Intervjuerna

Insamlingen av empiri började med intervjuerna. I intervjuerna eftersträvade jag att få fram ungdomarnas och lärarnas beskrivningar och perspektiv på engelskundervisningens innehåll och organisering på gymnasieprogram. Intervjuernas inriktning formerades utifrån ett diskursanalytiskt intresse. Inför analysen valde jag sedan den teoretiska utbildningssociologiska inriktningen. Dessa båda metodologiska angreppssätt visade sig komplettera varandra väl.

Intervjusamtalen genomfördes med ungdomar och lärare var för sig. På det sättet fick dessa aktörer möjlighet att forma perspektiv på engelskundervisningen i sina respektive grupper. Vidare skedde intervjuerna med lärarna och ungdomarna i grupp. Fördelen med detta tillvägagångssätt var att deltagarna kunde lyssna till varandras inlägg i samtalen. Samtalen medgav med andra ord att de kunde reflektera gemensamt över engelskundervisningens innehåll och organisering. Som intervjuare fick jag därigenom tillfälle till att fånga de överväganden som gjordes mellan intervjupersonerna under samtalen.

Intervjuerna med ungdomarna

Inför intervjuerna besökte jag ungdomar på de valda programmen direkt i klassrummet och berättade om studien samt att jag behövde frivilliga att samtala med om engelska och engelskundervisning. Ett undantag utgjorde samhällsvetenskapsprogrammet där ett besök direkt i klassrummet inte var möjligt. Via elevkåren på aktuell gymnasieskola fick jag dock kontakt med tre ungdomar på programmet som efter information om intervjuerna ställde upp på deltagande. Skälen till att jag personligen lämnade ut information om intervjuerna en tid innan de skulle ske var att jag ville försäkra mig om att intervjupersonerna skulle få tid på sig att tänka igenom sitt deltagande och komma på eventuella frågor gällande studien som de kunde ställa direkt till mig som intervjuare. I början av intervjuerna fick ungdomarna dessutom information om de forskningsetiska kraven¹⁹.

Genom detta förarbete kom intervjustudien att resultera i medverkan av 12 ungdomar, tre från varje program. Av dessa var hälften flickor och hälften pojkar. På tre program (naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt program samt hotell- och restaurangprogrammet) deltog två flickor och en pojke. På elprogrammet fanns inga flickor, varför tre pojkar deltog. Alla de intervjuade uppgav sig vara över 18 år vid intervjutillfället. Intervjuerna genomförde jag med ungdomarna i grupp vid tre på varandra följande tillfällen under första delen av ungdomarnas hösttermin på tredje året. Beslutet om att genomföra intervjuerna som tre på varandra följande gruppmöten togs i avsikt att de upprepade mötestillfällena skulle ge ungdomarna möjlighet att komma in i intervjusammanhanget och frågeområdet. De tre tillfällena gjorde att ungdomarna mellan intervjutillfällena fick tillfälle att reflektera över det innehåll som de och deras kamrater lyft fram. Vid uppföljande intervjutillfälle kunde de sedan ställa frågor, förtydliga egna tidigare yttranden, för att på den vägen fördjupa samtalet om engelskundervisningen och ungdomarnas perspektiv på villkor för engelskundervisningen. Genomgående i intervjuerna visade ungdomarna intresse för samtalen genom att välvilligt bidra med

undervisningsbeskrivningar samt argumentera för de perspektiv som de förde fram.

För mig som intervjuare gav de upprepade samtalstillfällena två för studien relevanta möjligheter. Genom att jag efter varje intervjutillfälle med en grupp skrev ut den inspelade intervjun i text, fick jag möjlighet att vid nästa intervjutillfälle dels begära förtydligande på det som vid föregående intervju inte framstod som fullt begripligt. Dels kunde jag ställa frågor med inriktning mot fördjupning av tidigare avgivet svar från ungdomarna.

Intervjusamtalen med samtliga ungdomar (bilaga 1) skedde genomgående utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna utgick därigenom från förutbestämda frågor eller frågeområden. Utöver de förutbestämda frågorna, så använde jag mig av uppföljningsfrågor, vilka varierade efter sammanhanget. Möjligheten att anpassa uppföljningsfrågorna till sammanhanget är en fördel med kvalitativa intervjuer, som även Sundberg (2005) framhåller. De tillåter intervjuaren att fånga oförutsedda men för studien intressanta områden.

Under intervjusamtalen med ungdomarna var syftet att inledningsvis låta ungdomarna beskriva sammanhang utanför skolan där de använder engelska och vad det innebär att då kunna engelska. Därefter genomförde jag en gradvis övergång till skolans engelskundervisning, varvid ungdomarna fick beskriva engelskundervisningens innehåll och organisering. De fick även ange förmågor och behov som de såg sig bära på, men även sådana som de ansåg sig behöva utveckla i undervisningen. Vidare fick de ge uttryck för hur de såg på sin engelskundervisning och dess syften i relation till de egna behoven. Förutom egna behov eller villkor för kunskap och undervisning fick ungdomarna även berätta om vad de uppfattade hade en inverkan på engelskundervisningens innehåll och organisering på programmet.

Intervjuerna med lärarna

I studien deltar två engelsklärare från vart och ett av de fyra utvalda programmen. Sammanlagt var det alltså åtta lärare som deltog i intervjuerna. Rekryteringen av engelsklärare från samhällsvetenskapsprogrammet och hotell- och restaurangprogrammet skedde genom att jag tog kontakt med huvudlärarna på skolorna där programmen finns. Via dessa kontakter förmedlades två engelsklärare från vart och ett av programmen som var villiga att tala om engelskundervisning på sina respektive program. Engelsklärare på naturvetenskapsprogrammet och elprogrammet fick jag kontakt med under ett ämnesmöte på den skola där de båda programmen finns.

Innan intervjuerna genomfördes fick lärarna information om att intervjuerna fokuserade engelskundervisningens innehåll och organisering. De fick även information om innebörden i de forskningsetiska kraven och därmed villkoren för studien och deras eget deltagande.

Genomförandet av intervjuerna skedde som samtal vid ett tillfälle per lärarpar. Lärarna ordnade vid dessa tillfällen med ett avskilt rum på skolorna. Efter varje inspelat lärarsamtal skrev jag ut intervjun ordagrant. Anledningen till att lärarintervjuerna skedde vid ett och inte tre tillfällen, som för ungdomarna, bygger på att jag ser det som att lärarna har haft längre tid på sig än ungdomarna att formulera sina perspektiv på engelskundervisning och därför klarar av att framföra dessa vid ett intervjutillfälle.

Intervjuerna med lärarna följde en semistrukturerad intervjuguide (bilaga 2). Samtalen kretsade därvid kring likartade frågeområden om undervisningen som de för ungdomarna. Således inleds intervjuerna med samtal om ungdomars engelska utanför skolan. Därefter övergår samtalet i mer omfattande beskrivningar av vad det är för undervisning de som lärare medverkar till i programmets engelskundervisning. Lärarna fick i detta sammanhang argumentera för sina perspektiv på undervisningen och vad de ser inverkar på den undervisning som de genomför i de olika programklassrummen i ämnet engelska.

De forskningsetiska kraven

Gemensamt för samtalen med ungdomar och lärare var att innan intervjuerna påbörjades, så informerade jag om de forskningsetiska kraven (Hermerén, 2011; Vetenskapsrådet, 2002). Detta innebär att jag angav för intervjupersonerna att deras svar skulle komma att användas enbart för vetenskapliga syften. Intervjupersonerna ska inte kunna identifieras som individer genom text som publiceras. Vidare angav jag att deras deltagande var frivilligt och att de hade rätt att när som helst avbryta sitt intervjudeltagande. Samtidigt betonade jag betydelsen av deras bidrag för utvecklingen av kunskap om aktuell undervisningspraktik. Jag berättade slutligen att jag skulle spela in intervjuerna för att med större noggrannhet än annars kunna dokumentera deras muntliga bidrag inför fortsatt analysarbete. Ingen av lärarna eller ungdomarna reste någon invändning mot inspelning av samtalen.