4. RESULTAT OCH ANALYS
4.1 H UR ARBETAR FÖRSKOLLÄRARNA MED FÖRSKOLEBARNS LÄRANDE I UTEMILJÖN
4.1.1 Arbetar inte utifrån en medveten utomhuspedagogik
I resultatet så kan man urskilja att fyra informanter inte har en medveten pedagogik när det gäller barnens lärande i utemiljön på förskolorna. De uttrycker på olika sätt hur de arbetar med barnens lärande. Nova berättar att de arbetar med rörelser och grovmotoriska övningar, gympakort med babblarna, turtagning, bygg och konstruktion men också att de strävar efter att vara lyhörda och observerande. Hon tar även upp att: ’’vi kanske inte behöver vara så låsta att allt ska göras inne ja men utan vad kan vi faktiskt göra ute’’. Evelina säger att de arbetar med motorik och språk, matematik, naturvetenskap, teknik, fysik, kemi, värdegrundsarbeten, stödtecken och bildstöd. Saga berättar att de arbetar med att främja barnens rörelser, experimenterar, bygger kojor, färglägger is och bygger med dem, samlar skräp och går till återvinningsstationen, samt vistas ute i skogen med barnen. Kerstin berättar ’’Asså vi har ju inte något uttalat arbetssätt utomhus, just för lärandet, asså, i och med att vi har små barn så är det ju mycket att dom men tränar motorik’’.
4.1.2 Arbetar utifrån en medveten utomhuspedagogik
Det är en informant som uttrycker att de arbetar med friluftsfrämjandes pedagogik. Den andra informanten utger sig arbeta med en utomhusprofil på sin förskola. Dessa två arbetssätt bidrar till att deras medvetenhet stärks kring att arbeta med barnens lärande i utemiljön. Ann-Marie berättar att ’’jag har ju använt oss ganska mycket med friluftsfrämjandets pedagogik kan man säga, just ute med mulle’’.På förskolegården så vill de fånga stunden i det barnen gör som till exempel när det är vinter och snö ute på rutschkanan så kan de medvetet arbeta med att få in olika frågeställningar och fundera tillsammans med barnen: ”hur blir de när de glider som bäst? Ned för backen. Varför glider
15
dom där byxorna långsammare än galonbyxorna”. Vidare använder hon sig av matematik där de arbetar med lägesord som stort och litet. De samlar in saker som till exempel pinnar och kottar från både förskolan och naturen som de använder för att räkna matematik. Greta säger att de har en förskola som utgår från en utomhusprofil där de arbetar utifrån att de saker man kan ha inne kan man även ha ute. Hon ger exempel så som bygga pussel, spela spel, rita, skapa, måla, ha samlingar, rörelselek, se samband i naturen, rörelser, artkännedom och miljöfrågor. Hon beskriver även fysikaliska fenomen, matematiska begrepp, lägesord, långt borta, nära, fullt och färre. I allt detta som Greta har beskrivit menar hon att man kan se utemiljön som en ”förlängning av innemiljön”.
4.1.3 Utevistelsen varierar med hur många gånger de går ut
När det gäller hur ofta och hur länge barnen vistas ute så berättar Kerstin att de är ute mycket mer än tidigare. Hon beskriver att den pågående pandemin ställer till det för dem då de restriktioner som kommit till förskolan innebär att de ska vara ute helst hela dagarna.
Evelina berättar att de är ute
”
i stort sett hela dagen förutom frukost,
i och med att vi har fått nya restriktioner från och med igår som har med Coronan att göra.”.
Nova säger att de är ute också minst en gång om dagen men oftast två gånger per dag. Saga beskriver att de är ute två till tre gånger per dag, då de först har samling, och sedan går ut innan lunch och efter vilan.Till sist beskriver Ann-Marie att:
Vi försöker ju vara ute varje dag och så som vi har haft nu så har vi gått ut vid 8.30 och så gått in vid 9.14 på förmiddagen och sedan gått ut efter mellan mål så vid 14-14.30 också vara ute tills vi stänger (Ann-Marie).
Hon säger också att när de arbetar med mullepass som ingår i friluftsfrämjandet pedagogik så är de ute i skogen och gör olika aktiviteter i en och en halv timme med de stora barnen.
4.1.4 Utevistelsen är mestadels fri och har inslag av spontan undervisning
Alla de sex informanterna har nämnt att det är den fria leken som styr barnens utevistelse.
Greta och Saga har lagt fram att den planerade undervisningen utomhus är runt 20–25 procent. ’’Om jag kan säga 20 procent är planerad då har jag gjort en överskattning faktiskt, jag tror att vi gör betydligt mindre än vad vi själva tror’’ (Greta). Greta och Saga beskriver liknande uppfattningar om att den fria leken inte behöver betyda att det inte sker någon undervisning. De menar att det sker även i andra situationer som inte är planerade. Saga berättar då att ’’jag kanske tar på mig mina matteglasögon och då tänka ut från matematiken,
16
så att ibland blir det planerad fast den är oplanerad’’. Hon visar även att hon tar spontana tillfällen i akt och gör till exempel grundrörelser som innebär att de följer efter varandra, ålar och kryper. Greta berättar att det kan uppstå spontan undervisning när de sitter och gräver. Det utformas ett samspel mellan dem och de börjar samtala om maskar som har hittats i jorden. Förskolläraren kan ta det vidare med att ställa frågor som till exempel varför maskar finns, då sker det ett undervisningstillfälle.
Evelina berättar att de har planerade aktiviteter då de erbjuder barnen att vara delaktiga men att det inte finns något krav. De utgår ifrån barnens intressen och utefter deras villkor, men även vad de riktar sin uppmärksamhet mot. Kerstin berättar att på grund av pandemin så är de ute stora delar av dagen och det som överväger mest är den fria leken. Då syftar hon på att det handlar om att ha koll på att allt fungerar då de har ansvar och överblick över flera barn. Även om det inte är så mycket planerat så menar Kerstin att barnen får leka och vara kreativa. Barnen träffar även nya kompisar mellan de olika avdelningarna när de är ute oftare. Då blir förskollärarnas fokus mer på att ha koll på att allt runt omkring fungerar.
Nova menar att det mesta också är fri lek och det har blivit en tradition på förskolan där barnen har blivit vana att ha det så. Ann-Marie har i sin tur en önskan om att det planerade och den fria leken ska vara 50/50, men påpekar samtidigt att det är den fria leken som styr.
4.1.5 Medvetenhet om att läroplanen påverkar arbetssättet i utemiljön
Alla sex informanter visar hur viktig förskolans läroplan är för barnens lärande och att den har betydelse för hur förskollärarna tolkar det som står i den. Informanterna beskriver att läroplanen är grunden i verksamheten och kan kopplas till allt de gör i förskolan. Kerstin berättar att läroplanen är grunden för utbildningen och att den ska främja barnens utforskande och nyfikenhet till lekande och lärande. Detta är något hon arbetar och strävar efter. Hon tar även upp att barnen ska få möjlighet att utveckla sin fantasi, föreställningsförmåga, motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning i utemiljön.
Greta tar upp att hon ser att utomhusvistelsen har en stor betydelse och att det finns många kopplingar till förskolans läroplan. Hon ser det även som en fördel med att arbeta med läroplanen ute. Då syftar hon på att man kan få in till exempel naturvetenskap, matematik, miljötänk, matematiska begrepp och att det blir en konkret situation för barnen.
Saga beskriver att man kan få in allt från läroplanen i arbetet med utemiljön och bland annat omsorg som innebär att man ska bry sig om naturen. Evelina beskriver att läroplanen har en stor betydelse för deras arbete med barnens lärande och att ”de skapar rätt miljöer som känns inbjudande, stimulerade och som för undervisningen framåt”. Något som Nova och Ann-Marie har gemensamt är att de beskriver att de kan koppla allting som har med barnens
17
lärande till läroplanen. Nova säger att ”Det ligger liksom så nära ryggmärgen på mig att det är klart att man gör ute finns det ju en tanke när jag gör detta”. Hon visar på att man kan arbeta med allt från genus till demokrati och turtagning när det kommer till mål från läroplanen. Ann-Marie beskriver att ”vi ska lära oss att ta hand om vår natur och liksom vårt samhälle. Där blir ju utomhusvistelsen tydligt hur vi… hur vi behöver ta hand om vår natur å sådant”.
4.1.6 Resultat av observationerna Observation 1
Den första observationen ägde rum mellan klockan 09.00 och 10.00 på förmiddagen och när observatören kom dit var det fruktstund. När barnen var klara fick de hjälp att ta på sig sina vantar av de förskollärare, barnskötare och vikarier som var där. Barnen började att springa i väg och leka, då spred pedagogerna ut sig på de olika platserna eller de så kallade rummen som fanns i utemiljön. Eftersom utemiljön var så stor var observatören tvungen att gå omkring för att se vad alla gjorde och för att synliggöra vad förskolläraren höll på med.
Vad observatören kunde se var att förskolläraren alltid eller oftast fanns tillgänglig för om något barn var ledsen eller om någon konflikt behövde ordnas upp, hon var lyhörd och var med i barnens lek. Observatören uppmärksammade att ingen planerad aktivitet var på schemat utan det intressanta var att förskolläraren fångade det så kallade spontana lärandet.
Situationer fångades upp där barnen var fullt uppe i en lek vid kiosken eller om det bara var en rörelselek. I de spontana lärandesituationerna visade förskolläraren att hon kunde göra likadant och att hon benämnde ord för dem hela tiden. Det var även stunder där förskollärarna och de andra pedagogerna ställde sig lite på avstånd och pratade med varandra.
Observation 2
Observationen 2 ägde rum mellan 12.10 till 13.10 och i likhet med observation 1 började observatören gå runt i utemiljön för att hitta ett bra ställe att stå och observera på. Det slutade med att hon fick gå runt lite för att ha översikt över förskollärarens agerande.
När observatören kom till förskolan så var det bara några enstaka barn ute och en av pedagogerna som var där hade tagit ut papper, pennor, saxar och lite annat pyssel som barnen kunde hålla på med under en markis så att de var skyddade ifall regn skulle komma.
När förskolläraren kom ut så pratade hon lite med kollegan som var där och hade uppsikt över barnen. Efter en stund var pedagogerna lite mer utspridda med de barn som var där och de var med i vad barnen höll på med. Observatören uppmärksammade att de var intresserade, nyfikna och lyhörda på vad barnen gjorde samt att de benämnde ord när barnen
18
till exempel lekte i sandlådan, när de cyklade eller var vid rutschkanan. Det spontana lärandet kom tydligt fram även i denna observation och hur förskollärarna försökte fånga upp det. Alltså det lärande som inte var planerat utan som spontant kom fram genom bland annat barnens lek eller något barnen var intresserade av. Omsorg var något observatören såg och det var i en situation då ett barn hade blivit riktigt blöt och hon visade och benämnde att kläderna kanske skulle behöva hängas upp i solen en stund för att torka. Det var även en situation där en av förskollärarna frågade barnen om de ville hjälpa henne med att plocka undan en del grenar som de hade klippt bort. Detta var något som barnen hakade på omgående. Det spontana lärandet blev tydligt, då förskolläraren inte hade planerat in detta.
När grenarna hade plockats upp gick de bort utanför förskolegården och skulle slänga grenarna borta vid komposten, och man kunde se att barnen hade koll på att de skulle slängas där. Observatören upplevde också att förskollärarna inte ville avbryta genom att gå in i deras lek utan de väntade tills de blev inbjudna av barnen i leken. Mycket av det som barnen ville göra var det som styrde som till exempel när de ville gå utanför gården så fick de göra det för att det låg så pass nära förskolan så förskollärarna och de andra pedagogerna hade koll.
Där låg det en liten kiosk som var ställd mellan några björkar och de hade en liten stig in till ett vindskydd och ett par rep som var fastknutna mellan några träd för att de skulle kunna gå balansgång. Den leken som skedde här var helt fri då ingen av förskollärarna hade planerat att göra någon aktivitet.
Analys av hur förskollärarna arbetar med förskolebarns lärande i utemiljön
Arbetssätt
I denna studie så har ett arbetssätt och en utomhusprofil synliggjorts när resultat har sammanställts av det informanterna har sagt. Detta arbetssätt som har framkommit av en informant är det Friluftsfrämjandet (2021) förespråkar. Det handlar om att göra barnen medvetna om naturen med exempelvis mullepass. Friluftsfrämjandet (2021) håller utbildningar för förskollärare där de ger dem en guide inom friluftslivet och hur man kan utforska tillsammans med barnen. Den andra informanten la fram att de såg sig arbeta med en utomhusprofil där personen nämnde att det man kan ha inne kan man även ha ute (jfr Biteus & Engholm, 2019; Brügge & Szczspanski, 2018).
Förskolans läroplan lägger fram att barnen lär sig genom lek, utforskande samt genom socialt samspel. Skolverket (2018) menar då att barnens lärande blir mer mångsidigt om man har flera olika arbetssätt i arbetet med barnens lärande i utemiljön (jfr Brügge &
19
Szczspanski, 2018). Alla sex informanter har sagt att de arbetar utifrån läroplanens mål och det är något som ligger till grund i deras verksamhet och arbetssätt.
Spontan undervisning och fri lek
Brolin och Lindstrand (2008) beskriver att det förekommer mer planerat lärande i innemiljön och att utemiljön riktar sig mestadels till fri lek, vilket stämmer överens med vad alla sex informanter har sagt. Två av informanterna tyckte det var värdefullt att kunna fånga barnen i deras fria lek så att det sker ett spontant lärande alltså inget planerat lärande. Detta är något som tydligt genomsyrade observation 1 där förskolläraren fångade upp en lek med barnen som utvecklade sig till en rörelselek. Det styrks även i observation 2 då förskolläraren bad barnen att hjälpa henne med att ta upp bortklippta grenar för att sen gå och lägga detta på komposten. Brolin och Lindstrand (2008) anser att barnens lärande är en ständig process och att barn lär sig hela tiden oavsett i vilken miljö de befinner sig i.