Levande skogar

Miljökvalitetsmålet anses inte kunna nås till år 2020. Skogsresursen utnyttjas intensivt med hög avverkningsnivå i skogen och bristfällig hänsyn vid föryngrings- avverkning. Föryngringsavverkning av naturskogsliknande bestånd är den enskilda åtgärd som bedöms hota flest arter. Miljömålsrådet anser att delmålen behöver skärpas och föreslår nya delmål med den inriktningen. Delmålen avser skogsmark som skall undantas från skogsproduktion, förstärkt biologisk mångfald genom bevarande av död ved, öka arealen lövrik skog och gammal skog samt en öka föryngring av lövskog. Delmålen omfattar också skydd för kulturmiljövärden och åtgärdsprogram för hotade arter, båda åtgärderna knutna till hur skogsbruket bedrivs. Miljömålsrådet gör bedömningen att de viktigaste faktorerna för att nå möjligheterna att nå Levande skogar är efterfrågan på skogsråvara, tillräckliga statliga medel för att ersätta markägare för formellt skydd av skog, skogsindustrins rationalisering samt det skogliga certifieringssystemet.

Miljöbalken gäller parallellt med annan lagstiftning. För skogen gäller främst skogsvårdslagen med tillhörande föreskrifter särskilt från Skogsstyrelsen, föreskrif- ter som närmare reglerar naturvårdshänsynen i skogsbruket. I fråga om områdes- skyddet finns redan de rättsliga förutsättningarna genom 7 kap. miljöbalken och instrumentet kan utnyttjas i den utsträckning som ekonomiska medel finns till- gängliga och ersättningsnivåerna är naturligtvisa viktiga i detta sammanhang. Delmålen kan knappast sägas ha en sådan anknytning till miljöbalken att en ändring av delmålen skulle göra dessa lättare att tillämpa i ett miljökvalitetssam- manhang med mindre delmålen knöts närmare reservatsbildningsinstitutet och biotopskyddet, vilket är på gång, åtminstone i så motto att kommunerna skall ges möjlighet att inrätta biotopskyddsområden och att ersättningsnivåerna för intrång i pågående markanvändning höjs genom slopat toleransavdrag. Sådana åtgärder torde underlätta delmålens ambitioner i förhållande till miljöbalkens naturvårds- hänsyn.

Någon domstolspraxis finns inte beträffande detta miljökvalitetsmål. 10.4.13 Ett rikt odlingslandskap

Trots osäkerheten i fråga om framtidens jordbrukspolitik bedöms utvecklingen gå i en positiv riktning enligt Miljömålsrådet, som anser att utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, CAP, är av avgörande betydelse för att nå målet.

54

Underlagsrapport till fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker, Naturvårdsverket Rapport 5771, December 2007, s. 10.

Delmålen är knutna till jordbruket och rör endast delvis miljöbalken. Arealmålet ses ut att kunna nås men hänger samman med stödet till jordbruket. Även delmålet kulturbärande landskapselement som vårdas hänger samman med ersättningen, medan det i fråga om bevarandet av småbiotoper finns en osäkerhet på grund av bristen på data. Delmålet som avser åtgärdsprogrammet för hotade arter har upp- nåtts och Miljömålsrådet föreslår att ett åtgärdsprogram inom ramen för hotade arter i framtiden skall hanteras under målet Ett rikt växt- och djurliv.

Miljömålsrådet gör den bedömningen att nödvändiga åtgärder inte kommer att utföras, om det inte finns fortsatta ekonomiska styrmedel i form av finansiering, och att de viktigaste faktorerna som påverkar möjligheterna att nå Ett rikt odlings- landskap vid sidan av EU:s jordbrukspolitik är jordbrukets ekonomiska förutsätt- ningar, den tekniska utvecklingen och produktionen inom jordbruket samt lands- bygdspolitiken inklusive samhällets service och möjligheterna till arbetstillfällen på landsbygden. För jordbrukets del är från miljöbalksutgångspunkter de viktigaste miljökvalitetsmålen knutna till Giftfri miljö och de recipientanknutna miljökvali- tetsmålen på vattensidan.

Domstolspraxis saknas för detta miljökvalitetsmål. 10.4.14 En storslagen fjällmiljö

Miljökvalitetsmålet syftar till att fjällen skall ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verk- samhet i fjällen skall bedrivas med hänsyn till dessa värden.

Det första delmålet avser skador på mark och vegetation och handlar huvudsak- ligen om terrängkörning, något som regleras utanför miljöbalken nämligen enligt terrängkörningslagstiftningen. – Det andra delmålet, buller, kan regleras genom bullernormer under miljöbalken och i någon del genom krav på fordonen. Fjällens natur och kulturvärden, delmål 3, faller enligt Miljörådets beskrivning under natur- vårdsverkets nationalparksplan. Åtgärdsprogrammet för hotade arter, delmål 4, föreslås omhändertas inom Ett rikt växt och djurliv.

Delmålen kan möjligen kvantifieras med hjälp av miljöbalken, men inrikt-ningen torde mest vara en fråga om ambitionsnivå och resurser samt möjligen

utrymmet för att fatta politiska beslut som kan vara kontroversiella. 10.4.15 God bebyggd miljö

Miljökvalitetsmålet kan närmst beskrivas som visionärt: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på ett miljö- anpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Delmålen omfattar såvitt avser miljöbalken delmål om buller, uttag av naturgrus, avfall, energianvändning m.m. i byggnader och god inomhus- miljö. I fråga om planeringsunderlaget finns här utrymme för en samordning mellan miljöbalken och plan- och bygglagen. Detta borde kunna ske på lokal och regional nivå och en sådan ton borde slås an i delmålet. När det gäller buller och uttag av naturgrus är delmålen, både nuvarande och reviderade, väl anpassade till

miljöbalken. Avfallsfrågan hänger i detta sammanhang mycket samman med livs- och konsumtionsmönster och är från en begränsad utgångspunkt mer än planerings- fråga än en fråga under miljöbalken låt vara att nedskräpning är straffbart enligt miljöbalken. Energianvändningen i byggnader måste få en generell specialreglering och kan inte bygga på miljöbalken, där energifrågor prövas i enskilda tillstånds- ärenden.

För buller gäller i praktiken de värden som angetts i regeringens infrastruktur- proposition 1996/97:53. I målet MÖD 2007: 16, som rörde buller från vägtrafik, hänvisade visserligen MÖD till miljömålet En god bebyggd miljö men biföll Vägverkets yrkanden. Domstolens hänvisning ingick i en mer samlad redogörelse för de rättsliga utgångspunkterna, men omständigheterna ansågs i det enskilda fallet inte ha sådan tyngd att det blev aktuellt att pröva saken på den grunden.

I fråga om naturgrus regleras frågan om täkter av viss storlek genom 2 och 9 kap. miljöbalken. Genom prop. 2008/09:144 har föreskrifterna i någon mån förenk- lats och förtydligats. Delmålet om avfallsminskningen har också visionära inslag, då aktörerna inte låter sig regleras så lätt. Många andra krafter gör sig här gällande och det mest effektiva torde vara ekonomiska styrmedel samt förbud i den

utsträckning det är möjligt. I fråga om energianvändning i byggnader pågår arbete och även här torde ekonomiska styrmedel vara det mest effektiva. God inomhus- miljö är en hälsoskyddsfråga och ventilation kan till viss regleras genom Boverkets föreskrifter medan radonsaneringen är en kommunal angelägenhet som behöver statliga medel för att fungera.

En bättre samordning mellan plan- och bygglagen och miljöbalken måste vara utgångspunkten för bredare åtgärder inom detta mål. Delmålen blandar stort som smått och säger egentligen inte så mycket från ett miljöbalksperspektiv. Gamla sanningar upprepas och i den mån uppgifterna ligger på myndigheterna finns inga rättsliga hinder. Några delmål grundade på miljöbalken skulle inte heller göra saken annorlunda här.