Stark konkurrenskraft och god resurseffektivitet

I framtiden behöver vi nya affärsmodeller som klarar företagens lönsamhetsmål samtidigt som de lever upp till skärpta miljökrav.

Dessa affärsmodeller öppnar ekonomiska möjligheter för företag som är innovativa. Nya branscher kan möta förändrade

konsumtionsmönster med helt nya typer av tjänster och produkter. På så sätt kan Örebroregionens konkurrenskraft stärkas.

4.4.1 Ett strategiskt läge mellan tre storstadsregioner

Örebroregionen har ett strategiskt läge mellan de tre storstadsregionerna Stockholm, Oslo och Göteborg. Framförallt är närheten till Stockholm mycket betydelsefull för tillväxten i

Örebroregionen. Genom omfattande infrastrukturinvesteringar har regionen kommit att bli en allt mer integrerad del av Stockholm-Mälarregionen. Mer än 1 000 personer pendlar från

Örebroregionen till Stockholm. Samtidigt är det bara delar av Örebroregionen som fullt ut kan dra nytta av närheten. Stockholm kan inte vara grunden för regionens tillväxt, tvärtom behöver Örebroregionen i högre grad bygga vidare på sina egna styrkor och specifika förutsättningar för att klara den framtida tillväxten.

För Ljusnarsberg finns en naturlig koppling mot Dalarna. Hällefors, Karlskoga och Degerfors har ett stort utbyte med Värmlands län – en relation vars potential delvis begränsas av bristande

kommunikationsmöjligheter. En snabb tågförbindelse mellan Oslo och Stockholm skulle öka utbytet.

Däremot har södra delen av länet endast en svag koppling till Östergötland. Långa avstånd till närmaste större stad och bristande kommunikationsmöjligheter bidrar till detta.

4.4.2 Goda men ojämnt fördelade förutsättningar

Marknader

Regionens näringsliv har under en längre tid genomgått flera faser av strukturomvandling. Detta har lett till en nedgång inom vissa branscher, men har också bidragit till att näringslivet är bättre rustat för framtiden. Lönsamheten är bra i många branscher i regionen. Samtidigt är det, jämfört med riket, en betydligt större andel av företagen som endast har en regional marknad, och som uppger stora hinder för internationalisering. Dessutom har regionen under den senaste tioårsperioden tappat drygt 22 procent av jobben i företag med tillverkningsprocesser spridda över ett flertal länder.

Kunskapsnivå

Kunskapsnivån i det som produceras i regionen är relativt låg. Detta tar sig uttryck i sjunkande FoU-investeringar, ett fåtal riskkapitalFoU-investeringar, och en svag utveckling vad gäller antal

kunskapsintensiva företag³¹. Universitetssjukhuset med sin högspecialiserade vård utgör tillsammans med universitetet ett undantag och är en tillväxtmotor för regionen. Andelen som jobbar i växande branscher är färre än riksgenomsnittet. Länet ligger på en nionde plats vad gäller samlade utgifter per capita för FoU. För att avancera till en sjunde plats behöver investeringarna fördubblas. Det är ett fåtal privata företag som står för 76 procent av FoU-investeringarna i länet och därför varierar investeringarna mycket över tid.

Branscher

Örebro är regionens ekonomiska motor. Företagen i Örebro kommun växer mer än tio gånger så mycket i antal anställda som näst största kommunen (Karlskoga) och har mer än fyra gånger så många anställda i bolagen. I Örebro kommun är också balansen god mellan tillverkande företag och tjänsteföretag. I länets mindre kommuner dominerar tillverkningssektorn medan tjänstesektorn är svag. Flera kommuner har en låg tillväxttakt i antal företag och en negativ utveckling i antalet anställda. Flera finns också listade bland de mest sårbara i landet³², bland annat för att

arbetsmarknaden är beroende av några få företag. Samtidigt finns en potential i landsbygdens breda sammansättning av branscher, en högre andel egenföretagare och inte minst bördig odlingsmark.

Utmaningen här är glesheten och lönsamheten. Arbetsmarknaden är könssegregerad. Andelen män i näringslivet är 68 procent och hela 80 procent inom kunskapsintensiva arbetsställen³³. Ett undantag är universitetssjukvården.

Företagande

Nyföretagandet har ökat i regionen under tjugohundratalet, med rekordsiffror 2015, och överlevnadsgraden är generellt hög. Samtidigt har länet fortfarande Sveriges näst minst

företagsamma befolkning, och några kommuner har bland det lägsta nyföretagandet i landet, bland annat för att en större arbetsgivare länge varit dominerande på orten. Företagsamheten bland kvinnor har ökat, men fortfarande finns endast två län med svagare företagsamhet bland kvinnor än Örebro.

Endast 5,7 procent av kvinnor i arbetsför ålder driver företag (rikssnittet är 7,6 procent).

Motsvarande andel för män är 63 procent. Bland unga är företagsamheten klart under det svenska genomsnittet. På svenska landsbygden är andelen företagare generellt högre än i städerna, men hög medelålder medför behov av generationsväxling, utbildning samt relevant stöd och goda villkor för yngre entreprenörer. Andelen kvinnor och utlandsfödda som driver företag på landsbygden är lägre än i staden³⁴.

Styrkeområden för innovationer

Örebroregionen har identifierat fyra sektorsövergripande styrkeområden för innovation och global konkurrenskraft samt två potentiella styrkeområden³⁵. De identifierade styrkeområdena är

31 En definition av kunskapsintensiva företag är att företaget förlitar sig på en intellektuellt kvalificerad arbetskraft, inte bara bland dess stöd- eller verkställandefunktioner utan också bland sina arbetstagare ute på frontlinjen (Starbuck 1992). Exempel på branscher som är kunskapsintensiva är sjukvård, IT, telekom samt juridiska och tekniska konsulter.

32 Rapport 0208 Sårbara kommuner 2016, Tillväxtverket, 2016

33 Jämställd regional tillväxt, Aktivitetsplan 2015–2016, Region Örebro län 2015

34 Företagandet på landsbygden, Jordbruksverket, 2009

35 Styrkepositionsanalys av Örebroregionen. Region Örebro län, 2016

 avancerade tillverkningstekniker med tillämpningar

 livsmedel i skärningen mellan måltid, hälsa och miljö

 bred utvecklingsförmåga inom medicin, hälsa, vård och omsorg

 kunskapshöjd för social innovation och innovation i offentlig förvaltning.

De potentiella styrkeområdena är it och mjukvara som växande bransch, samt ökad kunskap för konkurrenskraftig logistik.

Örebro län är bland de län som har bäst bredbandstäckning i landet³⁶. Detta är en bra tillgång för näringslivet, invånare och besökare. Regionen behöver dock fortsätta bygga ut bredbandet och göra den digitala infrastrukturen tillgänglig³⁷

4.4.3 Örebroregionen i täten som Sveriges godstransportnav

Örebroregionen genomkorsas av Sveriges största transportleder för gods, både på väg och på järnväg. Tillsammans utgör Västra stambanan, Mälarbanan, E18 och E20 de nationellt viktiga stråken mellan Stockholm och Oslo samt mellan Stockholm och Göteborg. I princip allt gods som fraktas på järnväg från norra Skandinavien passerar Hallsberg. Detta gör att Hallsberg är landets viktigaste godsnod med stor betydelse även ur ett internationellt perspektiv. Vår flygplats är Sveriges tredje största fraktflygplats. Detta har tillsammans med vårt geografiska läge, gott regionsamarbete och logistikutbildning på civilingenjörsnivå på Örebro universitet skapat goda förutsättningar för logistikverksamheter att etablera sig i regionen, särskilt i området kring Hallsberg och Örebro³⁸. Samtidigt förbättras infrastrukturen på många andra håll i Sverige, vilket kan leda till att det blir mer förmånligt att transportera godset i andra stråk än via vår region. En sådan utveckling skulle innebära utmaningar för logistiknäringen och framtida satsningar inom detta område. Både städer och

landsbygd kan dra nytta av de stora transportstråken för att skapa attraktiva miljöer för boende och företagande.

4.4.4 Utmaningar och tillväxtpotential inom miljö- och klimatområdet

För att nå miljö- och klimatmålen krävs att vi ändrar våra levnadsvanor, och därmed krävs åtgärder inom teknik, lagstiftning, planering och affärsmodeller. Vi behöver göra långsiktiga

omvärldsanalyser av våra globala utmaningar inom hållbarhetsområdet med en systemsyn.

Utsläppen av växthusgaser i länet har minskat avsevärt de senaste decennierna, men behöver fortsätta att minska radikalt för att vi ska klara målet att helt eliminera nettoutsläppen av växthusgaser. Transporterna står idag för drygt en tredjedel av utsläppen. Produktionen och konsumtionen behöver bli resurseffektiv och baserad på förnybara råvaror och energi. Det finns redan idag en växande global efterfrågan på resurseffektiva och miljöanpassade produkter och lösningar. Därför bedöms potentialen för tillväxt inom den biobaserade och cirkulära ekonomin vara

36 Enligt senaste mätningen (2015) av Post- och telestyrelsen hamnade Örebro län på fjärde plats i riket.

37 Behov av bredbandsutbyggnad beskrivs i avsnitt 6.3.

38 Tidningen Intelligent logistiks ranking av bästa logistikläget

stor³⁹. Denna potential är än så länge relativt outnyttjad i Örebroregionen men är en förutsättning för en framtida miljödriven näringslivsutveckling och global konkurrenskraft. Här är landsbygden en stor resurs både för livsnödvändig försörjning av vatten, livsmedel och energi, för biobaserade produkter och för lokal förädling. Även lantbruket i sig är en marknad för miljötekniska lösningar för att minska energianvändning och utsläpp.

39 En ekonomi där biobaserade produkter ersätter fossila och där avfall blir resurser. Där affärsmodeller för att dela på användandet av produkter och återanvändning utvecklas, samtidigt som produkterna ska vara möjliga att reparera.

www.regeringen.se UTMANINGAR

 Att rusta för fortsatt omställning i näringslivet

 Att utveckla global konkurrenskraft inom regionens styrkeområden

 Att öka företagsamheten, speciellt kunskapsintensiva företag

 Att vidga kommunikationsmöjligheterna norrut och västerut

 Att säkerställa en god bredbandstäckning

 Att det ska vara både förmånligt och hållbart att transportera gods via vår region

 Att utnyttja potentialen i den biobaserade och cirkulära ekonomin

 Att skapa incitament för hållbar produktion och konsumtion

5. Prioriterade områden för samhandling

Utifrån nuläge och utmaningar, vår vision och våra tre övergripande mål prioriterar vi tolv områden att samhandla kring.

I avsnittet om nuläge och utmaningar identifierade vi utmaningarna i de överlappande ytorna mellan våra

övergripande mål. Här har vi på samma sätt riktat insatserna till dessa överlappningar. Syftet är återigen att synliggöra de komplexa sambanden samt behovet av gränsöverskridande

insatser och samhandling för att få en hållbar utveckling. De överlappande ytorna och beroendena är i praktiken fler. De behöver utforskas mer i detalj när handlingsplaner tas fram, i syfte att säkra ömsesidiga värden och goda synergieffekter för människor, miljö och ekonomi. Varje område för samhandling beskriver vad vi vill uppnå med prioriteringen. Prioriteringarna ska tillsammans bidra till att strategins effektmål, listade inledningsvis samt i figurerna i början av avsnitt 5.1, 5.2 och 5.3, uppfylls.

Vision

Örebroregionen – Sveriges hjärta

Hög livskvalitet i en hållbar

och attraktiv region

5.1 Hög livskvalitet och stark konkurrenskraft

Effektmål till 2030 för Örebro län

 Självskattat hälsotillstånd

Andelen med gott självskattat hälsotillstånd ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med 2014.

 Framtidstro

Andel elever i årskurs 9 med ljus framtidstro ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med 2014.

 Behörighet till gymnasiet

Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen ska öka år för år.

 Behörighet till högskolan

Andelen behöriga till högskola av de elever som fått avgångsbetyg ska öka år för år.

 Övergång till högre studier

Andel elever som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år ska vara minst 45 procent.

 Eftergymnasial utbildning

Andel av befolkningen med minst treårig eftergymnasial utbildning ska vara över 36 procent.

 Andel förvärvsarbetande

Andel förvärvsarbetande nattbefolkning 20-64 år ska vara minst 82 procent.

 Matchningsgrad

Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke ska vara minst 80 procent.

UTMANINGAR

 Att utbildningssektorn matchar regionens kompetensbehov

 Att höja utbildningsnivån, ta tillvara allas kompetens och möjliggöra livslångt lärande

 Att ge alla möjlighet till etablering på arbetsmarknaden och till egen försörjning

 Att bryta den etniskt och könssegregerade utbildnings- och arbetsmarknaden

 Att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen och god kompetensförsörjning

 Att vara en attraktiv livsplats för specialiserad arbetskraft

 Att inkludera utrikes födda socialt och i arbetslivet

 Att vård och omsorg svarar mot de demografiska behoven

 Att ge barn och unga möjlighet att vara delaktiga och få inflytande över sin vardag och livssituation

 Att ta tillvara äldres kompetens

 Att andelen äldre ökar i relation till andelen i arbetsför ålder så att varje person som arbetar måste försörja fler

 Att skapa god livskvalitet och folkhälsa genom goda livsmiljöer, inkludering och delaktighet

 Att den högspecialiserade vården stärks och utvecklas

 Att universitetssjukhusets roll på den regionala, nationella och internationella arenan stärks

 Att universitetssjukvården utvecklas inom det breda hälso- och sjukvårduppdraget

 Andel universitetssjukvård

Av Region Örebro läns hälso- och sjukvård ska minst 75 procent förmedlas av universitetssjukvårdsenheter.

 Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård

Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård ska öka med minst 100 procent jämfört med år 2016.

Utifrån ovanstående utmaningar och effektmål har vi prioriterat fem områden där samhandling är nödvändig för att uppnå hög livskvalitet och stark konkurrenskraft.

1. Kunskapslyft och utbildning av hög kvalitet

Lärandet pågår hela vårt liv. Tillgång till kvalitativ utbildning från förskola till universitet är grunden för ett bra liv för invånarna , arbetslivets kompetensförsörjning och samhällets utveckling. Hela utbildningssystemet behöver stimulera ett entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling. Det är viktigt att alla har goda och jämlika förutsättningar⁴⁰ att fullfölja utbildning på minst gymnasienivå, att vi aktivt säkrar ett livslångt lärande, samt att vi tryggar alla invånares förmåga till omställning.

Det behövs också fler arbetstagare med spetskompetens och fler individuella möjligheter att göra stegförflyttningar. Här behöver vi utveckla nya former för lärande och utnyttja både digitaliseringen och nya sätt att lokalisera utbildning för att överbrygga såväl attityder som geografiska hinder. En lärarutbildning av hög kvalitet i länet är av stor betydelse.

2. God kompetensutveckling och matchning

Utbildningarnas relevans och tillgänglighet behöver bättre matcha arbetsgivarnas behov och samtidigt vara attraktiva så att fler väljer att utbilda sig inom de områden som efterfrågas. Örebro universitet är en viktig utbildningsaktör för att stärka näringslivet. Formell utbildning är en del av kompetensförsörjningen, men även erfarenhet och social kompetens behöver lyftas fram.

Arbetsgivarna behöver arbeta mer strategiskt med rekrytering och attraktivitet. Matchningen bör i första hand fokusera på regionens styrkeområden, bristyrken och utmaningar Det är också viktigt att blicka utanför regionens gränser och skapa förutsättningar för global konkurrenskraft och

arbetsmarknad. En viktig framgångsfaktor är kompetensutveckling under arbetslivet. Det behövs ökad kunskap om jämställdhet, likabehandling och mångfald, samt samverkan mellan

utbildningsanordnare och arbetsgivare i hela utbildningskedjan för att kompetensförsörjningen ska fungera och för att öka jämlikheten.

Genom att ta tillvara hela befolkningens kompetens, kreativitet och erfarenheter kan vi nå både social sammanhållning och ekonomisk konkurrenskraft. Ett arbete ger möjlighet till såväl egen försörjning som hälsa och ett gott liv. Utbildning och kompetens hos kvinnor och män födda utanför Europa behöver tas tillvara i mycket högre grad för att öka dessa gruppers förutsättningar att etablera sig. Andra utsatta grupper som också behöver särskilda insatser är unga, långtidsarbetslösa i åldern 55-64 år, personer med högst förgymnasial utbildning, samt personer med funktionsnedsättning som

40 Gap och segregering behöver minska. Individen ska ha möjlighet till utbildning och sysselsättning oberoende av till exempel kön, etnicitet, ålder, funktionsförmåga och boendeort.

medför nedsatt arbetsförmåga. Ett sätt att förenkla för dessa grupper är att öka antalet

arbetsintegrerande och sociala företag, ett annat är att erbjuda kompetensutveckling för arbetsgivare så att de bättre kan möta dessa gruppers behov.

3. Inkludering genom delaktighet och upplevelser

Den nationella strategin talar om ett Sverige som håller samman. För att uppnå detta är det nödvändigt med inkludering och social sammanhållning som ger möjligheter för alla⁴¹ att påverka sin livsmiljö och forma sina liv. Idrott, kultur och den sociala ekonomin⁴² är centrala för inkludering och meningsskapande byggt på demokratiska värderingar. Några utmaningar är att ge barn och unga större inflytande, bidra till inkludering av nyinflyttade samt att bidra till kunskap om

digitaliseringens möjligheter. Civilsamhällethar även en viktig roll för utvecklingen av sociala innovationer. Dynamiken mellan bredd och spets, gammalt och nytt, från länet och omvärlden när det gäller både idrott och kultur bidrar till upplevelser, delaktighet och attraktivitet. Den bidrar till att attrahera och behålla kompetenser, företag och kapital. Dynamiken gör att vår region kan sticka ut på ett positivt sätt. Spetsen inspirerar till fortsatt utveckling och visar på möjligheter medan breda satsningar bidrar till social sammanhållning och är grogrund för en professionell nivå/elitnivå i vårt län. Jämställdhet och mångfald ska vara en självklar grund i arbetet, med utrymme och delaktighet för alla på lika villkor i alla delar av regionen.

4. God, jämlik och jämställd hälsa

Befolkningens hälsa är avgörande för utvecklingen och framtiden. Folkhälsa beror av psykosociala faktorer, tilltro till egen förmåga, tilltro till andra, delaktighet och sammanhang. För en god, jämlik och jämställd hälsa behöver vi utforma goda och jämlika förhållanden för alla invånare. För att kunna skapa bra förutsättningar krävs kunskap om de faktorer som styr människors hälsa och de skydds- och riskfaktorer som påverkar. Här behövs samverkan inom och mellan kommuner, civilsamhälle, myndigheter och Region Örebro län.

De faktorer som påverkar folkhälsan samspelar och finns på samhälls-, organisations-, familje-, och individnivå. Utöver breda insatser behövs särskilda insatser för sårbara grupper. Prioriterade

områden är psykisk hälsa och levnadsvanor, särskilt bland barn och unga, liksom behov kopplade till den åldrande befolkningen och nyanlända. Även utbildningsnivån påverkar hälsan. Det är viktigt att vi kan erbjuda goda samhälleliga förutsättningar och främjande och förebyggande insatser med god tillgänglighet, kvalitet och kontinuitet i hela länet.

Här ingår också en jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Det innebär att vård, behandling och bemötande ska erbjudas på lika villkor för alla oavsett bostadsort, ursprung, ålder, kön,

funktionsnedsättning, utbildning, religiös tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet och personliga egenskaper. Det behövs även utveckling av vårdprocesserna och ökad samverkan mellan olika

41 Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Här räknar vi även in socioekonomiska faktorer och bostadsort.

42 verksamhet som drivs av föreningar, kooperativ, stiftelser, kyrkor och liknande.

huvudmän, där närsjukvården är en viktig part. Digitalisering och e-hälsa kan också bidra, bland annat genom att öka individens delaktighet och stimulera kunskapsutbyte. För att skapa en positiv samhällsutveckling behöver även barns och ungas inflytande öka.

5. Högspecialiserad sjukvård och universitetssjukvård

Den högspecialiserade sjukvården och universitetssjukvården ska vara en självklar regional och nationell samarbetspartner. Den bidrar till hög regional attraktivitet och utvecklingskraft. Värdet av denna vård ska öka. Samverkan med Örebro universitet är helt avgörande. Stark

forskningsverksamhet gör regionen attraktiv och bidrar till kompetensförsörjningen. För att uppnå detta behöver den högspecialiserade vården stärkas och utvecklas, och Universitetssjukhusets roll på den nationella och internationella arenan stärkas. En nära samverkan mellan universitetssjukvården och kommunal hälso- och sjukvård är ett naturligt inslag inom de delar av närsjukvården som behöver utvecklas, till exempel äldrevården. Det finns stor potential för gemensamma

innovationsmiljöer med deltagande från universitet och näringsliv. För regionen är det därför av stor vikt att universitetssjukvården står stark med god kvalitet, kompetensförsörjning och

investeringspotential.

5.2 Hög livskvalitet och god resurseffektivitet

Effektmål till 2030 för Örebro län

 Självskattat hälsotillstånd

Andelen med gott självskattat hälsotillstånd ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med 2014.

 Bostadsmarknad i balans

Alla tolv kommuner ska ha en bostadsmarknad i balans eller ett överskott.

 Kollektivtrafikens andel av motoriserad arbetspendling

Kollektivtrafikens andel av den motoriserade arbetspendlingsresorna ska vara minst 16 procent.

 Utsläpp av växthusgaser

Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 60 procent lägre än 2005 års nivåer.

 Förnybar energi

Andelen förnybar energi ska utgöra minst 80 procent av den totala energianvändningen.

 Energieffektivitet

Örebro län ska ha minst 50 procent effektivare energianvändning än 2005.

Utifrån ovanstående utmaningar och effektmål har vi prioriterat tre områden där samhandling är nödvändig för att uppnå hög livskvalitet och god resurseffektivitet.

6. Effektiva och hållbara persontransporter

Det är viktigt att skapa ett hållbart transportsystem. Även om användningen av elbilar kommer att öka behöver andelen kollektivtrafik, cykling och gång också öka för att minska transporternas miljöpåverkan och förbättra folkhälsan. Ny teknik kan minska behovet av resor. Många äldre bor på landsbygden och har behov av god tillgänglighet till samhällsservice. Detta bör prioriteras i

planeringen. En annan regional målsättning är att korta restiderna med kollektivtrafik till kommunhuvudorterna samt Stockholm, Oslo och Göteborg. Bättre internationell tillgänglighet är också av stor vikt för näringslivet. Det kräver utveckling av Örebro flygplats och kortare restider och högre turtäthet med tåg till Arlanda. Samtidigt behöver flygets klimatpåverkan minska. Den rumsliga strukturbilden visar den långsiktiga planeringen för kollektivtrafik i relation till annan

samhällsplanering och ger inriktning för framtida investeringar i infrastruktur.

samhällsplanering och ger inriktning för framtida investeringar i infrastruktur.

In document Regional utvecklingsstrategi för Örebro län (Page 23-37)