Sista delen av studien vill vi avsluta med en diskussion kring vad resultatet har bidragit med och hur det förhåller sig till studiens syfte och frågeställningar. Det kommer att delas upp utifrån våra tre frågeställningar. Till sist kommer vi titta på vilka slutsatser man kan dra för att se om vi har fått svar på det som har efterfrågats.
25
Hur arbetar förskollärarna med förskolebarns lärande i utemiljön
Resultatet visar att fyra av sex informanter är otydliga med vilka arbetssätt de använde sig utav, medan femte informanten ansåg att förskolan arbetade utefter ett visst arbetssätt. Sjätte informanten ansåg att de hade en typ av utomhusprofil, men att det i slutändan inte var ett arbetssätt. Det förvånade oss som förskollärarstudenter då vi hade en uppfattning om att förskolorna skulle ha fler arbetssätt om hur de arbetar med barnens lärande i utemiljön. Vad kan då vara orsaken till detta? Kan det vara att man fokuserar mer på innemiljön och inte prioriterar utemiljön på samma sätt? Kan det vara att förskollärarna har för lite utbildning?
Förskolans läroplan lägger fram att barnen kan få ett varierat lärande om de vistas i en miljö som är tillräckligt utmanande, och att detta är möjligt om förskollärarna arbetar med olika arbetssätt (Skolverket, 2018). Att inte glömma bort så även om en informant hade ett uttalat arbetssätt och en hade en utomhusprofil så fanns det självklart saker alla informanterna gjorde för förskolebarns lärande utomhus. Arbetet bestod mestadels av spontana aktiviteter och det barnen var intresserade av. När vi undersökte vilken utomhusprofil en av förskolorna hade kunde vi inte styrka detta i någon forskning. Vad är det som gör att det blir en förskola med en utomhusprofil?
Det som framkommit i studien visar att några informanter inte arbetar med planerad undervisning i någon större omfattning ute. Det handlade om att de hade uppsikt över vad som skedde i barnens lek på förskolegården. Detta är något som Biteus och Engholm (2019) belyser, något vi har sett under våra praktikperioder och även något som varit återkommande i våra observationer. Vi ser detta som ett dilemma då lärandet inte blir synliggjort för barnen om förskollärarna ser utevistelsen som en ’’rast’’. Annars är det en balansgång där barnen behöver både fri lek och planerat. Ett par utav informanterna nämnde att de önskade ha mer planerad undervisning utomhus. Något som väckte nyfikenhet hos oss var att en informant berättade att det var den fria leken som styrde när de vistades ute.
Informanten framförde att det hade blivit en tradition och att barnen hade blivit vana vid det. Vi började fundera vad detta kunde bero på. Vad är det som gör att man inte kan bryta mot den tradition som byggts upp mot att det vanligtvis är fri lek? Kan det vara andra orsaker som påverkar till exempel att förskolan kan ha mer fokus på att prioritera barnens rörelsebehov i utemiljön?
Mårtensson m.fl. (2011) och informanterna har beskrivit utemiljöns betydelse för barnens lärande och det sinnliga som de får uppleva och erfara där, och detta är något vi håller med om. Mårtensson m.fl. (2011) beskriver också att barnen skapar en relation till miljön desto mer de vistas ute och vi tror att detta kommer bidra med minnen som följer med dem livet
26
ut. Vi instämmer med vad författarna sagt och vi anser oss ha minnen från vår egen förskoletid, då vi vistades utomhus ofta.
Vilka förhållningssätt har förskollärare till förskolebarns lärande i utemiljön
Granberg (2000) beskriver vikten av att vara lyhörd och medveten som förskollärare när de förhåller sig till barnens lärande utomhus. Informanterna och observation 1 och 2 beskriver detta på olika sätt. Majoriteten av informanterna arbetar utifrån att vara lyhörda och närvarande för att fånga barnens intressen när de pratar om hur man ska vara i sitt förhållningssätt till barnen i utemiljön. Alla informanter utom en beskrev att de inte ändrade på sitt förhållningsätt när de var i utemiljön. Vi instämmer med Björklund (2016) i att vi intar olika förhållningsätt till olika miljöer.
Vilka faktorer har betydelse för förskolebarns lärande i utemiljön.
Vi förvånades över hur förskollärarna såg vädret som en faktor och på vilket sätt det delvis stämmer överens med den litteratur som har framkommit. Informanterna beskrev att de är ute i alla väder vilket inte stämmer överens med vad Granberg (2000) beskriver. Vi är överens med vad informanterna har sagt, att det kan finnas förskollärare som inte tycker om att vistas ute och vädret utnyttjas till olika bortförklaringar.
Ytterligare faktorer som har framkommit i resultatet är att barnen inte har de kläder som förväntas efter väder och att barnen därför inte kan delta i de aktiviteter som sker utomhus på förskolan. En informant var tydlig med att om barnen inte får vara torra och varma, så hämmas deras utforskande av utomhusmiljön. Men om barnen inte har möjligheten till varma och torra kläder, vad beror det på? Hur kan vi som förskollärare vara till stöd till familjer som inte har möjlighet ekonomiskt? Vår tolkning är att man som förskollärare bör vara uppmärksam på dessa situationer.
Slutsats
Slutsatserna vi har kommit fram till är att vi har fått mer kunskap om hur förskollärare arbetar och hur de nyttjar utomhusmiljön för förskolebarnens lärande. De faktorer som har framkommit är barnens kläder och vädret och i vår studie har det visat sig vara av betydelse för deras lärande. Förskollärarna anser att det är en självklarhet att barnen ska få vistas ute minst en gång om dagen. Utemiljön bidrar till positiva hälsofaktorer för barnens välmående och de håller sig mer friska när de vistas utomhus, vilket stämmer överens med vad både förskollärare, litteratur och forskning säger. En varierad lärmiljö är viktig för att barnen ska kunna delta i en utemiljö där det finns möjlighet att utvecklas och lära genom att använda sina olika sinnen.
27
Studien har ökat vår kunskap och förståelse för hur viktig utemiljön är för barnens lärande och att man ska ta vara på barnens tid utomhus. Den har också gett oss verktyg för hur vi bör vara i vårt förhållningssätt när vi är med barnen i utemiljön. Vi har sett att det finns ett intresse bland förskollärare kring utemiljöns betydelse och för barns lärande ute men att det finns för lite forskning på området. Forskningen som finns riktar sig oftast till skolans värld och inte till förskolan. Med den här studien vill vi belysa att utomhusmiljön har fått ett högre värde då vi vistas mer ute på grund av Coronapandemin, vilket har resulterat i en ökad medvetenhet om utemiljöns betydelse för barnen. Detta har lett till att förskollärare måste tänka på ett sätt som de inte har gjort tidigare. Om vi inte haft pandemin så hade det troligtvis
sett annorlunda ut och man hade kanske inte vistats lika mycket ute.
Fortsatt forskning
Om vi fick mer tid till att fortsätta arbetet med denna studie så finns det mycket som vi skulle vilja utforska i förskolans utemiljö. Det skulle vara intressant att göra en mer omfattande studie, där man hade kunnat intervjua fler personer samt observera på fler förskolor. Allt för att utveckla ytterligare kunskap om hur de arbetar med barnens lärande i utemiljön, samt bidra till att göra förskollärare uppmärksamma på vilka möjligheter som lärandet ger om och till naturen.
28
Referenslista
Bergström, L. & Tronvik, H. (2012). Frisk i naturen: Ett nordiskt projekt. Nordiska ministerrådets förlag.
Biteus, J. & Engholm, T. (2019). Utveckla barns inflytande - Verktyg för förskolan.
Stockholm: Gothia Fortbildning.
Björklund, S. (2016). Uteverksamheten möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Boldemanns, C. & Pagels, P. (2019). Miljö-och hälsoaspekter på barns utevistelse. I:
Fastén, O (red). Utomhuspedagogik - lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummet.
Lund: Studentlitteratur.
Brodin, P. & Lindstrand, P. (2008). Miljö för lek, lärande och samspel. I: Sandberg, A (red). Utelek i ett mångkulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Brügge, B. & Szczspanski, A. (2018). Pedagogik, didaktik och ledarskap - Om didaktik och att vara lärare och ledare ute i naturen. I: Friluftslivets pedagogik. En miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalité. Stockholm: Liber.
Cele, S. (2019). Stadens berättelser. Om platsen och det upplevelsebaserade lärandet. I:
Fastén, O. (red.) Utomhuspedagogik - lärmiljö, närmiljö och det utvidgade klassrummet.
Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
Engdahl, K. (2014). Förskolegården: En pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och inflytande (Doktorsavhandling). Umeå: Umeå Universitet.
Friluftsfrämjandet. (2021). Skogsmulle i förskolan.
https://www.friluftsframjandet.se/detta-gor-vi/forskolor-och-skolor/skogsmulle/
(Hämtad 2021-05-17)
Fredriksen, C. (2015). Förstå med koppen - Barns erfarenheter som grund för allt lärande. Stockholm: Liber.
Granberg, A. (2000). Småbarnsutevistelse - naturorientering, lek och rörelse. Stockholm:
Liber.
Jakobson, K & Skansholm, A. (2019). Handbok i uppsatsskrivande - för utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Lindström, G. & Pennlert, L-Å. (2016). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. Umeå: Fundo.
Melander, H. (2013). Att lära av varandra. Om social mediering i en elevgrupp.
Pedagogisk Forskning i Sverige,18(1–2), 62–65
Mårtensson, F., Lisberg-Jensen, E., Söderström, M. & Öhman, J. (2011). Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och
29 miljöengagemang. Stockholm: Naturvårdsverket.
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6407-5.pdf (Hämtad 2021-03-29)
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data - halvstrukturerade intervjuer. I: Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (red) Introduktion till samhällsvetenskaplig analys.
Malmö: Gleerups.
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Osnes, H., Skaug, N. & Kaarby, M. (2015). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Simola, H. (2019). Styrning som stöttning - En etnografisk fallstudie om en högstadielärares didaktiska ledarskap som stödstruktur för språk- och kunskapsutveckling. Mälardalens Universitet, Eskilstuna.
Skolverket (2018). Läroplanen för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Szczspanski, A. (2019). Utomhuspedagogik- ett utbildnings-och forskningsområde under framväxt. I: Fastén, O. (red) Utomhuspedagogik - lärmiljö, närmiljö och de utvidgade klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken- Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Liber.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns samlärande – En forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653f89/1553957217892/pdf7 78.pdf
(Hämtad 2021- 04-08)
Bilaga 1
Missivbrev
Hej vad kul att du ville ställa upp på den här intervjun. Vi heter Johanna Sörling och Felicia Berggren och läser till förskollärare vid Umeå universitet, där syftet med denna rapport är att belysa utemiljöns betydelse för förskolebarns lärande.
Vi kommer att utgå ifrån de fyra allmänna huvud krav på forskning:
Konfidentialitetkravet som innebär att personuppgifter kommer att hanteras med stor försiktighet.
Samtyckeskravet där ni själva bestämmer om ni vill medverka och ni har rätt till att avbryta när ni vill. I arbetet kommer det ej gå att identifiera de medverkande utan det är bara vi och eventuellt vår handledare som kan ta del av den insamlade datan.
Informations kravet där vi utgår ifrån att det är huvudsakligen informera om forskningsuppgiftens syfte.
Nyttjande kravet där uppgifter endas används för studien.
Vi kommer att använda oss av ljudinspelning för att vi ska kunna gå tillbaka och analysera det som sades under intervjun. Datan som vi får av era intervjuer och av observationerna kommer att sammanställas och presenteras i vår resultatdel i arbetet. När examensarbetet sedan är färdigt så kommer det att läggas in på Divas portal i Umeå Universitet. Då kommer ni få möjlighet att få ta del av studien.
Om ni har några frågor eller funderingar så kan ni nå oss (se nedan). Om vi skulle behöva komplettera någon fråga eller utveckla något svar så hoppas vi att det går bra att vi hör av oss igen.
Med vänliga hälsningar
Felicia Berggren Johanna Sörling
Student Student
Mejl**** Mejl: ****
070******* 070*******
Bilaga 2 – Intervjuguide
Bakgrundsfrågor
Vilken utbildning har du?
När tog du examen?
Hur länge har du arbetat som förskollärare på den här förskolan?
Hur stor är er förskola? (Avdelningar etc.) Vilken åldersgrupp arbetar du med?
Förskollärarnas arbetssätt
Hur arbetar du med barns lärande utomhus? Ge gärna några exempel.
Hur ofta och hur länge är ni utomhus?
Vad är det som avgör att ni går ut eller inte?
Vilken form av undervisning sker då utomhus?
Hur ser du på skillnaden mellan de yngre och de äldre barnens lärande i utemiljön?
Hur stor del av utevistelsen är planerad respektive fri lek?
Förskollärarnas förhållningssätt
Berätta gärna hur du tänker kring ditt förhållningssätt till barnens lärande utomhus.
Intar ni olika förhållningssätt? Ge gärna exempel.
Vad betyder utemiljön för dig som förskollärare? Hur ser du på det?
Vad är din roll som förskollärare för barns lärande utomhus?
Vilken roll har barnen för deras lärande utomhus?
Vilka möjligheter respektive svårigheter kan du se med att arbeta pedagogiskt utomhus?
Faktorer som har betydelse för barns lärande utomhus Vilka faktorer är betydelsefulla för barnens lärande utomhus?
På vilket sätt påverkar utemiljön barnens lärande?
Vilken betydelse har utomhusvistelsen för barns lärande och hur kopplar du det till förskolans läroplan?
Övrigt
Är det något som du vill lägga till som du tycker har betydelse för vår studie som vi inte har tagit upp?
Tack för din medverkan