/njwls/article/view/26747/23519
(Hämtad 2020-04-09)
Alsarve, J (2017) Working it out- strategies to reconcile work and family among swedish lone mothers Alsarve, J. (2017) Working it out: strategies to reconcile work and family
among Swedish lone mothers, Families, Relationships and Societies, vol 6, no 3, 325–40,
DOI: 10.1332/204674315X14418885009965 (Hämtad 2020-04-15)
Arbetsmiljöverket https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/vagledning- om-arbetsmiljoutma ningar-i-ett-granslost-arbetsliv.pdf
Aronsson, G (2018). Gränslöst arbete. En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv. Arbetsmiljöverket: Stockholm
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/granslost-arbete-en-forskarantolo
gi-om-arbetsmiljoutmaningar-i-anknytning-till-ett-granslost-arbetsliv_rap2018_1.pdf (hämtad
2020-04-09)
Björnberg, U & Kollind, A (1997) Lojalitet, tid och pengar Hur kvinnor och män
argumenterar om jämställdhet i familjer i SOU 1997:138 Familj, makt och jämställdhet. Stockholm Fritzes. (ss. 31-58)
https://www.regeringen.se/49bbbc/contentassets/b4385da7e123445f97c41a6d32061071/famil j-makt-och-jamstalldhet-del-1-av-2-sou-1997138 (Hämtad 2020-04-10)
Boye, K, Erman, J & Evertsson, M (2018) Fathers on call? A study on the sharing of care work between parents in Sweden https://search.proquest.com/docview/2131579932/?pq-
origsite=primo (Hämtad 2020-04-10)
Campbell Clark, S (2000)
Work/family border theory A new theory of work/family balance. https://journals-sagepub-
com.lib.costello.pub.hb.se/doi/pdf/10.1177/0018726700536001 (hämtad 2020-04-13)
Ede, L & Rantakeisu, U (2015). Gränslöst arbete? Flexibel arbetstid i äldreomsorgen. Arbetsmarknad & Arbetsliv http://kau.diva-
portal.org/smash/get/diva2:915547/FULLTEXT01.pd (Hämtad 2020-04-15)
Flood, L & Gråsjö, U (1997) Tid för barn, tid för arbete. En undersökning av svenska hushålls tidsanvändning i SOU 1997:138 Familj, makt och jämställdhet. Stockholm Fritzes. (ss. 159- 189).
https://www.regeringen.se/49bbbc/contentassets/b4385da7e123445f97c41a6d32061071/famil j-makt-och-jamstalldhet-del-1-av-2-sou-1997138 (Hämtad 2020-04-12)
Folkhälsomyndigheten https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd- beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19 /fragor-och-svar/
Gillberg, N Flexibilitet, tillgänglighet och synlighet i det digitaliserade arbetslivets
organisering Nanna Gillberg i Aronsson, G (2018). Gränslöst arbete. En forskarantologi om arbetsmiljöutmaningar i anknytning till ett gränslöst arbetsliv. Arbetsmiljöverket:Stockholm https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/granslost-arbete-en-
forskarantologi-om-arbetsmiljoutmaningar-i-anknytning-till-ett-granslost- arbetsliv_rap2018_1.pdf (Hämtad 2020-04-09)
Hirdman, Y (1988) Genussystemet - Teoretiska Funderingar Kring Kvinnors Sociala Underordning https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/41325?locale=sv (Hämtad 2020-04-17)
Hörnqvist, M (1997) Familjeliv och arbetsmarknad för män och kvinnor i SOU 1997:138 Familj, makt och jämställdhet. Stockholm Fritzes. (ss. 189-224)
https://www.regeringen.se/49bbbc/contentassets/b4385da7e123445f97c41a6d32061071/famil j-makt-och-jamstalldhet-del-1-av-2-sou-1997138 (Hämtad 2020-04-10)
Mellner C, Aronsson G & Kecklund G. (2014) Boundary management preferences, boundary control and work-life balance among fulltime employed professionals in knowledge-intensive, flexible work. Nordic Journal of Working Life Studies.2014;4(4):1–17.
https://www.researchgate.net/publication/268651846_Boundary_Management_Preferences_B oundary_Control_and_Work-Life_Balance_among_Full-
Time_Employed_Professionals_in_Knowledge-Intensive_Flexible_Work (Hämtad 2020-04- 15)
Molina, I (2014) Hemlös kreativitet och flexibel sexism – Intersektionella förståelser av hemmet som arbetsplats i SOU 2014 Inte bara jämställdhet. Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. Elanders Sverige AB, Stockholm (ss. 173-194).
https://www.regeringen.se/49baec/contentassets/5d2854cb8ddc4285af0aff0105c02540/inte- bara-jamstalldhet---intersektionella-perspektiv-pa-hinder-och-mojligheter-i-arbetslivet-sou- 201434 (Hämtad 2020-04-16)
Bilaga
Intervjuguide
Skulle du vilja berätta om din familj? Exempelvis sambo, barn och ålder på barnen?
(Skapa en bild av hur individens privata situation ser ut, för att ha möjlighet att jämföra respondenternas upplevelser och eventuellt se om upplevelsen skiljer sig åt baserat på individens familjesituation).
Vad arbetar du med? Arbetsplats, uppgifter etc.
Hur ser din arbetssituation ut under normala omständigheter?
- Hur ser en vanlig arbetsdag ut?- Händer det att du arbetar utanför ordinarie arbetstid?
- När och hur ofta i så fall? Vilka arbetsuppgifter rör det sig om ? - Varför arbetar du utanför ordinarie arbetstid?
Upplever du att din arbetssituation har påverkats av coronaviruset (covid-19)?
- På vilket sätt i så fall?- Kan du ge exempel? Har du börjat arbeta mer hemifrån/ utanför ordinarie arbetstid? - När och hur ofta?
Vilka förväntningar upplever du att du har från familjen när det gäller att arbeta
utanför ordinarie arbetstid?
- Finns det förväntningar om att du ska lägga ifrån dig arbetet vid en viss tid?
- Upplever du att det finns förväntningar kring att du som jobbar hemifrån ska ta ett ökat ansvar för hushållsarbete och barn? Kan du ge exempel?
Vilka förväntningar upplever du att du har från arbetsgivaren när det gäller att
arbeta utanför ordinarie arbetstid?
- Finns det exempelvis förväntningar på att vara tillgänglig vissa tider och liknande?
Vilka förväntningar upplever du att du har från kollegorna när det gäller att
arbeta utanför ordinarie arbetstid?
- Finns det exempelvis förväntningar på att vara tillgänglig vissa tider och liknande? - Upplever du att förväntningarna är tydliga eller outtalde?
Hur påverkas du av dessa eventuella förväntningar?
(Kan eventuellt synliggöra om och hur individen upplever krav från omgivningen).
Individers preferenser för gränskontroll / Ensamma mödrars upplevelser
Hur balanserar du arbete och privatliv?
- Är det viktigt för dig att hålla isär arbete och privatliv? - Följdfråga för om individen vill isärhålla arbete och privatliv:
- Vilka strategier använder du för att isärhålla arbete och privatliv? Kan du ge några exempel?
Karaseks modell
(Kan framkomma att det gränslösa arbetet bidrar till stress och ohälsa hos individen. Kan givetvis också vara så att individen faktiskt uppskattar den ökade autonomin som ett gränslöst arbete kan generera i.)
Har du möjlighet att kontrollera din arbetstid?
- och isåfall i vilken grad? Kan du ge exempel?Hur upplever du att möjligheten att kontrollera din arbetstid påverkar dig?
- Medför det ökade krav?- På vilket sätt upplever du att möjligheten att kontrollera din egen arbetstid påverkar din självständighet?
Hur upplever du att din familjesituation påverkar upplevelsen av att arbeta
hemifrån/utanför ordinarie arbetstid?
- Kan du ge exempel?
Upplever du att du kan få stöd hemifrån? (Exempelvis om du känner dig stressad?)
- På vilket sätt i så fall?Upplever du att du kan få stöd från arbetsplatsen (exempelvis kollegor eller
chefer) när du arbetar hemifrån?
- Har stödet ökat eller minskat om/när du övergått mer till att arbeta hemifrån? På vilket sätt i så fall?
Hur upplever du att din arbetssituation påverkar ditt privatliv/familjesituation?
- Kan du ge exempel?(Är exempelvis småbarn ett hinder etc.)
Har något förändrats gällande arbete utanför ordinarie arbetstid sedan barnen
blev vuxna/flyttade ut?
(Exempelvis är det lättare/svårare, mer eller mindre förekommande att arbeta hemifrån nu?)
Vilka för/och eller nackdelar upplever du med att arbeta hemifrånt?
(Exempelvis ökad arbetsbörda, stress, svårt att släppa arbetet ökad självständighet, lättare att få ihop familjelivet osv.)
(Skapar utrymme för en mer nyanserad bild av det gränslösa arbetet, att det eventuellt kan framträda såväl positiva som negativa upplevelser)
Önskar du några förändringar gällande din situation kopplat till det gränslösa
arbetet och isåfall vilka?
(Detta kan eventuellt generera svar på hur det eventuella problemet skulle kunna lösas).