Den regionala utvecklingsstrategin pekar ut hur vi – Region Örebro län, kommuner, näringsliv, myndigheter, universitet och civilsamhälle – tillsammans vill möta vår regions utmaningar och utveckla vårt län.
Vår region ingår i ett större sammanhang och är både beroende av och bidrar till utveckling på flera samhällsnivåer. Vår regionala strategi har därför flera beröringspunkter med den nationella strategin1 som är inriktad på att skapa förutsättningar för hållbar regional tillväxt och ett Sverige som håller samman. Den utgör också vårt bidrag till EU:s mål om smart, hållbar och inkluderande tillväxt samt till FN:s globala hållbarhetsmål2. Vår och andra regioners utvecklingsstrategier utgör underlag för nya nationella och EU-strategier.
3.1 Vision
Örebroregionen – Sveriges hjärta
Hög livskvalitet i en hållbar och attraktiv region
3.2 Övergripande mål
En hållbar utveckling är avgörande för att garantera framtida generationer en god livskvalitet. Social hållbarhet är målet, ekologin sätter ramarna och ekonomin är medlet. De tre aspekterna är beroende av varandra. En ökad hållbarhet kräver att vi använder medlen inom ramarna, och mäter målet på nya sätt, med långsiktiga och samhällsekonomiska perspektiv.
Våra tre övergripande mål för Örebroregionen motsvarar de tre aspekterna av hållbarhet: social, ekologisk och ekonomisk. Genom att skapa ömsesidigt värde och goda synergieffekter för människor, miljö och ekonomi samtidigt – inte för ett perspektiv i taget – säkerställer vi
omställningen till ett hållbart samhälle. Till de övergripande målen kopplar vi mätbara effektmål och indikatorer3 som sammantaget ska visa vår väg till hållbar utveckling.
Hållbar utveckling i samhället kan beskrivas som att ytan eller överlappningen mellan de sociala, ekologiska och ekonomiska områdena ökar med tiden. När vi når våra tre övergripande mål närmar
1 ”Den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015-2020” prioriterar fyra områden: Innovation och företagande, Attraktiva miljöer och tillgänglighet, Kompetensförsörjning och Internationellt samarbete. Den uppmanar också regionerna att möta upp samhällsutmaningarna: Demografisk utveckling, Globalisering, Klimat, miljö och energi samt Social sammanhållning. Den nationella strategin ska också bidra till regeringens tre prioriterade områden: att ha lägst arbetslöshet i EU 2020, att nå de nationella miljömålen och att sluta jämställdhetsgapet.
2 Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål (Agenda 2030) för att: utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, samt för att lösa klimatkrisen under de kommande 15 åren. Viktiga utgångspunkter är också FN:s konvention om mänskliga rättigheter, FN:s konvention om barnets rättigheter, och FN:s klimatkonvention.
3 Se bilaga 1. Effektmål och indikatorer följs upp och utvärderas med olika intervall enligt en plan.
vi oss vår gemensamma vision: hög livskvalitet4 i en hållbar och attraktiv region. Då är ekonomisk utveckling ett medel för att uppnå ekologisk och social hållbarhet utan att påverka dem negativt.
Övergripande mål
Hög livskvalitet
- en region där alla människor har lika värde och samma möjligheter att bidra och får sina grundläggande mänskliga behov och rättigheter tillgodosedda.
Stark konkurrenskraft
- en region där alla bidrar till ökat värdeskapande och en robust arbetsmarknad med innovationskraft.
God resurseffektivitet
- en region där alla bidrar till ansvarsfull produktion och konsumtion för minimal miljöpåverkan och ekosystem i balans.
Figuren nedan visar hur de övergripande målen bidrar till vår vision.Genom att uppnå och integrera de tre övergripande målen med varandra närmar vi oss vår gemensamma vision: hög livskvalitet i en hållbar och attraktiv region.
4 Vi utgår från fyra tolkningar av livskvalitet som återkommer i vetenskaplig litteratur och internationellt arbete inom området. Dessa är välstånd, lycka, meningsfullhet och handlingsfrihet. SOU 2015:56
3.3 Effektmål
Strategins effektmål konkretiserar de övergripande målen och är valda utifrån de utmaningar som identifierats och de prioriteringar som gjorts. De pekar ut önskvärd utveckling i Örebro län till 2030.
Vägledande principer har varit att målen ska vara etablerade och accepterade inom det aktuella området, att de ska uppfylla smart-kriterierna – det vill säga vara specifika, mätbara, accepterad, realistiska och tidsbundna. I uppföljningen ska statistiken så långt som möjligt brytas ned på parametrarna kön, kommun, stad – land och socioekonomi. En uttalad målsättning är att skillnader mellan olika grupper ska minska. Effektmålen med tillhörande indikatorer ska ses över en gång per år och uppdateras vid behov.
Effektmål till 2030 för Örebro län 1. Självskattat hälsotillstånd
Andelen med gott självskattat hälsotillstånd ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med 2014.
2. Framtidstro
Andel elever i årskurs 9 med ljus framtidstro ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med 2014.
3. Behörighet till gymnasiet
Andel elever som lämnar grundskolan med behörighet till något av de nationella gymnasieprogrammen ska öka år för år.
4. Behörighet till högskolan
Andelen behöriga till högskola av de elever som fått avgångsbetyg ska öka år för år.
5. Övergång till högre studier
Andel elever som avslutat gymnasieskolan och påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år ska vara minst 45 procent.
6. Eftergymnasial utbildning
Andel av befolkningen med minst treårig eftergymnasial utbildning ska vara över 36 procent.
7. Andel förvärvsarbetande
Andel förvärvsarbetande nattbefolkning 20-64 år ska vara minst 82 procent.
8. Matchningsgrad
Andel anställda med matchning mellan utbildning och yrke ska vara minst 80 procent.
9. Andel universitetssjukvård
Av Region Örebro läns hälso- och sjukvård ska minst 75 procent förmedlas av universitetssjukvårdsenheter.
10. Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård
Såld högspecialiserad vård och universitetssjukvård ska öka med minst 100 procent jämfört med år 2016.
11. Bostadsmarknad i balans
Alla tolv kommuner ska ha en bostadsmarknad i balans eller ett överskott.
12. Kollektivtrafikens andel av motoriserad arbetspendling
Kollektivtrafikens andel av den motoriserade arbetspendlingsresorna ska vara minst 16 procent.
13. Utsläpp av växthusgaser
Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 60 procent lägre än 2005 års nivåer.
14. Förnybar energi
Andelen förnybar energi ska utgöra minst 80 procent av den totala energianvändningen.
15. Energieffektivitet
Örebro län ska ha minst 50 procent effektivare energianvändning än 2005.
16. Nystartade företag
Antal nystartade företag per tusen invånare ska vara flest i Örebro län jämfört med jämförbara län.6
17. Branschbredd
Antal arbetsställen ska öka mer än i jämförbara län.
18. Kunskapsintensiva företag
Andel kunskapsintensiva företag ska vara högre än i jämförbara län.
19. Investeringar i forskning och utveckling, FoU
Andelen FoU-investeringar av bruttoregionalprodukt ska vara 4 procent.
20. Internationaliseringsgrad
Antal företag med export ska öka mer procentuellt i Örebro län i jämförbara län.
21. Gästnätter
Antalet gästnätter avseende hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och förmedlade privata stugor och lägenheter ska öka med 66 procent jämfört med 2015.
22. Bruttoregionalprodukt per sysselsatt
Bruttoregionalprodukten i Örebro län per sysselsatt ska vara den högsta bland jämförbara län.
3.4 Prioriterade områden för samhandling
För att möta regionens utmaningar och uppnå de övergripande målen fokuserar vi på tolv prioriterade områden för samhandling:
1. Kunskapslyft och utbildning av hög kvalitet 2. God kompetensförsörjning och matchning 3. Inkludering genom delaktighet och upplevelser 4. God, jämlik och jämställd hälsa
5. Högspecialiserad sjukvård och universitetssjukvård 6. God bostadsförsörjning
7. Effektiva och hållbara persontransporter 8. Hållbar konsumtion och försörjning 9. Ett brett och starkt näringsliv 10. Innovationskraft och specialisering 11. Goda förutsättningar för gods och logistik 12. Destinationer och evenemang med lyskraft
3.4.1 Framgångsfaktorer/Genomsyrande perspektiv Följande perspektiv behöver genomsyra allt utvecklingsarbete.
Digitalisering
Internationellt samarbete
Jämlikhet och jämställdhet
Barn och unga
Mångfald och integration
6 Västmanlands län, Värmlands län, Jönköpings län och Kronobergs län
Istället för att lyfta fram perspektiven som framgångsfaktorer har vi skrivit in dem i relevanta effektmål och prioriterade områden för samhandling. Perspektiven jämlikhet, jämställdhet och barn och unga sammanfattas i kapitel 8.
3.4.2 Samhandling som arbetssätt
Vägen från nuläge till mål rymmer komplexa utmaningar7 som kräver samhandling, det vill säga gränsöverskridande insatser mellan privata,
offentliga och civila aktörer på olika nivåer. Aktörer som gemensamt problematiserar, driver och äger lösningar och resultat. Vi prioriterar tolv områden där vi bedömer att samhandling är nödvändig för att nå målen8.
Genomförandet av strategin pågår under perioden 2017 - 2025 med siktet inställt på att strategins effektmål, som mäter samhällets utveckling, ska vara uppfyllda 2030. För att stämma av utvecklingen finns även två år för etappmål; 2020 och 2025. För
de rumsliga strukturbilderna9 är målhorisonten bortom 2030.
Bilden ovan illustrerar en schematisk logik, från nuläge till vision.
Att möta komplexa utmaningar när man driver ett utvecklings- och förändringsarbete har i praktiken ingen given och rak väg utan är beroende av ett utforskande arbetssätt. Ledstjärnor för vårt arbete är ett öppet samarbetsklimat, transparens, tydliga roller och ansvar, och ett aktivt lärande där alla känner sig delaktiga och engagerade i att finna lösningar.
7 Se kap. 4
8 Se kap. 3.4
9 Se kap. 6. Strukturbilder är kartor som lyfter fram platser, områden och stråk av vikt för regionens utveckling.
Nuläge Samhandling
Regional utveckling kräver ett brett deltagande och en kontinuerlig dialog. Det innebär SAMTAL och utbyte av information för att nå SAMSYN om regionens utmaningar. När aktörerna är överens om hur frågan ska hanteras och att framgången nås bäst genom att lösa utmaningen tillsammans, då har SAMVERKAN uppnåtts. Då finns också de nödvändiga förutsättningarna för att gå vidare till SAMHANDLING, det vill säga att handla, tillsammans och enskilt, i riktning mot den gemensamma målbilden.
Samtal
Samsyn
Samverkan
Samhandling
3.5 Handlingsplaner och ansvar
Strategins prioriterade områden för samhandling avgör vilka aktörer som gemensamt tar fram handlingsplaner. Ett partnerskap10 för regional utveckling, med företrädare från Region Örebro län, kommunerna, näringslivet, universitetet, civilsamhället, länsstyrelsen och andra viktiga aktörer, ansvarar för att handlingsplanerna tas fram och genomförs. Partnerskapet är både ett beredande organ för den beslutande nivån och ett verkställande organ genom sina respektive organisationer.
Genom samhandlingsavtal med berörda aktörer görs roller, ansvar och åtaganden tydliga. Även andra aktörer välkomnas att arbeta för att förverkliga strategins mål genom att ta in relevanta delar av den i sina verksamheter.
Genomförandet via handlingsplanerna utvärderas kontinuerligt och den regionala
utvecklingsstrategins mål följs upp med hjälp av indikatorer. Syftet är att dra lärdomar för att kunna vidareutveckla arbetet och kunna justera insatser och indikatorer om förutsättningarna ändras.
Region Örebro län ansvarar för att
utarbeta den regionala utvecklingsstrategin i samråd med regionens aktörer, kommuner, näringsliv och organisationer
samordna insatserna för genomförandet
löpande följa upp strategin och se till att den utvärderas på ett ändamålsenligt sätt
delfinansiera insatser som styr mot målen.
10 Partnerskapet som i RUS 2010 kallades Regionala styrgruppen och utökas med samtliga kommunchefer och andra viktiga aktörer.