I detta avsnitt beskrivs vilken metod studien utgått ifrån, vilket urval, genomförande och tillvägagångssätt, etiska överväganden, på vilket sätt trovärdigheten och tillförlitligheten är i studien, hur arbetet har fördelats samt metodanalys och till sist en metoddiskussion.
3.1 Val av metod
Studien utgår från kvalitativa metoder där vi har använt oss utav intervjuer och observationer som insamlingsmetoder. Fördelar med dessa metoder är att den insamlande datan hjälpte till att tolka och förstå intervjupersonens tankesätt om hur de uppfattade det valda området (Jacobsson & Skansholm, 2019). Nackdelen är att det kan bli svårt att dra allmänna slutsatser om resultatet. Intervjuguiden (se bilaga 2) har använts som hjälpmedel för oss studenter och som riktlinjer under intervjun (Jacobsson & Skansholm, 2019). Det positiva med de interjuver som genomförts är att de bakgrundsfrågor som har använts har gett de intervjuade möjlighet att känna en trygghet i att delta innan vi gick vidare till huvudfrågorna. Intervjufrågorna som ingår i denna guide (se bilaga 2) är grundade på vårt syfte och frågeställningar, för att få svar på det som undersöks i studien.
Halvstrukturerade intervjuer har använts och det innebär att vi har utgått från den färdiga guiden (se bilaga 2). Med den som stöd i intervjun gör att man enklare kan hålla struktur och att man kan vara flexibel när man ställer frågorna till informanterna. De svaren som informanterna ger är inte fasta på något vis, utan det är intervjuaren som leder samtalet med sina frågor och att intervjupersonerna ger sin uppfattning kring området som berörs (Nilsson, 2014).
Vi valde att använda oss av observationer i studien för i den kvalitativa metoden har man möjligheten att kombinera olika datainsamlingsmetoder (Jacobsson & Skansholm, 2019).
Observationerna som har använts var till för att titta på utemiljöns utformning och förskollärarnas agerande till barnens lärande utomhus. I resultatet kommer dessa observationer presenteras genom en narrativ analys vilket innebär att man ger en berättande tolkning av vad som skedde under observationen (Denscombe, 2018).
9
3.2 Urval
Urvalet ska vara genomtänkt och ha relevans för studiens genomförande (Jakobsson Skansholm 2019). I studien så gjordes kvalitativa intervjuer och observationer för att komma så nära förskollärarens roll som möjligt då det är förskollärare vi utbildar oss till.
Det gjordes ett bekvämlighetsurval som utgick ifrån att det var en pandemi men också att det var kort om tid till att samla in data till studien så det blev nödvändigt att ta de förskollärare som kunde ställa upp och bli intervjuade (Trost, 2005).
Samtliga sex informanter som deltagit i studien var kvinnor då förskolläraryrket är ett mer kvinnodominerat yrke. Detta var ett omedvetet val då de män vi samtalat med inte ville medverka i studien. De förskolor och förskollärare som valdes ut till studien ligger i norra Sverige. Två utav de sex informanter som har intervjuats gav oss sitt godkännande att komma och observera i deras utemiljö på förskolan. Alla var utbildade till förskollärare och vissa hade arbetat som barnskötare innan de blev förskollärare. En informant hade studerat med inriktning till naturvetenskap och en annan informant var under utbildning till rektor inom förskolan.
3.3 Genomförande och tillvägagångssätt
3.3.1 Utförandet av intervjuerna
I början av studien så gjordes en guide av intervjufrågor och ett missivbrev innan kontakten med informanter började tas (Jakobsson & Skansholm, 2019). Vår ursprungliga plan gick inte att genomföra, vilket resulterade i att vi började ringa runt till olika förskolor i en kommun i norra Sverige och frågade dem om de var intresserade av att vara informanter i vår studie.
När informanterna hade godkänt att vara med i studien, bestämdes en tid över telefon när intervjun skulle ske. Inför intervjun fick de ta del av missivbrevet (se bilaga 1) och intervjufrågorna (se bilaga 2) som skickades ut via mejl några dagar innan så att de hade tid att förbereda sig. De hade då möjlighet att avböja från att vara med i studien om det inte kändes bra. När intervjun skulle äga rum var vi noga med att intervjuerna skulle ske på förskollärarnas villkor och att de fick bestämma tid när det passade dem. En dialog hölls med informanterna och på ett tydligt sätt synliggjordes tidsbristen i studien och detta gjorde att vi kunde komma fram till en tid som passade alla parter (Denscombe, 2018).
Intervjufrågorna delades in i olika teman för att enklare hålla isär innehållet och det skapade en mer trovärdig undersökning (Nilsson, 2014). Alla informanter fick samma intervjufrågor.
På så sätt kan man lättare jämföra deras svar och bearbetningen av analysen blir enklare.
10
Alla intervjuer utfördes via telefonsamtal och några dagar innan intervjun så laddades en app ner till våra telefoner som kunde spela in ljud. Detta testades noggrant så det skulle fungera inför intervjun (Jakobsson & Skansholm, 2019). Under intervjun användes ett rum där vi kunde stänga dörren om oss för att inte få med bakgrundsljud eller dylikt som kunde störa samtalet med informanten. Det här gjordes för att ingen av parterna skulle komma av sig (Kvale & Brinkmann, 2014).
Informanterna tillfrågades en extra gång om de tyckte att det var okej att bli inspelade via appen i telefonen när samtalet precis hade börjat. Detta på grund utav att den inspelade ljudfilen endast var till för att kunna gå tillbaka till om något hade missats, samt att det var enklare att hålla fokus på samtalet i intervjun då inga anteckningar behövde skrivas ner (Jakobsson & Skansholm, 2019). När intervjuerna var färdiga så laddades ljudfilen ner på en hårddisk i datorn för att försäkra oss om att materialet inte skulle raderas i mobiltelefonen, innan vi hade transkriberat det. Vid den tidpunkten då studien är klar så kommer all insamlad data att tas bort från telefonerna och datorn samt även det som har skrivits ut i pappersform.
3.3.2 Utförandet av observationerna
Vi började med att ställa frågan till två av de intervjuade informanterna om det kunde vara genomförbart att få observera på deras förskola. Dagen innan observationerna skulle äga rum blev Berggren sjuk och då tog vi beslutet att Sörling skulle göra samtliga två observationer.
Den första observationen ägde rum på förmiddagen och den andra observationen skedde efter barnens vila på eftermiddagen. Observationerna gjordes med hjälp av ett observationsprotokoll (se bilaga 3) samt att det fördes fältanteckningar under tiden. En ljudinspelning gjordes direkt efter avslutad observation med en mobiltelefon för att sammanfatta det som iakttagits på förskolan, detta på grund av att det är svårt att minnas allt man sett från observationerna (Denscombe, 2018). På båda förskolorna började Sörling med att samtala med personalen och återberättade varför hon var där även om det hade informerats om detta tidigare. Efter samtalet med personalen började hon att gå omkring inne på förskolegården där hon studerade hur utemiljön såg ut och vilka möjligheter den hade samt vilka möjligheter som fanns utanför gården. Detta gjordes i cirka 10 – 15 minuter.
När tillräckligt med information hade samlats in så observerades hur förskollärarna agerade både med barnen och tillsammans med varandra. Detta pågick i cirka 45 – 50 minuter då hela observationstillfället var 1 timme.
11
3.4 Etiska överväganden
När denna studie gjordes så fanns det vissa etiska överväganden som var av värde att beakta i undersökningen och dessa används för att upprätthålla integriteten till de som ingår i studien. Vetenskapsrådet beskriver fyra forskningsetiska principer och det var dessa som var utgångspunkten i studien (Vetenskapsrådet, 2002).
I informationskravet samt samtyckeskravet är det av betydelse att man skickar ut ett missivbrev (se bilaga 1) till de som ska ingå i studien för att de ska få veta vad studien handlar om, vilket vi gjorde. Dels att den intervjuade ska ha rätt till att avstå i studien när den vill och de uppgifter som informanten lämnar till forskarna sprids inte vidare och är enbart till för studiens syfte. Det är viktigt för den som forskar att ta i beaktning att inte tvinga sig på en informant som har valt att inte delta mer utan att respektera informantens val av beslut. Därav handlar det om att inhämta ett samtycke från informanterna som deltar i studien.
Konfidentialitetskravet handlar till stora delar om offentlighet och sekretess och att det inte ska gå att känna igen informanten. All data som är insamlad från informanterna ska tas till beaktning så inga obehöriga kan ta del av den samt att det ska förvaras på ett säkert ställe.
Det är av stor vikt att det ska vara oidentifierbart när studien läggs upp på officiella medier och att informanterna är medvetna om detta när de ingår i studien.
Nyttjandekravet handlar i sin tur om att de uppgifter som informanten lämnar ska endast användas i studien och personuppgifter som används tas bort när det är färdigställt.
3.5 Trovärdighet och tillförlitlighet
Det är viktigt att ha en trovärdighet och en tillförlitlighet i undersökningen för att kunna säkerhetsställa studiens kvalitét (Jacobsson & Skansholm, 2019). För att skapa trovärdighet i studien så började vi med att göra ett observationsprotokoll där vi planerade att se på utemiljöns utformning och förskollärarens agerande. En intervjuguide skapades där frågorna var formade så att informanterna kunde ge svar på våra frågeställningar och detta blev grunden till den insamlade data. En kvalitativ intervju är den vanligaste metoden för insamling av data i en undersökning. Genom denna metod så kan man följa informantens tankar som har uppkommit under intervjuerna. Detta är något som lägger grunden för studien och detta tas i beaktning både innan, under och efter att data insamlats och ingår i bearbetningen och i analysen (Jakobsson & Skansholm, 2019). Både interjuver och observationer stärker trovärdigheten för studien och då kan man få informanternas åsikter och uppfattningar om hur de ser på lärandet i utemiljön och vad de gör för att barnen ska
12
kunna utvecklas. I observationerna kan man bilda sig en egen uppfattning och jämföra det som nämndes under intervjuerna och om det stämmer överens med vad de gör ute i verksamheten. I den kvalitativa metod så får vi en uppfattning om vad förskollärarna uttrycker i intervjufrågorna, som i sin tur ska ge en fördjupad kunskap utifrån vårt syfte och frågeställningar. Studien ska präglas av transparens vilket innebär att läsarna ska få en inblick i hur vi har gått till väga för att få fram resultat och hur arbetet har genomförts och framställts i metoddelen.
3.6 Arbetets fördelning
Tanken var att först dela upp ansvaret i studien och i intervjuerna hälften var, då framför allt med att intervjua tre förskollärare och göra en observation var. Det blev inte riktigt som vi hade tänkt oss utan när båda hade ringt runt och tagit kontakt med olika förskolor så var det Berggren som fick tag i flest förskollärare. Då blev det att Sörling gjorde två interjuver och två transkriberingar samt de två observationerna och Berggren gjorde fyra intervjuer och fyra transkriberingar. Då stora delar av arbetet med denna studie har skett digitalt via zoom så har ett dokument via Word delats i våra datorer för att båda två ska kunna vara delaktiga i arbetet. Vi har letat information till forskning och bakgrund på egen hand men även hjälpts åt ibland för att hitta olika källor och diskuterat vad som kan passa till studien.
Vi har skrivit det mesta tillsammans för att det ska bli en rättvis fördelning av hela examensarbetet och en dialog har funnits mellan oss om något har förändrats under arbetets gång.
3.7 Metodanalys
Alla ljudinspelningar som gjordes tog ungefär 3 – 9 timmar per intervju att transkribera och då var samtalen cirka 20 – 40 minuter långa. Tematisk analys har varit grunden för kodningen och kategoriseringen samt att den i sin tur är inspirerad av grundad teori. I en noggrann granskning av texten kräver analysen en process där data kategoriseras och kodas i olika färger (Denscombe, 2018). I studien blev det enklare att se vilka likheter och olikheter det fanns i informanternas beskrivningar i den transkriberade texten.
Transkriberingarna har noga bearbetats många gånger för att få fram den data som behövts i analysen för att ge svar på frågeställningarna (Jakobsson & Skansholm, 2019). Under observationerna skrev vi i ett observationsprotokoll och efter det spelades en ljudinspelning in som sedan transkriberades i ett Word-dokument. I analysen gjorde vi jämförelser mellan observationer och intervjuer för att hitta möjliga likheter och skillnader i resultatet.
13
3.8 Metoddiskussion
I denna studie har vi använt kvalitativa metoder där intervjuer och observationer var i fokus och vi ansåg det vara ett bra val utifrån syftet och frågeställningarna. Att kombinera intervjuerna med observationer har gjort att vi får en tydligare inblick i hur det är i verkligheten på förskolan. På grund av den tidsbrist som infann sig så fanns det ingen möjlighet att göra fler observationer, då vi tänkte att det skulle bli hälften interjuver och hälften observationer. Då hade vi kunnat få en ännu bredare bild av hur förskollärarna arbetar med barnens lärande i utemiljön. Men som har nämnts innan så har Coronapandemin försvårat arbetet och det har blivit svårare att få komma ut på förskolorna på grund av den höga smittspridningen.
I början av studien var planen att göra en pilotintervju för att testa frågorna till informanterna. Detta för att se om frågorna behövde ändras eller om något behövde läggas till (Jakobsson & Skansholm, 2019). Men när första intervjun skulle göras var det svårt att hitta informanter så vi hamnade i tidsnöd och bestämde oss för att inte göra pilotintervjun.
Grundtanken var att innan intervjuerna skulle ske med informanterna så skulle det endast ges ut huvudfrågor så att de hade koll på vad intervjun skulle handla om. En informant var inte helt bekväm med det, så vi fick tänka om och i stället skickades alla frågor ut till de samtliga informanter. Med tanke på att det tog lite längre tid att få ordning på intervjufrågorna och att de stämde överens med vårt syfte och frågeställningar, så råkade det bli så att den första informanten inte hann få frågorna innan intervjun. Hade den informanten fått frågorna innan så hade svaren möjligen varit mer utförliga.
Efter intervjuerna var klara så insåg vi att frågorna i intervjuguiden endast skulle sammanfatta den miljö som tillhör förskolan. Detta var något som vi glömde bort att nämna till informanterna när intervjuerna skulle ske, så de tolkade frågorna som rörde utemiljön till all miljö de har tillgång till inne på gården samt den utanför. När transkriberingen och avkodningen hade gjorts från den analyserande datan så var det svårt att hitta lämpliga citat från informanterna, då en del utav deras svar inte var av relevans för det som studien riktade sig till. Det är därför det inte framkommer särskilt många citat i resultatdelen. Hade vi haft lite fler följdfrågor som till exempel hur tänker ni då, eller kan ni utveckla lite mer, så hade vi kunnat få bättre resultat och få mer detaljerade svar än det som framkom i studien.
Fördelarna med observationerna är att vi fick svar på två av våra frågeställningar om hur de arbetar på förskolan och hur de förhåller sig till barnen i utemiljön. De nackdelarna vi såg med observationerna var att det störde det så kallade normaltillståndet på förskolan. En främling som kommer in och ska befinna sig en stund på förskolan genererar till att det
14
väcker nyfikenhet hos barnen och personalen. Detta kan i sin tur störa eller hindra observatören från att göra det arbete den är där för att utföra (Denscombe, 2018).