V ILKA FAKTORER HAR BETYDELSE FÖR FÖRSKOLEBARNS LÄRANDE I UTEMILJÖN

4.3.1 Olika faktorer som påverkar barnens utevistelse

Alla informanter har gett liknande åsikter om att det är vädret som avgör om de ska gå ut eller vara inne på förskolan. Greta påpekar att utevistelsen är väderbetonad och att det ska vara extremväder för att de inte ska gå ut. Hon ger exempel på när det är 20 minus så får de minsta barnen vara inne, medan de äldre barnen får vara ute cirka en halvtimme och på sommarhalvåret är de ute i princip hela dagarna.

Nova beskriver att det är ”vädret till viss del men ändå är vi ute i alla väder”. Hon ger exempel på att under vinterhalvåret vid kallare temperaturer håller de sig inne och att det är vädret som styr utevistelsen. Kerstin ger sin åsikt om att barnen ska ha ”kläder med sig så att dom kan vara ute i ur och skur”, och Evelina och Saga anser att det är en faktor att barnen

22

ska ha rätt kläder efter väder. Evelina berättar vidare att de tillsammans med barnen avgör om de ska gå ut inte. Ibland kan en del utav barnen få vara inne och några kan gå ut och då sker det i mindre grupper. Saga anser att förskolebarnen behöver få en varierad lärmiljö.

4.3.2 Utemiljön ger konkreta erfarenheter om naturen

Greta säger att utemiljön påverkar barnens lärande, och hon ser utemiljön som ytterligare ett rum för barnen som ger en variation i deras lärande. Hon beskriver att man kan upptäcka mycket ute som man inte kan inne. Det blir till exempel skillnad om man är inne och tittar på en blomma mot om man istället faktiskt går ut och ser på blomman i dess naturliga habitat. Barnen får nya perspektiv och bildar sig en egen uppfattning om blomman. Ann-Marie ger liknande uppfattningar om att lärandet blir mer verkligt för barnen när de ser till exempel myrstackar ute. Hon påpekar dessutom att vi ska vara rädda om naturen och anser den är viktig för oss. Barnen ska få lära sig om hur till exempel maskar känns och att de är levande djur.

4.3.3 Utemiljön ger andra erfarenheter och upplevelser än innemiljön

Nova säger att utemiljön är lika viktig som innemiljön och syftar på att barnen är mer fria ute och att leken sker på barnens villkor och intressen. Saga beskriver att barnen utmanas mer och blir nyfikna på utemiljön och lär sig om det som händer i naturen. Evelina menar att man ska skapa olika miljöer som känns inspirerande och som tillför något i barnens lärande. Hon vill även se vad man kan tillföra för att utmana barnens lärande och för att de ska känna trygghet i utemiljön. Vidare berättar hon att sinnena förstärks när man är utomhus.

De vuxna kunde till exempel minnas vissa delar av vad de gjorde ute som barn i förskolan och mer än vad de kom ihåg av innemiljön. Kerstin anser att ”en bra och inspirerande utemiljö så då stimulerar man ju barnen till mer lärande”. Fortsättningsvis beskriver hon hur viktigt buskage är för barnens lärande och att det finns en variation i utemiljön. Greta betonar också vikten utav att barnens utemiljö behöver vara mer skogslik och innehålla både träd och buskar samt en del ätbara växter för att de ska kunna få utforska sin närmiljö.

4.3.4 Möjligheter med att arbeta pedagogiskt utomhus

Fem av informanterna beskriver utemiljöns betydelse som något positivt. Nova beskriver att hon ser möjligheter med att utemiljön är större och kan ge barnen träning som innemiljön inte kan ge. Kerstin visar på att ”egentligen är allt arbete med barnen pedagogisk och att det är i alla situationer”. Kerstin, Evelina och Saga ser i stort sett bara möjligheter med att arbeta pedagogiskt för barnens lärande utomhus. Ann-Marie fortsätter med att säga att det egentligen inte finns något negativt ute.

23

4.3.5 Svårigheter med att arbeta pedagogiskt utomhus

Det pedagogiska arbetet utomhus har även sina nackdelar. Saga menar att det finns en svårighet med att spara saker ute. Detta kan vara till exempel när barnen har byggt en koja och ska fortsätta bygga nästa dag så kan den vara förändrad, eller att den inte finns kvar då skolbarnen vistas på samma plats som förskolebarnen.

Greta beskriver att de ibland kan glömma bort att arbeta pedagogiskt ute och att förskollärarna slappnar av mer när de kommer ut. Hon säger att ”Det blir som en rast för alla’’ och hon vet med sig att man kan bli ”slack ute […] Man blir trött och man kanske inte blir lika på tårna när man är ute”. Svårigheterna som Nova ser är personalbrist och det skapar en begränsning i barnens lärande. Både Ann-Marie och Greta framför att de ekonomiska förutsättningarna kan bli en svårighet, och båda anser att om utemiljön inte lockar till lärande så stärks inte det pedagogiska uppdraget. Ann-Marie beskriver att det bara är fantasin som kan sätta stopp för att arbeta pedagogiskt i utemiljön.

4.3.6 Barnens hälsa i utemiljön

Fyra utav de sex informanterna anser att barnens hälsa och välmående är en viktig del för deras lärande i utemiljön på förskolan. Ann-Marie säger att barnen blir lugnare ute i den friska luften medan Kerstin och Evelina anser att barnen mår bra av att vistas ute och att det genererar till att de blir friskare. Evelina framhäver också att det blir på ett djupare plan då hon beskriver att utevistelsen blir kroppslig och själslig på ett sätt. Greta säger att i de nordiska länderna vistas man mera ute i naturen och att det finns ett samband med att man mår bättre utav att vara i naturen.

Analys av vilka faktorer som har betydelse för förskolebarns lärande i utemiljön

Faktorer som påverkar barns utevistelse

I resultatet har det framkommit att vädret har en stor påverkan på hur mycket och hur länge de är ute på förskolorna. Tre av informanterna berättar att en stor faktor är att barnen måste ha kläder efter väder vilket överensstämmer med vad Granberg (2000) belyser. Hon menar att förskollärarna kan nyttja vädret som en bortförklaring för att inte ta sig ut på förskolan (Granberg, 2000). I motsats med vad Granberg (2000) har sagt anser informanterna att det enda som hindrar dem att ta sig ut är om det blir extremväder.

24 Hälsa och utemiljön gynnas av utevistelsen

Bergström och Tronvik (2012) rapporterar att barnen ska få känna harmoni av att vara i utemiljön, vilket även en informant anser. Fyra informanter har gemensamt att de tycker barnen mår bättre av att få vistas i utemiljön vilket även Mårtensson m.fl. (2011) beskriver i sin rapport. Två av sex informanter beskriver att de konkreta upplevelserna och det sinnliga blir mer verkligt för barnen om de direkt får uppleva det utomhus och att det sker ett annat lärande än om de skulle sitta inomhus och titta på exempelvis blommor. I likhet med vad Brolin och Lindstrand (2008), Fredriksen (2015), Cele (2019) och Björklund (2016) har sagt anser de att barnen ska få erfara och uppleva med hjälp av sina sinnen samt genom konkreta upplevelser när de är utomhus. Det handlar om att barnen ska få möjlighet att pröva sig fram för att skapa sig en egen lärprocess.

Engdal (2014) betonar i sin doktorsavhandling att barnen får minnen från olika platser och miljöer som de har vistats i som är nära kopplat till deras sinnen som blir betydelsefulla.

Detta överensstämmer med vad en av de sex informanterna har beskrivit, att sinnena förstärks när man är i utemiljön och att man kommer minnas det i vuxen ålder. Detta är något som också har framkommit i Mårtensson m.fl. (2011) rapport.

Olika miljöer är av betydelse för barns utevistelse

I resultatet har det framkommit att flera av informanterna har beskrivit att barnen ska få möjlighet till en varierad lärmiljö, vilket också Brügge och Szczspanski (2018) anser.

Informanterna berättar att det borde finnas skog, buskar, träd, ätbara saker och att barnen ska få tillgång till en inspirerande utemiljö. Boldemanns och Pagels (2019) styrker att barnen behöver mer vildvuxet i sin lärmiljö för att det stärker deras aktiviteter mer fysiskt.

Osnes m.fl. (2015) och Biteus och Engholm (2019) beskriver på liknande sätt att utemiljön ska bjuda in barnen till en lärmiljö som är föränderlig och som lockar dem till att utforska.

Den fysiska miljön är helt avgörande vad barn har för behov för sitt lärande i utemiljön.

Detta kan man se att alla informanter tycker är värdefullt när de ska vara ute med barnen i förskolan.