Naturvetenskapsprogrammet och engelskundervisning, en

Denna sammanfattande beskrivning av ungdomarnas och lärarnas tal om undervisningen på naturvetenskapsprogrammet organiserar jag utifrån frågan ur syftet om hur lärare och ungdomar på program uppfattar engelskundervisningens innehåll och organisering. De intervjuade ungdomarnas perspektiv har visat sig samspela väl med vad lärarna för fram.

Perspektiv på undervisningens innehåll på

naturvetenskapsprogrammet

Engelskundervisningen på naturvetenskapsprogrammet är enligt ungdomarna och lärarna inriktad mot ett lärande av regler för att kunna skriva samt muntligt framföra formella texter. Det råder en inriktning mot vad Bergman (2007, s. 167) i svenskundervisningen beskriver som en ”… språklig färdighetsträning med inriktning mot det offentliga språket”. Utöver denna produktion av texter så menar ungdomarna och lärarna att naturvetare får träning i att konsumera avancerad engelsk text, såsom litterära klassiker, men också samtida autentiska och språkligt krävande texter. Just inriktningen mot litterära klassiker är något som även andra studier pekar på som en del av undervisningen på naturvetenskapsprogrammet (Bergman, 2007; Malmgren, 1992).

Undervisningen där dessa texter konsumeras kännetecknas av att ungdomarna ska reflektera över texterna både muntligt och skriftligt. Genom reflektionen över texternas innehåll och deras språk beskriver ungdomarna och lärarna hur ungdomarna får kunskap om språkbruk och disposition av texter. Som jämförelse vill jag nämna att även i svenskundervisning på naturvetenskapsprogrammet finns för naturvetarungdomar denna uppmärksamhet på textmönster och reflektionsträning (Lund, 2006).

Lärarna och ungdomarna rättfärdigar denna karaktär på undervisningen genom att tillskriva naturvetarungdomarna en framtid där det skildrade undervisningsinnehållet, såsom färdighetsträning med formell inriktning, är av vikt. De ser en framtid där naturvetarungdomarna behöver den undervisning de får för att klara av högre utbildning och efterföljande yrkesliv. Dessutom tillskriver engelsklärarna ungdomarna ett behov av en allmänbildning med utgångspunkt i en klassisk skönlitterär kanon. De ska få med sig kunskaper om klassisk engelskspråkig litteratur och kunskaper om hur social utveckling kommer till uttryck i klassisk engelskspråkig litteratur. Detta är syften med undervisning på naturvetenskapsprogrammet som engelsklärare inte är ensamma om att uttrycka. Även svensklärare lägger fram dessa syften med undervisningen på naturvetenskapsprogrammet (Bergman, 2007; Malmgren, 1992). Kanonlitteraturen och de kunskaper den ger ska ungdomarna senare kunna använda i olika sammanhang för att genomföra engelskspråkig kommunikation. De ska kunna ta plats i en privilegierad samhällelig position. En av engelsklärarna framför inom ramen för detta att genom undervisningen ska engelska bli till ett språkligt redskap. Med detta redskaps hjälp ska naturvetarungdomarna medvetet kunna anpassa sin kommunikation till både formella och informella sammanhang. Det är dock kunskaper för formella sammanhang som lärarna och ungdomarna prioriterar i undervisningen.

Perspektiv på undervisningens organisering på

naturvetenskapsprogrammet

Både naturvetarungdomarna och engelsklärarna anger att det är lärarna som leder undervisningens organisering. De är därvid uppmärksamma på att läraren följer styrdokumentens krav. Även Wahlström (2009) finner att styrdokumentens målformuleringar utgör ett påtagligt villkor för skolundervisning samtidigt som det är lärarna som får den ledande roll i dessa undervisningsprocesser.

Lärarna själva påtalar att de i organiseringen av undervisningen utgår från ungdomarnas perspektiv. De uppfattar att naturvetarungdomarna ger dem ansvaret för att undervisningen följer betygskriterierna och leder mot höga betyg. Detta förhållande bidrar till ett stärkt fokus på styrdokumenten och då främst betygskriterierna.

Ungdomarna å sin sida säger att de vinnlägger sig om att utveckla sina kunskaper i engelska men att de främst strävar mot höga betyg och därför vill uppfylla betygskriterierna. De vill att läraren undervisar på ett sådant sätt att de får veta hur de ska uppfylla målen och nå höga studieresultat. Genom att aktivt rikta krav mot att undervisningen uppfyller kraven i styrdokumenten, så bidrar ungdomarna till implementeringsarbetet och fungerar därigenom som policyaktörer (jfr Ozga, 2000). Dessutom påverkar ungdomarnas betygssträvan deras delaktighet i undervisningens organisering. De säger att de väljer att underordna sig lärarens krav, för att inte stöta sig med läraren och därmed missgynna sina chanser till ett bra betyg. Hjelmér (2011) visar i sin studie att samma oro för att få sänkt betyg i en kurs förs fram av naturvetarungdomar som grund för att inte framföra kritik mot undervisning på programmet.

Naturvetarungdomarnas tillfredsställelse med innehåll och

organisering

Naturvetarungdomarna är sammanfattningsvis tillfreds med undervisningens innehåll och organisering. De har en positiv attityd till att utveckla färdigheter för formella sammanhang samt delta i en litterär socialisation inom ämnet, vilket är i linje med vad Bergman (2007) finner i samtal med naturvetarungdomar om svenskämnet.

Ungdomarna menar dock att undervisningen i högre grad bör riktas mot kommunikation och samtal. Denna muntliga förmåga ser de som relevant att förfoga över, dels för att de uppfattar att de är i behov av att förbättra sin förmåga att prata på engelska. Dels ser de att de behöver behärska förmågan att kunna prata engelska i olika sociala sammanhang. Samtidigt vill de inte inkludera sina vardagliga sammanhang i undervisningen, vilket de har med sig

lärarna i. De framhåller att texter ur vardagliga sammanhang har ett språk och ett innehåll som inte bidrar till att utveckla deras förmåga att genomföra mer språkligt krävande samtal och textproduktion. Behovet av att kunna prata avser följaktligen en kommunikativ färdighet som syftar till att utveckla deras förmåga att använda engelska i formella sammanhang.

7. ENGELSKUNDERVISNING PÅ

SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAM

MET

I den förestående textanalysen av samhällsvetarungdomarnas och engelsklärarnas tal om engelskundervisning på programmet beskriver jag först ungdomarnas och därefter lärarnas perspektiv på engelskundervisningens organisering och innehåll på programmet.

Samhällsvetarungdomarna anger att styrdokumenten ger förutsättningar för undervisningens organisering. De menar dock att det är lärarna som har makten att utforma den konkreta undervisningen. Lärarna ger en likartad bild då de uppger att de genomför en undervisning inom ramen för vad styrdokumenten kräver.

Ungdomarna är inte tillfreds med engelskundervisningens innehåll på samhällsvetenskapsprogrammet. De önskar i flera avseenden en vidare och djupare kunskap om det engelska språkets bruk och variation än vad de ser att de får i undervisningen. Engelsklärarna på samhällsvetenskapsprogrammet beskriver hur de ser ett behov av att samhällsvetarungdomarna får utveckla sin förmåga att tala och skriva för hanterande av varierande sammanhang utanför skolan. Främst är det universitetsstudier och arbete som ungdomarna ska förberedas för. Dessutom anger de att samhällsvetarungdomar behöver förvärva kunskap om kultur, framför allt genom läsning av litteratur ur en litterär kanon.

7.1 Samhällsvetarungdomarna och