Ungdomars sociala integrering och differentiering

Följande diskussion bygger på antagandet att kunskap innebär en förmåga att handla, vilket även Stehr (2001, s. 494) framför: ”I propose to define

28

Språkundervisning tar romarnas latinundervisning som utgångspunkt. Grammatikstudier utgjorde därvid en del av trivium i det romerska utbildningssystemet, ’artes liberales’. Undervisning i

grammatik gavs för läsande och skrivande av latin, inte för att tala. Kunskaperna skulle ha en fostrande karaktär, de döda språkens didaktik (Lundgren 2012b).

knowledge as a capacity to act.” Via rådande pedagogiska diskursordning sker en fördelning av kunskap mellan programmen och därmed olika handlingsmöjligheter. I överensstämmelse med vad Wheelahan (2007, s. 648) påpekar får yrkesungdomar som ett utfall av den dominerande pedagogiska diskursen på yrkesprogrammen en kunskap som är anpassad för det vardagliga livet:

Rather than integration of meanings we have integration within a context. Consequently, students are provided with access to specific content, and not the systems of meaning in disciplinary knowledge.

I lärarnas och yrkesungdomarnas tal framkommer att i yrkesungdomarnas undervisning prioriteras en anpassning av kunskaperna i engelska till vardagens sammanhang, medan tillträde till kunskaper som möjliggör deltagande i mer generella sociala sammanhang begränsas. Kärnämnesundervisning omsatt genom infärgning på yrkesförberedande program i enlighet med den yrkes- och vardagsorienterade diskursen innebär en inlåsning av ungdomarnas kunskaper till grundkunskaper i engelska anpassade efter deras uppfattade och förväntade livschanser. I relation till talet i prop. 1990/91:85 och SOU 1992:94 om att kärnämnena ska utveckla yrkesungdomarnas möjligheter till framtida utbildning liksom möjligheter att som medborgare delta i samhällsutvecklingen, kan detta sägas utgöra en sänkning av ambitionsnivån. I överensstämmelse med Young (2006b) kan sägas att färdigheternas framskjutna position i yrkesutbildning reducerar potentialen för utveckling av mer principiellt grundade resonemang till förmån för användbarhet i det näraliggande specifika sammanhanget. Den yrkes- och vardagsorienterade diskursen leder härigenom till begränsade möjligheter för yrkesungdomarna att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och på sikt att delta i en vetenskapligt grundad kunskapsproduktion (Korp, 2006; Norlund, 2009; Nylund & Rosvall, 2011; Thompson, 2009; Wheelahan, 2007; Young, 2008).

För att återgå till Bernstein (1990, s. 181) så visar diskursordningen att en åtskillnad görs mellan ungdomar på yrkesförberedande och studieförberedande program med avseende på vilka som får tillträde till det ännu inte tänkta, det som ligger bortom det enskilda sammanhanget. Detta är av betydelse för yrkesungdomarnas möjligheter till social integrering. Kunskap inom ramen för den akademiskt orienterade diskursen är en kunskap som möjliggör deltagande i ett samhällsliv överordnat de specifika sammanhang som kunskap i den yrkes- och vardagsorienterade diskursen förbereder för. Rådande pedagogiska diskursordning bidrar därmed till den förberedelse för social differentiering som sker inom gymnasieskolans ram.

Denna socialt och kulturellt situerade diskursordning mellan program kan ställas mot vad Street (2003, s. 77f) beskriver som betydelsen av att kunna läsa och skriva inom olika sociala praktiker:

literacy is a social practice, not simply a technical and neutral skill; that it is always embedded in socially constructed epistemological principles. It is about knowledge: the ways in which people address reading and writing are themselves rooted in conceptions of knowledge, identity, and being. It is also always embedded in social practices, such as those of a particular job market or a particular educational context and the effects of learning that particular literacy will be dependent on those particular contexts.

Street (2003, s. 77f) visar på kunskapens sociala inbäddning och beroende. Som en konsekvens av denna både öppnas och stängs möjligheter till kommunikation. Detta sker genom det tillträde till olika samhällssammanhang som diskursordningen bidrar till att öppna eller stänga för ungdomarna på de olika programmen. Det skapas maktrelationer mellan ungdomarna som går på olika program grundade på vilken kunskapsbas de erhåller. Den olikartade tillgången till kunskap på de skilda programmen bidrar till att etablera och reproducera ojämlika maktrelationer (jfr Fairclough, 2010, s. 163). I gymnasieskolans diskursiva dimension sker en social differentiering: ”the relationship between schooling and social inequality” (Bautier, 2011, s. 108). Diskussionen kan därvid återvända till Bernstein (2000, s. 156) och de sociala konsekvenser han ser av den vertikala diskursen i samhället:

One form [vertical discourse] becomes the means whereby a dominant group is said to impose itself upon a dominated group and functions to silence and exclude the voice of this group. The excluded voice is then transformed into a latent pedagogic voice of unrecognized potential.

De grupper av ungdomar som får en engelskundervisning inom ramen för den akademiskt orienterade diskursen får tillträde till kunskap om kommunikation, analys och textproduktion ur vertikala diskurser. Denna kunskap utgör ett potentiellt maktmedel som de kan kvalificera om de når tillträde till högre utbildningsprogram eller sociala arenor som ger dem en samhällelig position. Samtidigt vill jag tillägga att de ungdomar på studieförberedande program som inte klarar att ta till sig den kunskap som den akademiskt orienterade diskursen inrymmer hamnar i andra svårigheter, eftersom de inte heller kommer att ha ett yrkessammanhang att relatera sina kunskaper till.

Denna ojämlika maktsituation som etableras via kunskapsurvalet på de olika programmen bör ses i relation till skolans uppgift att förbereda alla ungdomar för social integrering i ett demokratiskt samhälle, vilket Isling (1988, s. 605) formulerat som att:

Den [Skolan] är ålagd att ge en medborgerlig utbildning och fostran. När det gäller inriktningen härför, på medborgarrollen,

gäller i själva målsättningen jämlikhet: alla måste här sägas ha samma behov och därmed rätt att ställa samma krav på skolan.

Den pedagogiska diskursordningen rymmer ett demokratiskt problem i sina konsekvenser. Ungdomarna på yrkesprogrammen omfattas inte i samma grad som ungdomarna på övriga program av ett kunskapsurval som bidrar till deras möjlighet att delta i övergripande politiska samhällsdiskussioner, där engelska språket utgör kommunikationsmedlet. Denna skillnad i kunskapskvaliteter kan bereda väg för undertryckandet av yrkesungdomarnas demokratiska uttrycksmöjligheter (jfr Lundahl, 2008). Den diskursiva klassificeringen av kunskaper efter gymnasieprogram inom rådande pedagogiska diskursordning innebär att förberedelse för social differentiering etableras, vidmakthålls och legitimeras:

Any distribution of power attempts to regulate the realization of that potential, in the interests of the social ordering it creates, maintains, and legitimates. (Bernstein, 1990, s. 182).

På ett likartat sätt talar Dewey (1916/1997, s. 45) om att skolans utbildning formar ungdomar för ”… anpassning till det sociala livets normala former”.

Poängen är sammanfattningsvis att lärarna, med bistånd av ungdomarna, SOU 2002:120 och prop. 2003/04:140, samt med stöd i ämnestraditioner formar rådande diskursordning vilken mobiliserar ungdomarnas livschanser med avseende på såväl yrke och vidare utbildning som deltagande i en samhällelig diskussion:

However, such participation is subject to stratification: the life chances, the life style and the social influence of individuals depend on access to the stock of knowledge at hand. (Stehr, 2001, s. 497).

Den socialt och kulturellt situerade pedagogiska diskursordningen bidrar till legitim fördelning av kunskap och undervisning mellan programmen och därigenom till ungdomarnas sociala integrering i olika samhällssektorer. Detta får samtidigt till följd att skolan bidrar till en social differentiering i form av ungdomarnas förberedelse för olika sociala positioner och därmed medborgarroller beroende på program.

Naturligtvis är utbildning mot olika samhälleliga funktioner och sociala positioner en viktig uppgift för gymnasieskolan. Samhället kommer inte att fungera utan olika yrkesgruppers arbete och kunskaper. Det problematiska ligger i att den rådande pedagogiska diskursordningen i engelska begränsar ungdomarnas livschanser och kan även utgöra ett hinder för social mobilitet.