Grundvatten av god kvalitet

Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet i huvudsak kommer att nås till år 2020 förutsatt att ytterligare åtgärder vidtas som stärker skyddet för grundvattnet. Frågor som här aktualiseras rör vattenskyddet i stort som vattenskyddsområden, vattenförsörjningsplaner samt åtgärdsprogram. Således anser Miljömålsrådet att en förutsättning för att miljökvalitetsmålet skall nås är att vattenmyndigheternas över- gripande åtgärdsprogram på lokal och regional nivå svarar upp mot de krav som

ställs på vattenförvaltningen när det gäller att minska påverkan från bland annat jordbruk, transporter och förorenade områden. Vid kommunalt planarbete samt hantering av vattenfrågor i övrigt som vattenförsörjning, avlopps- och avfalls- hantering måste grundvattnet beaktas.

Delmålen, som rör sådant som grundvattenförande geologiska formationer och grundvattennivåer, tar såväl i sin nuvarande som i den revidera utformningen sikte på ett ökat skydd som kan åstadkommas inom ramen för miljöbalken. Således menar Miljömålsrådet att alla kommunala grundvattentäkter och övriga större grundvattentäkter bör ha ett vattenskyddsområde och att grundvattenfrågorna i skall uppmärksammas vid tillståndsprövning. Vid sidan av miljöbalken finns andra åtgärder som kan sammanfattas med beteckningen samhällsplanering. Härmed inbegrips sådant som kommunal planering, beredskapsplanering och andra strate- giska åtgärder. Ökade kommunala åtgärder i form av bildande av vattenskyddsom- råden kan omformas som delmål och därigenom gynna ett uppnående av miljö- kvalitetsmålet.

Också här kommer vattenmyndighetens föreskrifter och övriga arbete ha bety- delse och kunna innebära en operationalisering av miljömålet. Som så många gånger tidigare kan konstateras: Instrumenten finns, det är genomförandet som behöver förbättras. Delmålens eventuella framtida formuleringar är därför av mind- re betydelse, åtminstone i förhållande till miljöbalken, det viktiga är att genomföra de åtgärder som man kan se behöver göras. Miljöbalken reser inga hinder.

En intressant illustration till vikten av att inrätta vattenskyddsområden kan hämtas från rättspraxis. Miljökvalitetsmålet om grundvatten aktualiseras inte sällan vid tillståndsprövningen av täkter. Sedan miljödomstolen således avslagit en ansökan om tillstånd till fortsatt grustäktsverksamhet inom ett vattenskyddsområde med motiveringen att verksamheten stred mot vattenskyddsföreskrifterna, över- klagade bolaget. MÖD, MÖD 2006:40, uttalade i sin motivering att ansökan avsåg ny verksamhet och inte, som bolaget påstått, befintlig verksamhet. MÖD fann att vid tillämpning av miljöbalken, oavsett om ansökan avsåg tidigare tillståndsgivet men inte utbrutet material, fördjupning eller utvidgning av tidigare täktområde eller brytning i helt nytt område, så var det att anse som ny verksamhet/nyetablering, vilket enligt MÖD innebar att verksamheten skulle strida mot vattenskyddsföre- skrifterna. I övrigt framhöll MÖD att behovet att säkra dricksvattenutvinning var betydligt större än bolagets behov av naturgrus. Därtill tillade MÖD, att värdet av rent dricksvatten och behovet att skydda grundvattenförande geologiska formatio- ner under senare år har kommit till uttryck i såväl EG-rättsliga som i nationella sammanhang, bland annat EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) och det svenska miljömålet Grundvatten av god kvalitet. Vid en avvägning mellan behovet av naturgrus för de ändamål som sökanden angett och behovet av att för framtiden säkerställa det aktuella området för dricksvattenutvinning hade det senare intresset betydligt större tyngd och skulle därför ges företräde fastslog MÖD, som fastställde underinstansens avgörande. Av MÖD:s motivering får sägas framgå att miljökvali- tetsmålet samt ramdirektivet visserligen närmast utgjorde en förstärkning av den inställning som domstolen redan redovisat men att miljökvalitetsmålet ändå räkna- des ingå i rättskällehierarkin..

På samma sätt kan det sägas förhålla sig i målet MÖD 2006:29 som rörde ansökan om tillstånd till täkt av sand och grus inom yttre vattenskyddsområde för kommu- nal grundvattentäkt. MÖD fann att vid en avvägning mellan behovet av naturgrus huvudsakligen för betongtillverkning och behovet av att för framtiden säkerställa det aktuella området för dricksvattenutvinning hade intresset för säker dricksvat- tenutvinning en betydligt större tyngd och gavs därför företräde, varför bolaget nekades sökt tillstånd. I motiveringen till avslaget tillades även denna gång att värdet av rent dricksvatten och behovet att skydda grundvattenförande geologiska formationer under senare år har kommit till uttryck inom såväl EG-rätten som i nationella sammanhang, bland annat genom EG:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG) och det svenska miljömålet Grundvatten av god kvalitet. 10.4.10 Hav i balans samt levande kust och skärgård

I förarbetena till miljöbalken anges att med skador på och olägenheter för miljön avses även utarmning av värdefulla natur- och kulturmiljöer eller biologisk mång- fald. I inledningen till konventionen om biologisk mångfald uttrycks att bristen på full vetenskaplig visshet inte bör användas som skäl för att uppskjuta åtgärder som behövs för att undvika eller minimera hot om betydande minskning eller förlust av biologisk mångfald. Det innebär att vid allt nyttjande tillämpas försiktighetsprinci- pen utifrån bästa tillgängliga vetenskapliga underlag. Försiktighetsprincipen finns uttryckt i miljöbalkens allmänna hänsynsregler (2 kap. 3 §) i form av krav på att utföra skyddsåtgärder, iaktta begränsningar eller vidta försiktighetsmått som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att en verksamhet eller åtgärd medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I fråga om fiske gäller förutom EU:s harmoniserade fiskeripolitik också fiskelagen med tillhörande föreskrifter.

Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet är mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2020 även om ytterligare åtgärder sätts in. Utsläppen av närings- ämnen minskar men övergödningen minskar inte lika tydligt.

Några av de viktigaste faktorerna som påverkar miljökvalitetsmålet och som berörs av lagstiftning är klimatförändringar, övergödning, gifter och nyttjandet av kust och skärgård.

Av delmålen som på ett påtagligt sätt kan aktualisera miljöbalken bör framhål- las skydd av miljöer, buller och andra störningar. Andra delmål som utsläpp av olja och andra kemikalier eller olika former av skydd för marina arter, däggdjur och fisk faller främst inom andra lagstiftningar. I fråga om buller gäller inte miljö- balken för båtmotorer utan för områden. Här kan med stöd av miljöbalken områden skyddas mot buller genom reservatsföreskrifter som tar sin utgångspunkt i miljö- balken.

Även här gäller som för andra vattenanknutna miljökvalitetsmål, att vatten- myndigheternas kommande miljökvalitetsnormer och program kan omformas, operationaliseras till delmål och därigenom bli direkt tillämpliga på samma sätt som har sagts beträffande Ingen övergödning och Levande sjöar och vattendrag. Länsstyrelserna bör lämpligen utarbeta regionala delmål som förankras på lokal nivå. Tillsynsplaneringen blir självfallet mycket viktig och ännu viktigare blir att

tillsynen genomförs och att tillsynsresultaten följs upp med adekvata åtgärder där det behövs.

I rättsfallet MÖD 2007:12 argumenterade naturvårdens intressen med stöd av miljökvalitetsmålet med utgångspunkt ibland annat Hav i balans. Miljödomstolen gav sökanden tillstånd att underhållsmuddra i en hamn, men lämnade yrkandet om dispens från förbudet i 15 kap. 31 § miljöbalken att få dumpa muddermassorna i havet utan bifall med hänvisning till att sedimenten från den inre hamnen hade en hög föroreningshalt och att uppgifter om halten av organiska tennföreningar (TBT) saknades. I MÖD utförde sökanden kompletterande undersökningar av sedimenten. Naturvårdsverket yttrade sig hos MÖD och förordade att de av TBT förorenade massorna skulle avskiljas och tas upp på land, men ansåg att övriga massor borde kunna dumpas till havs på den av sökanden föreslagna platsen. Miljööverdom- stolen lämnade sökanden begärd dispens för dumpning av massor med lägre halt av TBT än gränsvärdet 200 µg/kg TS. Dispensen förenades med ett antal villkor. Här var det alltså fråga mer om Giftfri miljö, men – vilket är vanligt – argumenterade länsstyrelsen med angivande av en rad miljökvalitetsmål däribland Hav i balans. - Även i målet MÖD 2004:29 argumenterades med viss framgång från naturvårds- synpunkt med utgångspunkt bland annat i miljökvalitetsmålet Hav i balans. Saken rörde tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken m.m. att på ön Böckern i Tanums kom- mun anlägga en småbåtsbrygga och nedfartsramp för småbåtar. Ansökan om att anlägga småbåtshamn m.m. avslogs då den valda lokaliseringen innebar en beak- tansvärd risk för skada på naturskyddsintressen samt då sökanden inte visat att det saknades alternativ som innebar ett mindre intrång på miljön. Argumentet fanns redan givna i 2 och 7 kap. MB och miljökvalitetsmålet var som nästan alltid i domsmotiveringen en bekräftelse av redan i balken givna argument för den redovi- sade ståndspunkten.