GY 2011 – pragmatik och effektivitet

Inledningsvis vill jag återkoppla till den socialt och kulturellt situerade pedagogiska diskursordning mellan olika gymnasieprogram som studiens analys visat på. Lärarna och ungdomarna etablerar i diskursordningen varierande dominerande pedagogiska diskurser på de olika programmen, vilka förbereder ungdomarna för social differentiering utefter den kunskap de får tillträde till. SOU 2008:27 och prop. 2008/09:199 ger legitimitet åt denna kunskapsfördelning. Dessa policytexter rättfärdigar en stark diskursiv

klassificering av kunskapens urval och undervisningens organisering i de gymnasiegemensamma ämnena. För att förbättra kvaliteten i gymnasieutbildningen ska undervisning och kunskap vara åtskilda utefter om det är en högskoleförberedande utbildning eller en yrkesutbildning.

Poängen här är att gymnasieskolans undervisningspraktik under lång tid har upprätthållit en stark diskursiv klassificering och att SOU 2008:27 och prop. 2008/09:199 har antagit rollen av att legitimera och verka för denna praxis. Detta kan ske genom att kärnämnena och en svag diskursiv klassificering ersatts av gymnasiegemensamma ämnen och en stark diskursiv klassificering mellan olika program. Utbildningspolicy har blivit pragmatisk och rättfärdigar redan pågående praxis i undervisningspraktikerna (jfr Lund, 2012). Ett annat sätt att uttrycka detta är att utbildningspolicy har avvikit från sin tidigare ideologiska orientering mot att alla ungdomar oberoende av program ska ges samma generella kunskapsbas.

Konsekvenser av en stärkt diskursiv klassificering för kunskapsurval

mellan program

En konsekvens av den beskrivna rörelsen i utbildningspolicy är sammantaget en förstärkning av den i studien påvisade pedagogiska diskursordningen. Förändringen av den diskursiva klassificeringen av kunskap i SOU 2008:27 och prop. 2008/09:199 indikerar en betoning av den akademiskt orienterade diskursen som relevant på naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet respektive den yrkes- och vardagsorienterade diskursen på yrkesprogrammen. Denna kunskapsfördelning mellan de olika programmen har samtidigt konkreta återverkningar på ungdomarnas livschanser, framför allt för ungdomar på yrkesprogrammen. GY 2011 innebär att alla yrkesungdomar inte längre med självklarhet erhåller grundläggande behörighet till högskolestudier²⁹. Utformningen av de gymnasiegemensamma ämnena på yrkesprogrammen riskerar därigenom att minska yrkesungdomars möjligheter att nå tillträde till högre studier och på den vägen kunna hantera flexibilitet och förändringar i yrkeslivet i samband med arbetsmarknadens utveckling. Lundahl (2011) förstärker denna bild av yrkesungdomarnas utsatta kunskapsposition som den framstår i SOU 2008:27, då hon kritiskt uppmärksammar att tiden för gymnasiegemensamma ämnen minskats på yrkesprogrammen. Detta leder till bekymmer över att, som Lundahl (2011, s. 20) formulerar det ”… young people will be caught in deadlocks or will have difficulties completing their studies if they want to continue to higher education”.

29 Endast genom att nå godkänt i engelska 6 samt svenska 2 och 3 alternativt svenska som andraspråk 2 och 3 kan grundläggande högskolebehörighet erhållas. Yrkesungdomar måste då aktivt välja dessa kurser inom ramen för programfördjupning, individuella val eller läsa utökat program.

SOU 2008:27 och prop. 2008/09:199 uttalar även att kunskapsurvalet på yrkesprogrammen ska fokusera på kunskap anpassad för det specifika yrkesområdet eller branschen. Yrkesungdomarna kan därmed få svårare att nå tillgång till kunskap som underlättar deras integrering i samhällsdebatt med principiella och kritiska diskussioner. Hultin (2008) påpekar med samma slutresultat att den reformerade gymnasieskolan under GY 2011, med dess minskade tid på yrkesprogrammen för svenskämnet, riskerar leda till att yrkesungdomar inte är rustade för det skriftspråk som krävs i samhällslivet. Kunskap för social utjämning i demokratiskt deltagande, vilket varit en uttalad målsättning för utbildningspolicy från 1970-talet och framåt att få med i undervisningen, intar en undanskymd plats i SOU 2008:27 och prop. 2008/09:199.

Vidare, finns i studien yrkesungdomar som uttrycker ett behov av att inte vara inlåsta i en undervisning som avgränsar sig till vad den yrkes- och vardagsorienterade diskursen tillåter. Dessa ungdomar efterfrågar en undervisning som ger utrymme för diskussion där andra sociala sammanhang än det egna yrkeslivets och den lokala vardagens förs in. Med andra ord efterfrågar de en undervisning som inbegriper kunskap som faller inom ramen för den akademiskt orienterade diskursen. Den starka diskursiva klassificeringen av kunskapsurval mellan program i SOU 2008:27 och prop. 2008/09:199 kan innebära att framtida yrkesungdomar med motsvarande strävan inte får utrymme för detta kunskapsinnehåll i sin engelskundervisning.

Sammanfattningsvis, gymnasieskolans roll att förbereda ungdomar för social integrering tenderar utifrån SOU 2008:27 och prop. 2008/09:199 att snarare förstärka den sociala differentieringen. Ungdomarna ”differentieras till skilda positioner” genom sin gymnasieutbildning (Forsberg, 2008, s. 94). Mobiliseringen av ungdomars livschanser via engelskundervisningen leder i detta till att ungdomar på olika program förbereds för olika sociala sammanhang och möjligheter.

Ett neoliberalt inflytande

Inriktningen i SOU 2008:27 och prop. 2008/09:199 mot ungdomars förberedelse för olika sociala sammanhang på olika program står under inflytande av en neoliberalistisk styrningslogik. I ett neoliberalistiskt perspektiv på utbildning utpekas det som relevant att finna marknadsanpassade lösningar på utbildningsproblem (Apple, 2007). SOU 2008:27 och prop. 2008/09:199 framhåller att ungdomar på yrkesförberedande program ska få sina kunskaper anpassade till branschen och på motsvarande sätt ska högskoleförberedande program få sina kunskaper formade för högskolestudier. Åtskillnaden av kunskapens urval mellan program legitimeras i SOU 2008:27 och prop. 2008/09:199 av att avnämarna

efterfrågar denna anpassning av undervisningen. Genom anpassningen menar policytexterna att fler ungdomar kommer att slutföra sina studier framgångsrikt med god förberedelse inför livet efter gymnasiet: ”In a neoliberal view of efficiency, pupils must be steered towards rational choice paths in order to maximize the individual and societal outcome of the current educational system.” (Lund, 2012, s. 15).

I SOU 2008:27 och prop. 2008/09:199 finner rådande pedagogiska diskursordning en legitimitet i det neoliberala perspektivet på vad som utgör en bra och önskvärd gymnasieskola. Apple (2007, s. 178) ger en global ekonomisk dimension åt detta perspektiv: ”The world is intensely competitive economically, and students – as future workers - must be given the requisite skills and dispositions to compete efficiently and effectively.” Mobiliseringen av skilda livschanser via engelskundervisningen rättfärdigas således i detta perspektiv av att utfallet av utbildningsinsatserna ska maximeras. En ökad effektivitet inom utbildningssystemet uttrycks i SOU 2008:27 och prop. 2008/09:199 som en fråga om tydliga utbildningsvägar. Förberedelse för högskola respektive yrkessektor eller bransch utgör den vattendelare som avgör undervisningens organisering och kunskapens urval i de gymnasiegemensamma ämnena på gymnasieprogrammet. Ungdomarna ska antingen genomgå högskoleförberedande program där de förbereds i de gymnasiegemensamma ämnena för att snabbt och framgångsrikt ta sig igenom en högskoleutbildning. Alternativt ska de delta i yrkesutbildning för att bli anställningsbara och konkurrenskraftiga inom en yrkessektor. Med stöd av Ball (2008) och i synnerhet Lund och Sundberg (2012, s. 7) vill jag peka på att kunskapsurval som förberedelse för yrke respektive högskolestudier ges företräde framför kunskap som förberedelse för medborgerligt deltagande, ”… kunskap som individuellt konkurrensmedel tenderar att konkurrera ut kunskap som medborgerligt meningsskapande”. Därigenom tonas kunskapens roll för allas möjlighet att delta i samhällelig, övergripande demokratiskt förankrad diskussion ned i gymnasieskolan.