Grussträngarna hyvlas in över emulsionen och blandas samman till en homogen massa varefter vägbanan formas.

A.2 Gotlandsmetoden (Bergström och Grebacken, 1995).

Bakgrunden till att man på Gotland börjat dammbinda grusvägar med bitumenemulsion är att år 1991 tog Vägverket och Gotlands kommun ett beslut att Gotland skulle vara helt saltfritt året om. Under perioden 1992-1996 har därför dammbindning med emulsion utförts på mellan 60-70 mil grusväg per år för Gotlands kommun. Bredden på vägarna har varierat mellan 3,0-4,5 m. Gotlands- metoden innehåller tre moment; objektanalys, spridning och blandning av bitumen- emulsion samt maskiner och utrustning.

A.2.1 Objektanalys

Objektanalysen är i stort sett samma för dammbindning med salt och lignosulfonat. Detta steg har beskrivits i avsnitt 7.1.3.2.1 ”Utförande av dammbindning”.

A.2.2 Spridning och blandning av bitumenemulsion

Spridning och blandning av bitumenemulsion går till så att vägen djuphyvlas ner till 50 mm sedan vattnas och sprids bitumenemulsion. Bitumenemulsion blandas med slitlagret och packas. Bitumenemulsionen som använts innehåller minst 55% bitumen. För emulsionspridningen behövs en vattenbil, en emulsionsspridare och en specialutrustad väghyvel.

Behandlingen börjar med att vattenbilen vattnar den tidigare hyvlade vägen direkt framför emulsionsspridaren för att genomfukta slitlagret väl. Mängden vatten anges inte, utan det noteras endast att slitlagret skall vara ”lagom fuktigt”.

Den utlagda mängden emulsion regleras genom spridarbilens hastighet. Efter emulsionsspridarbilen ligger hyveln som blandar in emulsionen i slitlagret och justerar bomberingen och skevningen med stor noggrannhet. Det är viktigt att hyveln blandar slitlagret väl och att det sprids jämnt ända ut i vägkanten. Bergström och Grebacken (1995) drar slutsatsen att hyvelförarens noggrannhet är mycket viktig för att uppnå ett fullgott resultat. När hela vägen är behandlad samt torkat något kommer vattenbilen tillbaka för att packa slitytan.

Den slutliga packningen står den vanliga trafiken för. Det pågår utredningar om packningen med vältar behövs eller inte. För att utläggningen inte skall drabbas av några avbrott placeras tankar med emulsion och vatten ut på lämpliga platser. Bilarna är så konstruerade att hela tanken är utbytbar. Bergström och Grebacken (1995) anser att en mycket avgörande faktor för ett bra slutresultat är samordningen inom ”läggartåget”. Alla i gruppen behöver ha kontakt med varandra för att reglera hastigheter och mängder och för att ha kontroll på att arbetet blir bra, se figur 7.5.

Hyvel med system 2000 Spridarbil 2 kg/m2 BE första året och 1 kg/m2 i övrigt Vattenbil

Figur 7.5 Den mjuka metoden, Gotlandsmetoden

Fordonsförarna har hela tiden kontakt med varandra via radio. Föraren i emulsions- spridarbilen styr vattenbilens hastighet på grundval av en okulär bedömning av vägbanans fuktighet. Hyvelföraren styr i sin tur spridarbilens hastighet med avseende på emulsionsmängden. Efter ett par dagar har bitumenemulsionen torkat och slitlagret packats ihop av trafiken. Resultaten av behandlingen blir bra om kantskärningen och hyvling har gjorts noggrant. Innan vägen har torkat kan emulsionen smutsa ner fordon som trafikerar vägen.

A.2.3 Maskiner och utrustning

Maskiner och utrustning som används vid dammbindning med denna metod är vattenbil, väghyvel för rivning av slitlager, väghyvel för inblandning av emulsion och spridarbil för utläggning av bitumenemulsion.

Vattenbilen har en boogieaxel med ett extra brett singeldäck. Konventionella parmonterade hjul skulle ge en besvärlig vall av icke packat material mellan hjulen. Med denna lösning packas hela dubbelhjulsbredden med en gång. Man har även försökt att använda olika sorters gummihjulsvältar men det har inte lyckats eller varit ekonomiskt försvarbart. Det emulsionsbehandlade gruset fastnade på välthjulen. När man använder vattenbilen har man inte detta problem.

Väghyvel för rivning av slitlager är en 14 tons väghyvel utrustad med system 2000 på hyvelbladet samt ett tandat blad på strängspridaren. Dessa hyvelblad bryter ned slitlagergruset mindre än ett slätstål

Väghyvel för inblandning av emulsion är en 14 tons väghyvel utrustad med system 2000 på hyvelbladet samt ett slätstål på strängspridaren. Orsaken till att slätstål används på strängspridaren är att man vill ha en jämnare och bättre inblandning av emulsionen i slitlagret. När ett tandat stål användes fick man strängar med emulsionsblandat grus efter hyveln där emulsion och grus separerade. System 2000 är detaljerat beskriven i avsnittet 7.2 ”Hyvling av grusvägar”.

Spridarbilen består av en vanlig lastbil med en tank. Tanken är utrustad med en spridarramp som sitter längst bak på bilen. Spridarrampens öppnare styrs från en styrbox vid förarplatsen så att emulsion kan spridas jämt och efter behov längs hela vägbredden. Tanken är försedd med en tryckmätare eftersom man med trycket reglerar utspridningen av emulsionsmängden. Tanken rymmer 11 000 liter som räcker till ca 3,5 km väg.

Erfarenheter av Gotlandsmetoden

Problem som uppstod på Gotland var bl.a. hög finmaterialhalt, potthål med mycket skarpa kanter, vallbildning och svårigheter vid hyvlingen och användning av strängspridaren.

• Hög finmaterialhalt

Det finns två skäl till att finmaterialhalten ökar på Gotland. Det första skälet är att grusmaterialet i slitlagret som finns på Gotland är kalksten. Kalksten är en svag bergart som bryts ned både av trafiken och varje gång vägen hyvlas. Nedbrytning av kalksten medför att finmaterialet ökar med tiden och effekten av damm- bindningen minskar. Det andra skälet är att grusvägar på Gotland ofta ligger i anslutning till åkrar. Problem uppkommer då traktorer och redskap släpar med sig lera och jord från åkrarna upp på vägen. Effekten av detta blir att finjordshalten i slitlagergruset ökar och blir för hög.

Om slitlagret har en för hög finjordshalt kommer dammbindningen att misslyckas på grund av att emulsionen måste binda en mycket större yta än om den har rätt kornfördelning.

Man tror sig ha löst problemet genom att man vid underhållsbehandlingen kompletterar slitlagrets sammansättning med vissa fraktioner t.ex. grus av fraktionen 8-16 mm för att komma så nära idealkornkurvan som möjligt dock med mindre mängd finmaterial. Bergström och Grebacken (1995) noterar att i och med övergången till emulsionsdammbindning på Gotland har grusbehovet till kompletteringsgrusning minskat från ca 30 m3/km till ca 6 m3/km väg och år. Kompletteringsgrusning är detaljerat beskrivet i avsnitt 7.4 ”Kantskärning och grusåtervinning”.

• Potthålen med skarpa kanter

Potthålen har mycket skarpa kanter och förorsakar kraftiga stötar i fordonen. Enstaka potthål kan fyllas med oljegrus om vägen i övrigt är i bra skick, annars hyvlas vägen om.

• Svårigheter vid hyvlingen och användning av strängspridaren

I början när vägarna behandlades med bitumenemulsion hade man problem med att strängspridaren ville gå för djupt och slita upp materialet under slitlagret samt att övergångar mellan skevning och bombering inte blev bra. Man kom tillrätta med problemen när strängspridaren på hyveln som blandar in emulsionen utrustades med hydraulisk höjdjustering av stödhjulen. Man har ännu idag problem med att emulsionen sätter igen hyvelblad utrustat med ”System 2000”. Problemet minimeras genom att hyvelbladet rengörs ordentligt efter varje arbetsdag.

A.3 Örebrometoden

I Örebro är dammbindningen med emulsion ännu en försöksverksamhet som pågår i liten skala (Bergström och Grebacken, 1995). Utförandet av Örebrometoden beskrivs i tre steg; objektanalys, spridning och blandning av bitumenemulsion och

maskiner och utrustning. Det är värt att nota att Örebrometoden inte används längre.

A.3.1 Objektanalysen

Objektanalysen utförs på samma sätt som i andra dammbindningsmedel. Det som bör nämnas i samband med Örebrometoden är att vägen måste förarbetas en dag innan utläggning av emulsion.

A.3.2 Spridning och blandning av bitumenemulsion

Emulsionsmängden är 2 kg/m2 första året och 1 kg/m2 övriga år. För emulsion- spridningen behövs två vattenbilar, en emulsionsspridare, en väghyvel och en gummihjulsvält.

Behandlingen börjar med att vattenbilen vattnar vägen kraftigt. När förvattningen gjorts börjar vattningen igen direkt framför emulsionsspridaren. Slitlagret bör vara så fuktigt att när man trycker sin sko mot vägen skall en vattenspegel bildas. Efter emulsionsspridarbilen kommer hyveln som blandar in emulsionen i slitlagret och samtidigt justerar skevning och bombering.

För att undvika att hjulspår bildas efter vanliga fordon packas vägen med en gummihjulsvält direkt efter att hyveln blandat slitlagret. Blandat finmaterial tenderar dock att fastna på vältens hjul. Vad detta har för betydelse på det slutliga resultatet är oklart, möjligtvis blir slitlagret utarmat på finmaterialet. Vid vägbredder överstigande sex meter behandlas halva vägbredden åt gången.

A.3.3 Maskiner och utrustning

För vattning av vägen används två vanliga vattenbilar. Samma väghyvel används för förarbete och emulsionsinblandning. Väghyveln är en vanlig 14 tons hyvel utrustad med ”System 2000” på hyvelbladet och ett slätstål på strängspridaren. Strängspridaren är försedd med hjul som förhindrar att den går för mycket på djupet, se figur 7.6.

Gummihjulsvält Hyvel Spridarbil Vattenbil Vattenbil

Jämförelse mellan Gotlandsmetoden och Örebrometoden

I tabell 7.3 görs en jämförelse mellan Gotlandsmetoden och Örebrometoden.

Tabell 7.3 Skillnader mellan Gotlandsmetoden och Örebrometoden Gotlandsmetod Örebrometod

1 Slitlager av kalksten Slitlager av morängrus och bergkross som är mindre porösa än kalksten

2 I förarbetet som innebär vattning och hyvling görs hyvling beroende på hur skadad vägen är. Hyveln river 1.5 till 3 cm

I förarbetet djuphyvlas vägen 5 till 10 cm oavsett hur skadad vägen är

3 Förarbetet bör ligga max 4-5 timmar före emulsionsbehandling

Förarbetet görs en dag innan utläggning av emulsion

4 För emulsionsbehandling används 1 vattenbil, 1 spridarbil, 1 hyvel

För emulsionsbehandling används 2 vattenbilar, 1 spridarbil, 1 hyvel och en gummihjulsvält

5 Vattningen i samband med

emulsionsbehandling görs en gång framför emulsionsspridningen

Vattning i samband med

emulsionsbehandling görs två gånger framför emulsionsspridningen

6 Emulsionsmängden är 2 kg/m2 första året och 1 kg /m2 i övrigt

Samma emulsionsmängd som i Gotlandsmetoden

7 Vägen packas av trafiken Vägen packas med en gummihjulsvält

8 Strängspridaren är försedd med tandat stål för förarbete och med slätstål för inblandning av emulsion.

Strängspridaren är försedd med slätstål både för förarbete och inblandning av emulsion.

A.4 Västeråsmetoden

Endast ett försök har utförts av Vägverket. Arbetet utfördes i trakten av Västerås under våren 1991. Metoden utförs enligt följande fyra steg:

Steg 1: Krossgrus blandas med emulsion benämnd BE 60/65. Blandningen kan