Studiens slutsatser 33

Nedan presenteras studiens slutsatser utifrån det vi kommit fram till i diskussionen i avseende att besvara studiens frågeställningar.

4.2.1 Hur upplever och förhåller sig individen till gränslöshet och gränsdragning

mellan arbete och privatliv under Coronapandemin?

Sammanfattningsvis innebär Coronapandemin vissa förändringar i respondenternas

arbetssituation. Dessa förändringar framträder tydligt i ljuset av krav-kontroll-stöd-modellen. Främst är det det emotionella sociala stödet och kontrollen över arbetet som upplevs påverkas negativt. Det är dock inte kontrollen över att styra och planera arbetet som försvinner utan snarare kontrollen över att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett förmånligt sätt. Att det emotionella sociala stödet från arbetsplatsen är en viktig faktor framgick tydligt, vilket tyder på vikten av att faktiskt vara fysiskt närvarande på arbetsplatsen. Trots att man får emotionellt socialt stöd hemifrån tycks det inte vara tillräckligt. Exempelvis Martina som har ett bra stöd hemifrån saknar ändå det emotionella sociala stödet från arbetsplatsen. Ytterligare något som framkommit som en negativ konsekvens av ökat hemarbete till följd av Coronapandemin är att de privata sociala relationerna kan drabbas. Detta blir extra tydligt i Dimitris fall där hela familjen under Coronaperioden är hemma vilket leder till ökade spänningar i familjen. Utöver de sociala faktorerna framkommer även en fysisk dimension som respondenterna tog upp. Hemma finns inte alltid tillgång till samma ergonomiska arbetsmiljö som på arbetsplatsen vilket kan bli påfrestande i längden. Trots att det kan vara positivt att arbeta hemifrån någon dag i veckan för att enklare kunna koncentrera sig på vissa krävande arbetsuppgifter anser alla respondenter utom en att det är bra att komma till kontoret och arbeta.

Ytterligare ett problem med ökat distansarbete till följd av Coronapandemin är att det ökar svårigheten att separera arbete och privatliv. Individens vilja och behov av att separera arbetsliv och privatliv beror mycket på den individuella situationen. Om kraven från flera olika sfärer, exempelvis privatliv och arbetsliv blir för höga riskerar individen att drabbas av rollöverbelastning (Allvin et,.al 2006, s. 107). Förmodligen har och upplever

småbarnsföräldrar mer krav hemifrån vilket gör att kraven från arbetslivet behöver minska för att inte rollöverbelastning ska uppstå. På grund av detta ser också valet av strategier olika ut beroende på familjesituation. För de respondenter som har barn är det viktigt att försöka begränsa arbetstiden medan exempelvis Annelie som inte har hemmavarande barn snarare försöker fördela arbetstiden för att få vara ledig på helgerna. Gemensamt för respondenterna är dock att det kan vara ett problem att arbeta hemifrån då gränserna mellan arbete och privatliv lätt suddas ut. För att förhindra detta har exempelvis Simon, Bianca och Anita försökt att avgränsa arbete och privatliv fysiskt genom att inte ha hemmakontor och lämna kvar arbetsdatorn på jobbet. Slutsatsen är att det är väldigt individuellt hur man upplever och förhåller sig till gränsdragning mellan arbete och privatliv. Detta kan stämma överens med

Mellners, Kecklunds och Aronssons (2014) teori om integratörer och segmentörer som går ut på att vissa individer föredrar att separera arbetsliv och privatliv medan andra försöker integrera båda sfärer med varandra. Sammantaget visar detta på att för mycket arbete

hemifrån har mer övervägande negativa effekter. Gränslöst arbete har blivit allt vanligare och alltmer omtalat (Aronsson 2018) med fokus på vilka konsekvenser detta medför för

arbetstagaren. Den unika situation vi befinner oss i nu med Coronapandemin ställer det gränslösa arbetet på sin spets och gör det ännu mer aktuellt. En tänkbar konsekvens efter Coronapandemin skulle kunna vara distansarbetet blir vanligare, därför är det viktigt att belysa de negativa konsekvenser detta kan få för arbetstagaren.

4.2.2 Hur kan upplevelser och förhållningssätt till gränslöst arbete under

Coronakrisen förstås i ljuset av samhälleliga könsnormer?

Ett generellt mönster i studien är att de kvinnliga respondenterna ställer betydligt högre krav på sig själva gällande både hushållsarbete och förvärvsarbete. De förklarar att det inte är några uttalade krav varken från arbetsgivare eller partner, utan snarare handlar det om inre krav. En tolkning vi gör utifrån detta är att kraven förmodligen till viss del bottnar i könsnormer som respondenterna kanske inte riktigt reflekterar över. Detta kan innebära större svårigheter för kvinnor med det gränslösa arbetet då kraven är högre från båda sfärer. Det kan även innebära rollkonflikt i högre utsträckning för kvinnor i och med att de förväntas leva upp till

stereotypiskt kvinnliga normer samtidigt som de ska leva upp till kraven i arbetslivet. Detta kan vara en orsak till att kvinnor i större utsträckning upplever att de måste visa att de är kompetenta i arbetet. Mycket av detta kan kopplas till Hirdmans (1988) teori angående svårigheterna för kvinnor då de möter fler motstridiga krav. En slutsats kan vara att trots att det på ytan är jämställt så kan en djupare analys visa på att det fortfarande finns skillnader mellan könen både gällande krav och arbetsfördelning. En viktig lärdom är därmed att det fortfarande finns mycket att jobba med för att uppnå jämställdhet på riktigt. Framförallt är det viktigt att synliggöra de könsnormer som ligger bakom uppdelningen då det är svårt att reflektera över dessa eftersom de fortfarande är så starka och självklara.

4.2.3 Hur kan upplevelser och förhållningssätt till gränslöst arbete under

Coronakrisen förstås i ljuset av skilda familjesituationer?

Gällande familjens påverkan på gränslöst arbete stämde våra förutfattade meningar till viss del, då vi trodde att de respondenter med småbarn skulle ha svårare med gränslöst arbete. Det som inte stämde var dock att det var relativt jämnt mellan mödrarna och fäderna, då även fäderna upplevde att barnen kunde ha en negativ påverkan. Familjen påverkade dock inte karriären utan mer utförandet av arbete i hemmet. Familjen verkar i någon mån fungera som en avgränsning mellan arbete och privatliv då det var viktigare för de respondenter som har barn att exempelvis sluta arbeta vid en viss tid medan de som inte har barn har större möjlighet att arbeta gränslöst. Detta behöver dock inte innebära att familjen har en negativ påverkan då det kan vara bra att ha gränser. Att respondenterna inte upplevde småbarn som ett stort hinder kan också bero på att alla småbarnsföräldrar hade en partner som de ansåg var väldigt förstående och stöttande. I förförståelsen tog vi upp betydelsen av klass och att våra respondenter möjligtvis kan ha lättare att balansera arbete och privatliv på grund av att de tillhör det som Alsarve (2018) definierar som medelklassen, vilka i högre grad kan styra över sin arbetstid. Således kan en slutsats vara att klass kan spela in för en individs upplevelse av gränslöst arbete och familjeförhållanden. Det är viktigt att påpeka att när barnen är hemma i längre perioder upplevs påverkan vara mycket större, vilket både Martina och Dimitri tar upp. Slutsatsen av familjens påverkan på individens upplevelse och förhållningssätt till gränslöst arbete är att de som har familj och framförallt småbarn inte kan arbeta gränslöst i lika hög grad då måste anpassa sig efter familjens behov också. Denna slutsats kan starkt kopplas till

spillover-teorin som betonar vikten av att inte försöka leva upp till för höga krav från flera sfärer (Allvin et,.al 2006, s. 107). Även Campbell Clark (2000) betonar vikten av starka gränser för olika domäner för att upprätthålla en god balans mellan arbete och familj.