9 Merkostnader i bostad med särskild service enligt LSS
9.2 Högre hyra
De som bor i en bostad med särskild service betalar hyra för sin lägenhet, se avsnitt 7.1. Hyressättningen skiljer sig åt över landet.
Bruksvärdesprincipen ger dock grunden för hur hyrorna beräknas då det vid en eventuell prövning av hyrans skälighet är den principen som kommer att styra, se avsnitt 8.1.2. En beskrivning av hur hyres-sättningen sker i praktiken finns i avsnitt 8.1.3.
3 Prop. 2016/17:188 Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken s. 62.
4 Förmånen merkostnadsersättning regleras i 50 kap. socialförsäkringsbalken.
5 Svensk ordbok (SO) och Svenska Akademiens ordbok (SAOB) https://svenska.se/tre/?sok=
merkostnad&pz=1, hämtad 2020-09-22.
6 50 kap. 2 § socialförsäkringsbalken.
7 Prop. 2017/18:190 Reformerade stöd till personer med funktionsnedsättning, s. 62.
SOU 2021:14 Merkostnader i bostad med särskild service enligt LSS
Vid utredningens möten har ett antal omständigheter som hänger samman med hyran förts fram som merkostnader kopplade till boendet. Dessa omständigheter avser i vissa fall hyrans storlek men kan i andra fall snarare vara faktorer kopplade till boendet generellt.
De kan vara av betydelse för den enskildes möjligheter att påverka sina kostnader och möjligheten att få en ekonomi där inkomster och utgifter stämmer överens. I avsnitt 9.3 finns en beskrivning av olika faktorer kopplade till bostaden som utöver hyran inverkar på den enskildes ekonomiska situation.
Tillgång till gemensamhetsutrymmen
Tillgång till gemensamma utrymmen är en del av insatsen bostad med särskild service enligt LSS, både när det gäller servicebostäder och gruppbostäder. I enlighet med bruksvärdesprincipen ger tillgången till sådana utrymmen ett högre bruksvärde jämfört med lägenheter som saknar detta, se avsnitt 8.1.2. I den enkätundersökning som utred-ningen genomfört uppger 44 procent av de kommuner som besvarat enkäten att tillgången till gemensamhetsutrymmen påverkar hyrans storlek. Andra kommuner väljer att endast låta den egentliga lägen-hetsytan utgöra grund för beräkningen av hyrans storlek.
Det finns ett antal avgöranden i hyresnämnd, och i Svea hovrätt, som rör hyra för lägenheter i bostad med särskild service enligt LSS.
Någon fast praxis när det gäller värderingen av tillgång till gemen-samma utrymmen i sådana bostäder är dock svår att se.
I bilaga 5 beskrivs några olika hyressättningsmodeller som kom-munerna använder.
Personalutrymmen och andra utrymmen som behövs för verksamheten samt närhet till vård
I insatsen bostad med särskild service enligt LSS ingår omvårdnad.
Socialstyrelsen har i föreskrift angett vad som avses med den om-vårdnad som består av individuellt anpassad hjälp i den dagliga livs-föringen. Det är insatser som ska tillgodose den enskildes psykiska, fysiska och sociala behov, till exempel hjälp med att
– äta, dricka och förflytta sig, – sköta personlig hygien och klä sig,
– sköta hemmet, tillreda måltider, göra ärenden och inköp,
– kommunicera, upprätthålla sociala kontakter och bryta isolering, – göra tillvaron begriplig, förutsägbar och trygg,
– planera framåt,
– göra tillgänglig den hälso- och sjukvård, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, och den tandvård som den enskilde behöver, samt
– se till att misstankar om övergrepp och andra brott mot den enskilde polisanmäls.8
Eftersom bostad med särskild service är en insats där det ingår stöd av personal finns det även krav på att det ska finnas personal-utrymmen och sanitära anordningar för dessa.9 I enlighet med bruks-värdesprincipen ger tillgången till personal ett högre bruksvärde.10 Se även avsnitt 8.1.2.
Av den enkätundersökning som utredningen genomfört framgår att av de kommuner som besvarat enkäten uppger 7 procent att till-gången till omvårdnad, stöd och service och personalutrymmen på-verkar hyrans storlek. Det är 8 procent av kommunerna som uppger att tillgången till personal gör det och 5 procent som uppger att tillgången till personalutrymmen har betydelse för hyrans storlek.
Det finns ett antal avgöranden i hyresnämnd, och i Svea hovrätt, som rör hyra för lägenheter i bostad med särskild service enligt LSS.
Någon fast praxis när det gäller värderingen av närhet och tillgång till personal i sådana bostäder är dock svår att se.
8 1–3 §§ Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2002:9) om bostad med sär-skild service för vuxna enligt 9 § 9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions-hindrade, LSS.
9 3 kap. 7 e § arbetsmiljölagen (1977:1160).
10 Se till exempel Svea hovrätts beslut den 20 november 2007 i mål nr ÖH 6028-07.
SOU 2021:14 Merkostnader i bostad med särskild service enligt LSS
Lägenhetens standard, storlek och utrustning
Lägenhetens standard har betydelse vid hyressättningen. Med utgångspunkt från bruksvärdet påverkar standarden hyrans storlek.
När bostäder är relativt nybyggda har de i många fall också högre standard än äldre lägenheter. Detta gäller även för bostäder med särskild service enligt LSS. Eftersom det har varit, och är, brist på sådana bostäder har det byggts nya under senare år.
Vid de möten utredningen haft har många framfört att lägenheter i bostäder med särskild service enligt LSS måste vara större än andra lägenheter, bland annat på grund av tillgänglighet. De ska också vara ändamålsenliga vilket Inspektionen för vård och omsorg (IVO) prövar i samband med ansökan om tillstånd att bedriva verksamhet i form av bostad med särskild service enligt LSS. För att alla funk-tioner ska få plats krävs normalt en lägenhetsyta på minst 30 kvm och det vanligaste är en yta om ca 40 kvm.11
Flera har också pekat på att de lägenheter som nu byggs är små på grund av höga produktionskostnader men att hyran då är högre per kvadratmeter.
När det gäller hygienrum finns tillgänglighetskrav som utform-ningskrav och tekniska egenskapskrav.12 Ett exempel på ett utform-ningskrav är att det ska finnas tillräckligt stor area i ett hygienrum.
Arean är viktig för att personer som använder rullstol ska kunna använda de olika funktionerna i hygienrummet.13
För bostäder med särskild service enligt LSS ställer även arbets-miljölagen krav på utrymme vilket innebär att till exempel hygien-utrymmen kan behöva vara större än i andra lägenheter.14
Det är svårt att mäta huruvida en lägenhet i en bostad med särskild service enligt LSS normalt är större än en lägenhet i det ordinära beståndet av hyreslägenheter. De som bor i gruppbostad eller servicebostad enligt LSS utgör i de flesta fall ensamhushåll. Av tillgänglig statistik framgår att den genomsnittliga bostadsytan för ensamstående, under 64 år utan barn, som bor i en hyresrätt i ett flerbostadshus är ca 55 kvm.15 Lägenheterna i en bostad med särskild service är i genomsnitt 40–65 kvadratmeter stora men vissa är något
11 Uppgifter från IVO 2020-09-10.
12 8 kap. 1, 4 och 4 a §§ PBL och 3 kap. 4 och 18 §§ PBF.
13 Boverkets byggregler (2011:6) - föreskrifter och allmänna råd – avsnitt 3:146.
14 25 §, med tillhörande allmänna råd, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd Arbets-platsens utformning AFS 2020:1.
15 SCB statistik över hushållens boende.
mindre, 20–30 kvadratmeter. En närmare beskrivning av utform-ningen av lägenheter i bostad med särskild service, bland annat när det gäller storleken, finns i avsnitt 5.3.
Det finns särskilda regler om brandskydd för byggnader som innehåller behovsprövade särskilda boenden såsom bostad med sär-skild service enligt LSS.16 Detta innebär att sådana byggnader till exempel kan ha automatiska släcksystem och automatiska dörr-stängare. Dessa bostäder har därmed en högre utrustningsnivå än andra lägenheter.
En jämförelse mellan standarden i en lägenhet i en bostad med särskild service och en lägenhet i det ordinarie beståndet är också svår att göra. Standarden varierar både när det gäller bostäder med särskild service, och andra lägenheter. Nyproduktion och lägenheter som har varit föremål för renovering har ofta högre standard än äldre lägenheter.
Hyresnämnden har i ett ärende, där Svea hovrätt sedan lämnade överklagandet utan bifall, uttalat att när kommunen för ett förhöjt bruksvärde åberopat sådana faktorer som sådana anpassningar av bostaden som kommunen ska tillhandahålla enligt reglerna om bostadsanpassningsbidrag kan dessa inte läggas till grund för en höjning av bruksvärdet.17
9.3 Omständigheter kopplade till att hyra