4. Megatrender, nuläge och utmaningar
4.1 Megatrender
Vissa trender – megatrender – är starka och de kommer att påverka oss socialt, kulturellt,
ekonomiskt, miljömässigt och säkert också på andra sätt. Vår möjlighet att genom aktiv handling i vår region påverka riktning och styrka i dessa trender är minimal. Men genom att försöka förutse vad som kommer att hända kan vi aktivt förhålla oss till dem och utnyttja trenderna som en möjlighet för utveckling av Örebroregionen. I underlagsrapporten Örebroregionen utifrån och in14 har vi
identifierat sex megatrender:
1. Globalisering – hela världen är här, hela tiden 2. Global osäkerhet – kartan ritas om
3. Urbanisering – en utmaning för både stad och land 4. Digitalisering – en social revolution
5. Klimat och miljö – omställning till en ekologiskt hållbar utveckling 6. Samhällskontraktet – demokrati, värderingar och livsstil
Var och en av dessa har sina speciella karaktärsdrag, men de är också i flera fall nära kopplade till varandra. Så är till exempel globaliseringen en plattform för digitaliseringen och omvänt. Vi gör här en snabb summering av fyra av dem: globalisering, klimat och miljö, digitalisering och urbanisering.
4.1.1 Globalisering
Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även kultur, miljö, attityder och
livsåskådning kan omfattas av begreppet globalisering. Internationellt utbyte av varor och idéer samt specialisering ökar i både skala och hastighet. Detta leder till att hela världen i stort sett har samma tekniska, sociala och ekonomiska kunskaper samtidigt.
14 Regional utveckling, Region Örebro läns rapportserie 2016:04, Persson/Niklasson (2016) Örebroregionen utifrån och in, Underlags-PM för RUS 2030
Inom ramen för den så kallade kunskapsekonomin har en strategi länge varit att svenskt näringsliv ska konkurrera med kunskap och hög kvalitet i vid mening. Den explosionsartade utvecklingen av utbildningssystemet i bland annat Kina och Indien gör att kraven på vår egen kompetensnivå ytterligare skärps.
Ekonomin i Örebro län är inflätad i de globala ekonomiska systemen. Strukturomvandlingar i globala företag beslutas i styrelserum långt bort. Faktorer som kapital, kunskap, råvaror och marknader avgör. Genom tillgång till ny och billigare arbetskraft i Kina och Sydostasien – och framöver i Afrika – ökar rationaliseringstrycket i västvärlden. Men den växande ekonomin i stora delar av världen ger också möjligheter. En allt bättre ekonomi i dagens fattigare länder ger också köpkraft som gynnar exportföretag i vår region.
4.1.2 Klimat och miljö
Trycket på naturresurserna ökar i takt med att vi blir fler på jorden samtidigt som koldioxidutsläppen och konsumtionen per person ökar. Nu krävs det drygt 1,6 planeter för att återskapa de naturresurser som konsumeras av oss människor varje år. Ekosystemen belastas hårt av avskogning, torka, vattenbrist, jorderosion, minskad biologisk mångfald och ökad koldioxidlagring i atmosfären. En hållbar livsstil – det vill säga minskad konsumtion av naturresurser och mindre koldioxidutsläpp – är avgörande för att jordens naturresurser ska räcka och planeten ska fortsätta vara en beboelig plats lång tid framöver. Hur vi transporterar oss, vad vi äter, hur vi bor och hur vi placerar våra sparpengar påverkar koldioxidutsläppen och är avgörande för om vi kan leva klimatsmart och hållbart.15
Företagens kunskap om nya och växande marknader är en nyckel till framgång. I dag har många företag upptäckt att de har nya affärsmöjligheter att utveckla inom ramen för en mer hållbar utveckling.
4.1.3 Urbanisering
Trenden är att städerna och stadsområdena växer. Storlek och täthet lockar med nya möjligheter till företagande, försörjning, utbildning och upplevelser. Befolkningen på de mindre orterna minskar relativt sett. Men landsbygdsbefolkningen räknat i absoluta tal minskar inte längre. Den svenska urbaniseringen, som folkomflyttning från land till stad, är i stort avslutad.
Urbaniseringen har också påverkat våra normer. Det är staden som är norm och måttstock – mindre samhällen och landsbygd är undantagen. Det är städerna som står för framtid, bättre livschanser, större mångfald och ett framgångsrikt företagande. Med urbaniseringen skapas också problem i storstadsregionerna, i alla fall i de större. Lång tid läggs på resor och segregation i boendet riskerar till exempel politisk oro.
15 http://www.wwf.se/press/aktuellt/1658512-rekordtidig-overshoot-day-jordens-resurser-tar-slut-8-augusti, 170129
Näringslivet har också i sin förändring blivit mer urbant. I takt med att tjänste- och
kunskapsföretagen blivit avknoppade från tillverkningsindustrin har de i allt högre grad kommit att söka sig till större städer. Täthet, möjlighet till specialisering, flera kundkontakter och en bredare rekryteringsbas är orsaker som gör att dessa företag ofta föredrar staden framför till exempel mindre bruksorter.
4.1.4 Digitalisering
Denna megatrend är kanske den allra tydligaste. Inom alla samhällssektorer pågår arbete med att förhålla sig till, förstå och använda den möjlighet som digitaliseringen ger.
De så kallade marginalkostnaderna som uppstår i den digitala produktionen är nära noll.
Tillväxtanalyser beräknar att hälften av produktivitetsökningen i industrin kan förklaras av digitalisering. Digitaliseringen öppnar för nya affärsmodeller och nya sätt att generera utveckling och värde.
Krav kommer inom allt fler sektorer om att kunna vara uppkopplad och få realtidsinformation. Big data kan leda och styra trafikflöden, energisystem, sjukvård och mycket annat. Runt hörnet ser vi till exempel en annan sjukvårdslogik än dagens, grundad på användning av insamlad information i helt annan omfattning än i dag. I trafiken kommer självkörande bilar att finnas på svenska vägar inom något år.
Med digitaliseringens hjälp påskyndas också globaliseringen. Sociala strukturer uppstår i nya konstellationer. Den allsidighet och opartiskhet som journalistiska produkter haft som utgångspunkt, kan man välja bort. Källkritiken blir en allt viktigare kompetens för att kunna navigera i
informationshavet.
Upp emot hälften av alla jobb kommer att kunna ersättas av datorer och robotar inom 15-30 år. Vi behöver därför utveckla förmågor som (idag) ter sig som mänskligt unika, som till exempel konstnärliga talanger, social förmåga, samarbete, förhandlingslösningar och empati med andra.
Vi kommer också att se allt mer virituella organisationer, där stora företag, frilansande specialister och mindre producenter finns sammankopplade oavsett var i världen de befinner sig. Digital teknik gör att team kan komponeras och upplösas efter behov.