Totala vägnätets längd, avrundat
VÄG 94 ställer krav på material till skyddslager vid leverans och utlagt på väg samt krav på utförande Skyddslager till grusvägar bör vara sammansatt så att de
fukthållande egenskaperna vidmakthålls. Skyddslager skall utgöras av icke tjällyftande friktionsjord där antingen halt (0.075/16) underskrider 12 viktprocent eller kapillariteten underskrider 1 m. Alternativt skall kornstorleksfördelningen uppfylla kraven för förstärkningslager enligt tabell 5.7 och figur 5.5. Organisk halt får vid leverans vara högst 2 viktprocent.
Krav på utförande av skyddslager
Material skall läggas ut och behandlas på sådant sätt att ett homogent lager erhålls. VÄG 94 tillåter att skyddslager tunnare än 0,5 m packas tillsammans med förstärkningslagret.
5.2 Tekniska krav på drift och underhåll av
grusvägar i Sverige
Vägverkets krav vid drift och underhåll på bl.a de tre standardklasserna A, B och C anges i ”Regler för Underhåll och Drift” (Fredriksson,1990). Funktions- och standardbeskrivningarna, ”FSB” (1998) ställer krav vid drift och underhåll av grusvägar. Val av material för slitlager samt utförande och kontroll av utläggning görs i enlighet med VÄG 94.
Det är värt att notera att kraven på grusvägar varierar något från en region till en annan.
5.2.1 Kraven på de tre standardklasserna
Kraven på de tre standardklasserna i Regler för Underhåll och Drift är:
5.2.1.1 Standardklass A (ÅDTt ≥≥≥≥125)
Jämnhet och bundenhet bör minst motsvara förhållanden enligt tillståndsklass 2, VV Metodbeskrivning 106, ”Bedömning av grusväglag ”. Förhållanden enligt tillståndsklass 3 kan förekomma, men under högst 3 arbetsdagar i följd. Tillstånds- klasser redovisas i kapitel 8 ”Tillståndsbedömning av grusvägar”.
5.2.1.2 Standardklass B (ÅDTt 50-124)
Jämnhet och bundenhet bör minst motsvara förhållanden enligt tillståndsklass 2, VV Metodbeskrivning 106, ”Bedömning av grusväglag”. Förhållanden enligt tillståndsklass 3 kan förekomma, men under högst 7 arbetsdagar i följd.
5.2.1.3 Standardklass C (ÅDTt <<<< 50)
Jämnhet och bundenhet bör minst motsvara förhållanden enligt tillståndsklass 2, VV Metodbeskrivning 106, ”Bedömning av grusväglag”. Bundenhet enligt tillståndsklass 3 kan förekomma på vägavsnitt där randbebyggelse saknas. Även i övrigt kan förhållanden enligt tillståndsklass 3 förekomma, men under högst 7 arbetsdagar i följd.
Randbebyggelse definieras som område där det finns 6 lägenheter/hus inom 500 m längs vägen. Avståndet mellan lägenhet/hus och vägkant skall vara mindre än 100 m.
5.2.2 Andra krav vid drift och underhåll
Andra krav som kommer att redovisas är krav på jämnhet och bundenhet, framkomlighet och kontinuitet, tvärfall, lägsta acceptabla tillståndsklass, avvatt- ning, slänter, friktion, slitlagerkvalitet, hinderfrihet, omledning av trafik och krav på speciella förhållande. De följande funktions- och standardbeskrivningarna avser krav som ställs i grundpaket drift inom olika regioner (FSB, 1998).
5.2.2.1 Jämnhet och bundenhet
Väg skall vara så jämn, fast och bunden att tillåtet fordon kan trafikera vägen säkert. Bundenheten skall vara sådan att inte omgivningen i väsentlig grad utsätts för damm. Dammoln kan förekomma, längs väg med liten trafik, på avsnitt där randbebyggelse saknas (Fredriksson, 1990).
5.2.2.2 Framkomlighet och kontinuitet
När inte begränsning särskilt anges skall väg vara framkomlig för fordon som normalt är tillåtet på aktuellt vägnät.
Väg skall vara framkomlig för fordon med minst 4 tons bruttovikt under hela året. I samband med tjälskaderestriktioner tillämpas enhetliga gränser för tillåten belastning. Gränserna väljs så att hänsyn tas till tunga fordonskombinationers möjlighet att utan last trafikera väg med tjälskaderestriktioner. Lämplig begränsning av tillåten last varierar mellan olika regioner och är mellan 10–12 tons bruttovikt (FSB, 1998).
I FSB anges att begränsning av trafik under tjällossning, långvarigt regn eller av annan anledning får utföras efter samråd med beställaren. Begränsningen skall ske när skador uppkommit efter tung trafik och för att förhindra ökade skador. Entreprenörer bedömer när nedsättning respektive upphävning bör göras. Beslut fattas av beställaren. Entreprenören utför skyltning och för liggare.
Vid fastläggande av väghållningsstandard skall kravet på kontinuitet beaktas. Restriktioner införs respektive upphävs utan dröjsmål efter beslut av beställaren.
5.2.2.3 Tvärfall
Dubbelsidigt tvärfall (bombering) bör inte understiga 2%, skevningsövergångar undantagna. Skevning bör inte överstiga 5,5%. För skevningsövergångar och tvärfalls/skevningsmaximivärden gäller råden i ”TV 124” (FSB, 1998).
5.2.2.4 Lägsta acceptabla tillståndsklass
Grusvägbana bör motsvara tillståndsklass 2 enligt VV Metodbeskrivning 106:1996 ”Bedömning av grusväglag” dvs. vägen skall:
• Ha i stort sett erforderligt tvärfall.
• Sakna gropar och ojämnheter. Undantag kan förekomma på kortare avsnitt. • Vara jämn och fast. Löst grus kan förekomma på kortare avsnitt.
• Vara så bunden att endast mindre dammoln uppstår av trafiken.
Tillstånd enligt ovan avser situationen under perioder när tjällossning inte förekommer (FSB, 1998).
5.2.2.5 Avvattning
Diken, utrymmet under räcken, sidotrummor, dagvatten- och dräneringsledningar med brunnar samt vägtrummorna skall hållas öppna så att vattenavledning säkerställs. Saknade eller skadade brunnsbeteckningar skall åtgärdas utan dröjsmål. Vattensamling på vägytan beroende på hinder utanför vägkanten får inte förekomma (FSB, 1998).
5.2.2.6 Slänter
Slänter skall utformas med innerslänt i lutning 1:2 eller flackare och ytterslänt 1:2 eller flackare, dikesbotten skall vara minst 0,7 m under vägbanan. Slänter får inte ha urspolningar djupare än 0,2 m och bredare än 0,3 m. Slänter skall vara intakta med avseende på stabilitet. Massor från dikes- och kantskärningsarbeten skall tas bort (FSB, 1998).
5.2.2.7 Friktion
Annan halka än vinterhalka, enligt Drift 96, får inte förekomma. Spill av lera, stenar och dylikt får inte förekomma på vägbanan (FSB, 1998).
5.2.2.8 Slitlagerkvalitet
Under entreprenadtiden skall kvaliteten hos grusslitlagret vidmakthållas eller förbättras. Grushyvling ska därför ske med skonsamma metoder som inte krossar grusslitlagermaterialet i onödan (FSB, 1998).
5.2.2.9 Hinderfrihet
Vägbanan skall vara fri från fysiska hinder av sådan storlek eller omfattning som kan försämra trafiksäkerhet eller framkomlighet. Övergivna fordon, stenar, storm- fällda träd, däcksrester, påkörda djur, översvämning m.m. utgör exempel på fysiska hinder (FSB, 1998).
5.2.2.10 Omledning av trafik
Vid hinder som beräknas medföra avstängning av hela vägbanan i mer än 2 timmar skall omledning av trafiken påbörjas utan dröjsmål (FSB, 1998).
Avsnitt 5.2.2.9 och 5.2.2.10 gäller även för belagda vägar och är inte speciellt för grusvägar.
5.2.2.11 Speciella förhållande
Hänsyn tas till speciella förhållanden som gör att högre eller lägre väghållnings- standard bör väljas. Exempelvis skall stora variationer beträffande kollektivtrafik och övriga nyttotransporter medföra sådana överväganden (FSB, 1998).