Hög livskvalitet och god resurseffektivitet

En arbetsmarknad i ständig förändring ställer inte bara nya och ökade krav på utbildning och kompetens utan även på andra förutsättningar, till exempel tillgång till bostäder, attraktiva livsmiljöer, vård, kultur och fritid. Att ingå i en större funktionell arbetsmarknadsregion är viktigt för tillväxten. Vår möjlighet till det är beroende av goda pendlingsmöjligheter.

4.3.1 Bra pendlingsmöjligheter avgörande

God tillgänglighet är viktigt för en positiv regional utveckling. Arbetstagarna får större utbud av arbetstillfällen att välja på och arbetsgivarna får fler kompetenser att välja emellan. Trenden är att allt fler pendlar allt längre sträckor, vilket driver fram en funktionell regionförstoring som i sig är helt avgörande för kompetensförsörjningen och global konkurrenskraft. Tågförbindelsen Stockholm – Oslo via Örebro är en prioriterad satsning för regionens utveckling. Örebro Airport är viktig för att regionen ska ha snabba förbindelser till Europa.

I vårt län väljer allt fler att bo i Örebro kommun och dess närhet. Här ökar också utbildningsnivån.

Urbaniseringstrenden indikerar att de mindre kommunerna kommer att bli allt mer beroende av inpendling för att klara den framtida arbetskraftsförsörjningen. På landsbygden är utpendlingen redan omfattande. Pendlingen ökar kraftigt i stråket från Örebro till Stockholm, och även i stråken mellan de större kommunhuvudorterna och Örebro. Regionen är i andra hand orienterad västerut mot Värmland. I nordlig och sydlig riktning är antalet utbyten avsevärt färre.

Nästan 90 procent av de motoriserade pendlingsresorna sker med bil och drygt 10 procent med kollektivtrafik. Vägtransporter står för drygt en tredjedel av alla koldioxidutsläpp och skapar även problem med partiklar och buller. Utsläppen av koldioxid minskar, men för långsamt för att vi ska nå de nationella klimatmålen.

Det är också samhällsekonomiskt fördelaktigt om andelen pendlingsresor med kollektivtrafik, gång och cykel ökar. Kostnaden för bilens påverkan är fem kronor per kilometer, och för cykeln 80 öre.

Om man sedan endast räknar på samhällskostnaderna så kostar en kilometer med bil 1,50 kronor, medan samhället tjänar 1,60 kronor på varje kilometer som cyklas²⁷. Bilen ska därför i första hand vara ett alternativ för dem som bor på landsbygden där kollektivtrafiken är gles och avstånden är för långa för cykelpendling.

4.3.2 Sårbara flöden

För att städer och samhällen ska fungera och vara attraktiva behöver flöden av till exempel varor, tjänster och energi fungera i vardagen, även när påfrestningar som skyfall och värmeböljor inträffar.

27 Transport transitions in Copenhagen: Comparing the cost of cars and bicycles, Ecological Economics, 2015

De samhällsviktiga flödena är beroende av varandra och sköts av flera olika aktörer. Aktörerna behöver bedriva utvecklingsarbete tillsammans för att upprätthålla funktioner på nödvändig och förväntad nivå.

Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Flera av länets kommuner tar sitt dricksvatten huvudsakligen från ytvattentäkter som sjöar eller åar. Risken för en försämrad vattenkvalitet i vattentäkter ökar på grund av bland annat klimatförändringar, en växande befolkning, och läckage från jord- och skogsbruk och industriområden. Redan idag är det tidvis problem med

vattenkvaliteten och tillgången i bland annat Svartån. Många kommuner saknar också en reservvattentäkt om den ordinarie vattentäkten blir otjänlig. Det pågår ett samarbete mellan kommunerna Hallsberg, Kumla, Lekeberg, Laxå, Nora, Lindesberg och Örebro med syftet att vi så småningom ska kunna hämta råvatten från Vättern.

Sårbarheten för försörjning av andra livsmedel hänger samman med ökade avstånd mellan producenter och konsumenter, ensidig livsmedelsproduktion, beroende av globala handelssystem, låg lönsamhet och avsaknad av livsmedelsreserver. Detta gör det svårare för oss att hantera effekter av klimatförändringar, stigande energipriser och andra omvärldsfaktorer. Vi behöver öka länets produktion av livsmedel och öka lönsamhet, export och innovationskraft i livsmedelskedjan samtidigt som relevanta nationella miljömål nås. Matproduktion kan på det sättet få betydelse för tillväxt och jobb på landsbygden.

För att säkra energiförsörjningen måste vi både bli mer resurseffektiva och ställa om till förnybara energikällor. Alla större fjärrvärmeleverantörer i Örebro län har som mål att vara helt eller nästan helt fossilfria 2020. På transportsidan ökar intresset för eldrivna fordon. Regionen har potential för ökad produktion av biogas och solenergi.

4.3.3 Bostadsbrist men goda förutsättningar

En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för både ekonomisk och social hållbarhet genom att den främjar kompetensförsörjning, sysselsättning, integration och folkhälsa. På samma sätt utgör ett överskott av bostäder ett hinder för god kommunal ekonomi. I elva av tolv centralorter råder bostadsbrist.²⁸ Örebro kommun har sitt mest negativa inrikes flyttnetto i åldersspannet 26-35 år, vilket troligtvis hänger samman med en överhettad bostadsmarknad.²⁹ Kommunerna runtom har positiva inrikes flyttnetton för gruppen. Vissa kommuner har lediga bostäder, men inte inom det boendesegment som potentiella inflyttare efterfrågar, till exempel bostäder i attraktiva lägen i landsbygdskommunerna. Brist på bostäder anpassade för äldre motverkar också rörligheten på bostadsmarknaden.

De långsiktiga förutsättningarna för bostadsförsörjning skiljer sig åt mellan regionens olika delar.

Örebro kommun har svårt att hinna bygga för att kunna tillmötesgå efterfrågan, medan många av de

28 Kommunerna har uppgett siffran i januari 2016, Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2016, Länsstyrelsen

29 Regional utveckling, Region Örebro läns rapportserie 2016:04, Niklasson (2016) Hur går det för Örebroregionen?

mindre kommunerna upplever att det saknas finansiella förutsättningar för att bygga nytt då marknadsvärdet på nybyggda hus kraftigt understiger byggkostnaderna. Bostäderna måste även kombineras med både kommersiell service, välfärdstjänster och kommunikationer för att kunna utgöra en attraktiv boendemiljö.

Samtidigt är Örebro den stad i Sverige som har högst fart i bostadsproduktionen, och byggtakten i länets mellanstora kommuner är snabbare än på länge. Det finns därför goda förutsättningar att klara denna utmaning på längre sikt för länet som helhet. Bostadsbyggandet har stor påverkan ur ett miljöperspektiv, framförallt genom resursanvändning av ändliga och fossila resurser under byggnadsfasen och genom att ekosystemtjänster försvinner vid förändrad markanvändning. Det är därför viktigt att uppnå ett hållbart bostadsbyggande.

Boendesegregationen är inte bara ett socialt problem. Den är också att betrakta som ett ekonomiskt problem och som ett hinder i den regionala tillväxten. Människor som växer upp i resurssvaga områden har generellt sämre chanser i arbetslivet än de som växer upp i resursstarka områden. Något som är mycket tydligt i boendesegregationen i Örebro är att det finns en samvariation mellan etniska och socioekonomiska skillnader³⁰.

30 Lika möjligheter eller skilda verkligheter? Regionförbundet Örebro, 2009 UTMANINGAR

 Att erbjuda effektiva och hållbara pendlingsmöjligheter

 Att öka andelen förnybar energi

 Att minska persontransporternas klimatpåverkan

 Att säkra en robust försörjning av vatten, livsmedel och energi

 Att erbjuda attraktiva och funktionella boenden

 Att öka andelen bostäder som är ekologiskt hållbart byggda