4. Praktisk Metod
4.5 Hantering av insamlade data
Tabell 2. Sammanställning av intervjuerna
4.5 Hantering av insamlade data
När intervjuerna var genomförda började vi med hanteringen av den data som vi samlat in. Vi började med att transkribera intervjuerna för att sedan kunna analysera data. I detta avsnitt beskriver vi hur vi har gått till väga för att framställa den insamlade data.
4.5.1 Transkribering
När alla intervjuer var utförda så bestämde vi oss för att transkribera de inspelade intervjuerna för att få en överskådlig bild över det material som samlats in. Att transkribera intervjuer är en tidskrävande process (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 219).
Därför beror mängden information som ska transkriberas på faktorer som vad syftet med intervjun är samt hur mycket tid forskaren har till att transkribera (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 220). Vi valde att skriva ut allt material som vi samlat in eftersom vi ansåg att tiden fanns för att göra det. Vi ville inte heller missa någon information som kan komma att vara viktig för studiens resultat. Genom transkriberingen förlorar man både personens
2014, s. 218). Vid transkribering av materialet bör även ett beslut tas om intervjun ska skrivas ut ordagrant muntligt eller göras om till skriftligt tal (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 221). Vi valde att skriva ut intervjuerna ordagrant, och därmed inte skriva om respondenternas svar. Det valet gjorde vi för att minska risken för eventuella feltolkningar. Vi valde dock att rensa bort eventuella pauser i meningar samt ord som
“mm, hmm, öö” och suckar. Vi valde även att rensa bort betoningar på ord. Kvaliteten på transkriberingen kan påverkas av kvaliteten på det inspelade materialet (Kvale &
Brinkmann, 2014, s. 225). Detta eftersom att det kan vara svårt att höra vad respondenten säger, samt att det kan uppstå störningar i inspelningen (Kvale & Brinkmann, 2014, s.
225). Sådana kvalitetsbrister var dock ingenting vi upplevde under transkribering processen.
För att förstärka reliabiliteten på transkriberingen så är en strategi att låta två personer transkribera samma material (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 225). Detta görs för att minimera risken för eventuella fel i transkriberingsproessen (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 225). Vi valde därför att båda gå igenom det inspelade materialet och göra en varsin transkribering. När vi transkriberat materialet jämförde vi sedan våra texter och det visade sig att de inte skilde sig från varandra avsevärt. Efter att uppsatsen är inlämnad och blivit godkänd kommer vi att radera det inspelade materialet. För att uppfylla de etiska aspekterna av intervjun krävs det att materialet raderas efter transkribering (Kvale &
Brinkmann, 2014, s. 228)
4.5.2 Framställning av empiri
När allt inspelat material var transkriberat började struktureringen av materialet. Detta för att kunna ge en tydlig och logisk presentation av empirin. Framställningen av empirin kan ske på olika sätt. Empirin kan exempelvis presenteras utifrån de olika områdena som intervjuguiden behandlar (CSR och intern kommunikation). Dock ansåg vi att det skulle bli otydligt för läsaren att följa en sådan struktur eftersom att intervjufrågorna såg olika ut beroende på vilken position respondenten har på företaget. Vi valde därför att istället dela in empirin utifrån de olika positionerna respondenterna har på företaget. Detta gjorde vi för att vi anser att det blir lättare att följa respondenternas svar med denna typ av distriktschefen. Anledningen till att vi valde att sätta ihop dessa två positioner tillsammans är eftersom de har liknande roller med att agera som mellanhand för informationen. Den tredje och sista nivån som vi kom fram till kallar vi för anställda. Här redovisas svaren från de som är anställda på restaurangen som inte har någon form av chefsposition. I slutet av empiridelen valde vi att ha en sammanställning av empirin för att göra det enklare att jämföra hur respondenternas svar förhåller sig till varandra utifrån de olika nivåerna i företaget vi intervjuat.
I empiridelen försökte vi att konsekvent återskapa den information som respondenterna hade givit vid intervjun. Detta för att läsaren ska få en objektiv uppfattning av den information som respondenterna angivit. Vi har även att försökt skriva på ett sådant sätt
som stämmer överens med det språk som respondenterna använder, detta för att respondenterna själva ska känna igen sina egna svar.
4.6 Analysmetod
Efter transkriberingen av intervjuerna började vi med vår analys. För att analysera vårt insamlade material läste vi båda noga igenom all data för att ta ut olika koder och kategorier. Vi försökte utgå från vår teoretiska referensram för att para ihop nyckelord från respondenterna med redan existerande kategorier. Enligt Bryman (2018, s. 700) är det bättre att använda koder som är relaterade till existerande litteratur. En analysmetod som är vanlig vid användning av kvalitativ forskning är tematisk analys (Bryman, 2018, s. 702). För att skapa olika kategorier i vår empiri identifierade repetitioner hos respondenterna, likheter och skillnader i svaren samt saknad data. Repetitioner handlar om kategorier som återkommer gång på gång (Bryman, 2018, s. 705). Repetition i sig är otillräckligt för att anses vara en kategori (Bryman, 2018, s. 705) och därför använder vi oss av flera metoder för att identifiera olika kategorier. Likheter och skillnader handlar om att respondenternas svar kan skilja sig i en kategori eller att de förklarar en kategori på olika sätt (Bryman, 2018, s. 705). Saknad data handlar till sist om saker som respondenten inte tar upp (Bryman, 2018, s. 705). Vi vill försöka se hur respondenternas svar i olika kategorier skiljer sig från varandra för att kunna besvara syftet med studien.
Vi har skapat en matris med de teman som vi identifierat utifrån vår teoretiska referensram. Dessa kategorier var: Kännedom om företaget CSR-initiativ, kommunikationskanaler, kommunikationsriktningar, symmetrisk kommunikation och spridning av CSR-initiativ. Vi kommer använda dessa som grund till strukturen av vårt analyskapitel. Genom att använda en tematisk analysmetod kommer det minimera upprepning i analyskapitlet och på så sätt underlätta för läsaren.
4.7 Forskningsetik
När en kvalitativ studie genomförs uppkommer några etiska dilemman. Ett sådant dilemma kan vara att forskaren vill komma åt värdefull information samtidigt som forskaren inte vill inkräkta på intervjupersonens integritet (Brinkmann & Kvale, 2014, s.
98). Etiska problem kan uppstå genom många olika steg i studien (Brinkmann & Kvale, 2014, s. 99). Det finns i huvudsak fyra olika krav som måste uppfyllas för att beakta de forskningsetiska aspekterna (vetenskapsrådet, 1990, s. 4). Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, anonymitetskravet och nyttjandekravet (vetenskapsrådet, 1990, s. 4). Vi är medvetna om att ämnet som vi valt att undersöka kan anses vara känsligt för organisationer. Detta då eventuella brister i arbetet med CSR kan innebära stora konsekvenser för en organisation i form av att kunder och andra externa intressenter tappar tilliten till företaget.
I samband med att respondenterna accepterade vår förfrågan om intervju så mailade vi också ut ett informationsbrev. Informationsbrevet innehöll information om varför vi utför studien och vad syftet med studien är. I informationsbrevet uppgav vi även inom vilket område forskningen kommer att användas. Vi informerade även respondenterna om att de har rätt till att vara anonyma. Enligt vetenskapsrådet (1990) så ska ett sådant informationsbrev skickas ut i förväg till respondenterna för att uppfylla
samband med intervjun återigen syftet med studien samt rätten att vara anonym. Innan intervjuerna upplyste vi respondenterna med information om deras medverkan. Vi meddelade även att deras medverkan var helt frivillig och att de när som helst hade rätten att avbryta intervjun. För att uppfylla samtyckeskravet så måste författarna tydligt meddela till respondenten om att deras medverkan är frivillig (vetenskapsrådet, 1990, s.
9). Eftersom att vi tydligt redogjorde detta för respondenterna anser vi samtyckeskravet vara uppfyllt.
Anonymitetskravet innebär att personliga uppgifter behandlas med sekretess (Saunders et al., 2003, s. 136). Detta har vi tagit hänsyn till genom att avidentifiera personer. Vi har använt oss av andra namn än vad personerna heter i verkligheten. Vi har även valt att inte nämna vilken snabbmatskedja vi valt att undersöka. Alla uppgifter om personerna vi intervjuat har vi behandlat konfidentiellt och ingen tredje part har fått tillgång till dessa uppgifter. Vi informerade respondenterna i förväg om att de i studien kommer att vara anonyma. Trots detta kan en rädsla för att inte vara anonym uppstå hos respondenterna.
Vi upplevde dock att respondenterna var ärliga i sina svar, och därför anser vi inte att det kommer påverka resultaten i denna uppsats i någon större uträckning.
Allt inspelat material kommer att raderas när uppsatsen blivit godkänd, och svaren som respondenterna angivit har enbart använts till vår studie. Detta kommer vi göra för att uppfylla nyttjandekravet som innebär att insamlat material enbart får användas för den specifika studien som materialet är insamlat för (vetenskapsrådet, 1990, s. 14)
En annan etisk princip som är viktigt att se till vid forskning är förmågan att vara objektiv till den informationen som samlas in (Saunders et al., 2003, s. 135).
Objektivitetsprincipen innebär att data ska samlas in på ett sätt så att den är komplett och giltig. Vid presentationen av data är det viktigt att vara objektiv och det är viktigt att forskaren inte gör några missförstånd vid återberättelsen av data (Saunders et al., 2003, s.
139). Detta har vi löst genom att inte lägga några personliga värderingar i den empiri vi samlat in.
5. Empiri
I det här avsnittet kommer vi att presentera den empiri som samlats in under intervjuerna.
Vi kommer att börja detta avsnitt med att presentera företaget som vi utfört vår fallstudie inom. Vi presenterar även samtliga respondenter kortfattat. Vidare presenterar vi den empiri vi samlat in utifrån intervjupersonernas olika positioner. Till en början kommer projektledaren på hållbarhetsavdelningen svar att presenteras. Sedan kommer mellanchefernas svar presenteras. Sist kommer vi att gå igenom de anställdas svar.
Slutligen kommer vi att sammanfatta de olika respondenternas svar.
5.1 Presentation
I vår undersökning har vi valt att undersöka ett företag för att studera hur de kommunicerar sitt hållbarhetsarbete internt genom organisationen. Fallföretaget är ett svenskt företag inom snabbmatsbranschen. Företaget driver över 100 restauranger, främst i Sverige men även i några andra länder inom Europa. Företaget klassas som ett stort företag. Företaget är ett av de första inom snabbmatsbranschen att börja arbeta med hållbarhet. De har även vunnit flertalet priser för sitt hållbarhetsarbete.
På företaget har vi intervjuat fem personer, samtliga personer är anonyma och har därför fiktiva namn utifrån titel på företaget. Vi har först intervjuat en person på huvudkontoret, Holger. Han arbetar som projektledare på hållbarhetsavdelningen och är en av två på företaget som har en titel inom hållbarhet. Vidare har vi intervjuat en distriktschef, Doris.
Doris har ansvar för sex stycken restauranger inom ett geografiskt begränsat område. Vi har även intervjuat en restaurangchef, Rickard. Vi har intervjuat dessa två mellanchefer för att få mer information om hur det är att agera mellanhand mellan anställda och huvudkontoret. Slutligen har vi intervjuat två anställda, Anna och Andreas, från två olika restauranger inom koncernen. Anna är driftansvarig, vilket innebär att hon är ansvarig under sina pass. Andreas arbetar extra på en restaurang och har lite olika arbetsuppgifter.
Vidare i empirin kommer vi presentera Holger, Doris, Rickard, Anna och Andreas mer.