4. Megatrender, nuläge och utmaningar
4.2 Hög livskvalitet och stark konkurrenskraft
Vår globala konkurrenskraft är beroende av kompetent arbetskraft.
Den demografiska utvecklingen innebär också att allt färre arbetande måste försörja allt fler äldre. Vi behöver etablera oss tidigare på arbetsmarknaden och arbeta längre än vi gör idag. När var och en efter sin förmåga kan vara med och bidra medför det bättre hållbarhet, både socialt och ekonomiskt.
4.2.1 Nya förutsättningar för en god livsmiljö
En god livsmiljö ger möjligheter att arbeta, studera och bo på en plats där man mår bra och känner tilltro till framtiden. Delaktighet, tillgänglighet, tillit och trygghet är viktiga ledord och förutsätter att man kan uttrycka sig, skapa och uppleva i gemenskap med andra. Vi ser allt oftare hur mål om ekonomisk tillväxt i samhället kompletteras med mål om ekologisk hållbarhet och livskvalitet, välbefinnande och tillit. Även öppenhet inför det nya och ungas perspektiv gynnar förändring och fortsatt samhällsutveckling.
Regionen har en kraftig befolkningstillväxt i de flesta kommuner, framför allt i Örebro kommun, som nu växer med närmare 2 000 nya invånare varje år. Om trenden fortsätter kommer länet inom några få år att ha fler än 300 000 invånare. Invandringen har bidragit till att samtliga kommuner i länet har en positiv befolkningsutveckling. I regionen bor människor från mer än 165 länder.
Närmare 85 procent av befolkningen bor idag i tätorter, medan 15 procent bor i småorter (50-199 invånare) eller på landsbygden.
I Örebro län finns stora möjligheter att utveckla goda och attraktiva livsmiljöer och besöksmål genom närhet till natur-, stads- och kulturmiljöer, ett rikt professionellt kulturliv och idrott på hög nivå. Ett starkt föreningsliv och aktiva studieförbund skapar sammanhållning, överbryggar gränser och främjar det demokratiska samhället. Regionen har också flera exempel på lyckade sociala innovationer. Vidare är länet sedan lång tid ett resurscentrum för teckenspråk och kunskap om kommunikationshandikapp.
4.2.2 Utmaningar inom kompetensförsörjningen
Arbetskraften
I en global kunskapsekonomi är tillgången till och intresset för kunskap, utbildning och kompetens i bred bemärkelse en viktig konkurrensfaktor. Nivåkraven ökar (minst gymnasium) liksom behovet av specialiserad och yrkesutbildad arbetskraft. Andelen högutbildade har ökat under hela
tjugohundratalet. Utbildningsnivån hos utrikes födda är generellt sett hög och ligger i många fall i nivå med eller över den hos de inrikes födda16. Trots detta har invånarna i Örebroregionen en lägre utbildningsnivå jämfört med riket.
16 Invandring och integration i Örebroregionen, Region Örebro län 2015, s 5.
Vi ser också en vikande trend för behörighet till gymnasieskolans nationella program, och andelen som går vidare till högre studier. Färre pojkar än flickor når gymnasiebehörighet. I gruppen
16-åringar har utrikes födda 40 procentenheter lägre behörighet. Fler kvinnor än män fortsätter till en högre utbildning. Samtidigt är det fler män än kvinnor som etablerar sig på arbetsmarknaden. Denna utveckling riskerar att leda till kompetensbrist, särskilt i de mindre kommunerna, minskad
konkurrenskraft och sämre livsvillkor.
Trots att arbetslösheten minskar och arbetsmarknaden är god ökar den strukturella arbetslösheten.
Långtidsarbetslösa i åldern 55-64 år, personer med högst förgymnasial utbildning, samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga tillhör riskgrupperna. I lågavlönade sektorer är kvinnor överrepresenterade, och betydligt fler kvinnor än män jobbar mindre än de önskar. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda är endast 60 procent. Här finns både högutbildade som skulle kunna vara med och bidra till länets kompetensförsörjning17 men som saknar vägar in i det svenska samhället, och personer som saknar gymnasieutbildning och därmed ingår i
riskgrupperna för långtidsarbetslöshet.
Vissa kommuner har större utmaningar på grund av högre ungdomsarbetslöshet och att fler personer i kommunen som är födda utanför Europa står utanför arbetsmarknaden. Ungas möjlighet till inträde och etablering på arbetsmarknaden är en central fråga för deras tillgång till välfärd och inflytande.18 I december 2016 var 5 404 personer födda utanför Europa inskrivna på arbetsförmedlingen i länet, vilket motsvarar 47 procent av samtliga inskrivna. Av dessa är 42 procent kvinnor (motsvarande siffra för inrikes födda är 41 procent).
Arbetsgivarna
I Örebroregionen, liksom i andra delar av Sverige, ökar andelen äldre. Det är mest påtagligt i de mindre kommunerna och på landsbygden, där konsekvenserna för tillväxten och välfärden kommer att bli störst. Pensionsavgångar drabbar också vissa branscher och yrken mer än andra. Arbetsgivare anser generellt att det är svårt att rekrytera. Var femte rekrytering avbryts på grund av att
arbetsgivaren inte kan hitta rätt kompetens19. Utrikes födda kan vara en resurs som dessutom gör oss bättre rustade för globaliseringen i form av språklig och kulturell kompetens. Tillgång till attraktiva bostäder, pendlingsmöjligheter och livsmiljöer ökar möjligheterna att hitta rätt kompetens20. Samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsaktörer, kommuner och myndigheter, behöver öka för att förbättra kompetensförsörjningen.
Utbildningsaktörer
Utbildningsutbudets dimensionering, innehåll och tillgänglighet behöver bättre matcha
arbetsgivarnas behov, och samtidigt utformas så att fler vill utbilda sig till det som efterfrågas. Några
17 Örebroregionen Utifrån och in, s 24, Region Örebro län, 2016
18 www.mucf.se
19 Undersökningen gjordes under perioden 26 januari - 22 mars 2010 av Novus Opinion på uppdrag av Svenskt Näringsliv.
20 Krugman, Fujita & Veneables (1999)
utbildningsanordnare har mycket bra samarbete med arbetsgivare, andra behöver utveckla och stärka sin samverkan. Örebro universitet är regionens kunskapsmotor och en stark attraktionsfaktor för unga inflyttare. Universitetet som har nationella och internationella samarbeten och som samverkar med näringsliv, region, kommuner och organisationer, har närmare 15 000 studenter på tre campus (Örebro, Karlskoga, Grythyttan). En jämförelsevis stor andel av studenterna stannar kvar i regionen efter avslutad utbildning. Folkbildningen och civilsamhället har också en mycket viktig roll i utbildningssystemet, inte minst för det livslånga lärandet och för den del av arbetskraften som står långt från arbetsmarknaden.
Regionens styrkeområden21 och bristyrken är viktiga utgångspunkter för utbildningssystemets dimensionering och innehåll. Ska vi möta morgondagens efterfrågan är det viktigt att integrera hållbar utveckling i utbildningarna. Digitaliseringens möjligheter är avgörande för förnyelse av utbildningar och ökad attraktivitet, samtidigt som bristen på digital kompetens riskerar att skapa utanförskap. Ju mer relevant kompetens och ju fler kunskapsintensiva och innovativa företag som kan etablera sig i regionen, desto fler innovationer och därmed fler arbetstillfällen och bättre livsvillkor för fler.
4.2.3 Ökat antal äldre förändrar behoven
Befolkningen blir allt äldre, i Örebroregionen liksom i landet som helhet. Samtliga kommuner i regionen får ett ökat antal äldre även om utvecklingen skiljer sig åt i olika delar av regionen. Fram till 2030 ökar antalet personer över 80 år i alla kommuner. Antalet över 90 år ökar särskilt i norra länsdelen: Ljusnarsberg, Hällefors och Nora22. Den demografiska förändringen ställer ökade och ändrade krav på hela samhället, men särskilt på sjukvård och kommunernas äldreomsorg där samverkan över organisationsgränser, effektivisering, kompetensförsörjning och ekonomiska resurser blir kritiska faktorer. Omsorgen om äldre är en i hög utsträckning kvinnodominerad del av arbetsmarknaden. Fler kvinnor än män arbetar i särskilda boendeformer och fler kvinnor fungerar som anhörigvårdare till sin partner. Utrikes födda män arbetar med vård och omsorg i betydligt större utsträckning än inrikes födda. Fler män behöver komma in i sektorn för att vi ska klara kompetensförsörjningen.
4.2.4 Förbättrad folkhälsa, ökade klyftor och ökad psykisk ohälsa Den ökade livslängden i kombination med medicinteknisk utveckling väcker frågor om prioriteringar, etik och ekonomi. Den stora invandringen till regionen ställer ökade krav på samhällets grundfunktioner, däribland vården. Vi mår bättre och bättre i regionen som helhet, men både den faktiska och den självupplevda hälsan är ojämnt fördelad, såväl geografiskt som mellan grupper. Flickor, kvinnor, funktionsnedsatta och HBTQ-personer rapporterar i högre grad en sämre hälsa jämfört med andra grupper i regionen. Likaså finns ett tydligt samband mellan hälsa och utbildningsnivå, samt mellan hälsa och födelseland.
21 Regionens styrkeområden beskrivs i avsnitt 3.2.2
22Samhällsutmaningar för en hållbar tillväxt och attraktionskraft i Örebro län, Oxford Research, 2016
Under senare år har den psykiska ohälsan ökat i omfattning. Tre ökande trender kan urskiljas; barn och unga med diagnoser som ADHD och/eller autism, stressrelaterade sjukdomar, speciellt bland kvinnor, samt självskadebeteenden hos unga flickor.23 Den psykiska ohälsan har en tydlig koppling till samhällsförändringar och svårigheterna att hitta ett meningsfullt fungerande socialt sammanhang.
Män är starkt överrepresenterade i självmordsstatistiken. Utbildning, bostad, sysselsättning, delaktighet och inflytande, samt fysisk aktivitet är viktiga förutsättningar för bättre folkhälsa.
En ökande andel av länets befolkning utgörs av utrikesfödda personer. Målet med
invandringspolitiken är integration, men i verkligheten finns en tydlig segregation både på bostads- och arbetsmarknaden, samt utanförskap. Gruppen utrikesfödda har högre arbetslöshet, högre trångboddhet, sämre hälsa och sämre ekonomi jämfört med genomsnittet. Även andra grupper löper en förhöjd risk att hamna i utanförskap, till exempel personer med funktionsnedsättning.
Utmaningen är ett integrerat samhälle med minskat utanförskap samt en jämlik och jämställd hälsa.
Civilsamhället som har en viktig roll för utvecklingen av sociala innovationer står inför flera olika utmaningar. En av dem är att vårt ideella engagemang minskar i specifika organisationer och att det också blir mer kortsiktigt. Men samtidigt visar många studier att människors engagemang förblir starkt. Det tar sig bara andra uttryck.24
4.2.5 Högspecialiserad vård och universitetssjukvård
Den högspecialiserade sjukvården och universitetssjukvården bidrar till hög regional attraktivitet för studenter, kvalificerade medarbetare och för medborgaren. Den bidrar även till den regionala utvecklingskraften då den har unika förutsättningar för forskning och agerar innovationsdrivare för att möta demografiska behov och utmaningar för välfärden. Samverkan mellan den
högspecialiserade sjukvården, universitetssjukvården, den övriga sjukvården, universitetet och samhället är helt avgörande för konkurrenskraftig forskning och utbildning. Baserat på en
journalistisk sammanställning av kvalitet och tillgänglighet 2016 var Universitetssjukhuset i Örebro rankad som fjärde bästa universitetssjukhus i Sverige.25
Universitetssjukvård definieras i det nationella ALF-avtalet26 och är ett övergripande och brett begrepp som omfattar alla vårdnivåer samt forskning, innovation, undervisning, evidens och patientmedverkan. Enheter som i alla aspekter uppfyller kriteriet för universitetssjukvård utgör universitetssjukvårdsenheter. Dessa kan utses inom alla delar av hälso- och sjukvården och i hela länet. Detta är alltså inte endast ett kvalitetsmått på själva vården utan belyser också
forskningsaktivitet och innovationspotential för regional utveckling.
23 Liv och hälsa ung. Region Örebro län.
24 Harding, Tobias (2012) Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport till Framtidskommissionen. Regeringskansliet, Statsrådsberedningen. Trägård, Lars; Wallman Lundåsen, Susanne; Wollebæk, Dag & Svedberg, Lars (2013) Den svala svenska tilliten. Förutsättningar och utmaningar. Stockholm: SNS Förlag. Färnström, Tora (red) (2016) Folkrörelser – skärp er! Stockholm: ABF och Tankesmedjan Tiden.
25 Enligt tidskriften Dagens medicins nationella ranking. Databasen - Bästa sjukhuset
26 I det s.k. ALF-avtalet har berörda landsting/regioner träffat överenskommelse med staten
om att fördjupa och utvidga sitt samarbete inom utbildning, forskning och utveckling i syfte att förbättra vården genom fortlöpande kunskaps- och kompetensutveckling. Kartläggning av utvecklingsresurser i stat, landsting/regioner och kommuner, s 6, SKL, 2008.
UTMANINGAR
Att utbildningssektorn matchar regionens kompetensbehov
Att höja utbildningsnivån, ta tillvara allas kompetens och möjliggöra livslångt lärande
Att ge alla möjlighet till etablering på arbetsmarknaden och till egen försörjning
Att bryta den etniskt och könssegregerade utbildnings- och arbetsmarknaden
Att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen och god kompetensförsörjning
Att vara en attraktiv livsplats för specialiserad arbetskraft
Att inkludera utrikes födda socialt och i arbetslivet
Att vård och omsorg svarar mot de demografiska behoven
Att ge barn och unga möjlighet att vara delaktiga och få inflytande över sin vardag och livssituation
Att ta tillvara äldres kompetens
Att andelen äldre ökar i relation till andelen i arbetsför ålder så att varje person som arbetar måste försörja fler
Att skapa god livskvalitet och folkhälsa genom goda livsmiljöer, inkludering och delaktighet
Att den högspecialiserade vården stärks och utvecklas
Att universitetssjukhusets roll på den regionala, nationella och internationella arenan stärks
Att universitetssjukvården utvecklas inom det breda hälso- och sjukvårduppdraget