Tillförlitlighet

Det finns fyra olika kriterier för att avgöra om tillförlitligheten är uppfylld. Dessa fyra kriterier är trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och en möjlighet att styrka och konfirmera (Bryman, 2016, s. 467). I samband med att vi färdigställde empirin så kontaktade vi samtliga respondenter och gav dem möjligheten att läsa igenom sina intervjusvar. Några av respondenterna valde att läsa igenom empirin och har därefter godkänt materialet. Detta gjorde vi för att försäkra oss om att vi har uppfattat samtliga respondenter på rätt sätt. Enligt Bryman (2016, s. 467) är det viktigt att låta de som är med i studien ta del av resultatet för att bekräfta att forskaren uppfattat verkligheten på rätt sätt. Vidare har vi även säkerställt tillförlitligheten genom att lyssna igenom intervjuerna ett antal gånger för att se så att vi uppfattat intervjusvaren rätt och så att vi inte missat någonting.

Kvalitativ forskning går inte att generalisera, istället är överförbarheten någonting som blir viktigt (Bryman, 2016, s. 468). Överförbarheten handlar om huruvida resultatet i studien kan komma till nytta i andra kontexter (Bryman, 2016, s. 468). Vi har i studien försökt att beskriva i vilken kontext forskningen sker, vilket är inom snabbmatsbranschen.

Vi anser att resultatet för studien skulle vara användbart i liknande branscher och i företag som har en tydlig hierarkisk struktur. Eftersom fallföretaget vi har studerat har en tydlig struktur och resultatet av studien har grundat sig i det.

Vidare har vi försökt att tydligt beskriva de steg vi har tagit i forskningsprocessen och vilka specifika val vi har gjort, genom exempelvis urval eller metoder för att samla in och analysera data. Detta har vi gjort för att stärka pålitligheten av studien. Enligt Bryman (2016, s. 468) är det viktigt att beskriva metoderna i forskningsprocessen utförligt för att göra studiens resultat pålitligt. Bryman (2016, s. 470) anser vidare att det är viktigt att författarens egna värderingar inte blir synliga genom arbetet, och därmed påverkar arbetet. Vi har i studien försökt att vara objektiv och att utesluta personliga åsikter från ämnet. Vi har även redogjort för den förförståelse vi har inom ämnet, för att ge läsaren en förståelse för våra tidigare erfarenheter.

8.2 Äkthet

Studien genererar i en analys om hur företaget kommunicerar CSR internt. Detta ger företaget möjligheten att förstå hur deras interna kommunikation av CSR fungerar. För att uppfylla äkthetskriteriet så ska undersökningen hjälpa de deltagande att skapa en bättre förståelse för deras sociala situation (Bryman, 2016, s. 470). Det är även viktigt att forskningen speglar en rättvis bild av de deltagandes svar (Bryman, 2016, s. 470). Som vi tidigare skrivit i avsnittet om tillförlitlighet så har vi varit noga med att lyssna på och läsa igenom det transkriberade intervjumaterialet ett flertal gånger. Vi har även gett respondenterna en möjlighet att läsa empirin för att se så att vår uppfattning stämmer överens med deras. Vi kommer även att delge resultatet av studien till företaget för att ge dem en möjlighet att förbättra sin interna kommunikation.

Studien genererar även i praktiska rekommendationer till företaget för att förbättra den interna kommunikationen av CSR. Enligt äkthetskriterierna så är det viktigt att utvärdera om forskningen ger respondenterna en möjlighet att förbättra sin situation (Bryman, 2016, s. 470). Det är även viktigt att ge respondenterna en inblick i vad andra personer i samma miljö upplever (Bryman, 2016, s. 470). Resultatet i denna studie kommer främst att vara användbart av ledningen. Ledningen kommer att få en inblick i hur de anställda uppfattar den interna kommunikationen av CSR inom företaget. Ledningen kommer därmed att få en möjlighet att förbättra den interna kommunikationen av CSR. Även de anställda ges utrymme för att reflektera över hur kommunikationen av CSR inom företaget fungerar, vilket kan ge dem en möjlighet att förbättra sin situation.

Referenslista

Agarwal, S., & Garg, A. (2012). The importance of communication within organizations: A Research on two hotels in Uttarakhand. Journal of business and Management. 3(2). s. 40-49.

Ahmed, P.K., Rafiq, M. (1993). The scope of internal marketing: Defining the boundary marketing and human resource management. Journal of Marketing Management. 9(3). s. 219-232. doi: 10.1080/0267257X.1993.9964234 Angwin, D., Johnson, G., Whittington, R., Scholes, K., & Regner, P. (2017).

Exploring Strategy. 11e uppl. Harlow: Pearson Education Limited.

Bartels, J, M & Peters, O., & Van der Molen, M. 2009. Horizontal and vertical communication as determinants of professional and organisational identification.

Personell Review. 39(2) s. 210-226. DOI 10.1108/00483481011017426

Boulouta, I., & Pitelis, C. N. (2013). Who Needs CSR? The impact of Corporate social responsibility on National competitiveness. Journal of Business Ethics, 119(3), 349-364. doi: 10.1007/s10551-013-1633-2

Brammer, S., Millington, A., & Rayton, B. (2017). The contribution of corporate social responsibility to organizational commitment. Journal of human resource management, 18(10), 1701-1719. doi: 10.1080/09585190701570866.

Brunton, M., Eweje, G., & Tasking, N. (2017). Communicating Corporate Social Responsibility to internal stakeholders: Walking the Walk or Just Talking the Talk? Business Strategy and the Environment. 26(1). s. 31-48. doi:

10.1002/bse.1889

Bryman, A. (2012). Social research methods. 3:e uppl. Harlow: Pearson Education Limited

Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e uppl. Malmö: Liber AB Bryman, A., & Bell, E. (2015). Business research methods . 4:e uppl. Oxford:

Oxford University Press.

Carroll, A. B. (1979). A Three-Dimensional Conceptual Model of Corporate Performance. The Academy of Management Review, 4(4), 497-505.

doi: 10.2307/257850

Carroll, A. B. (1991). The Pyramid of Corporate Social Responsibility: Toward The Moral Management of Organizational Stakeholders. Business Horizons, 34(4), 39-48. doi: 10.1016/0007-6813(91)90005-G

Carroll, A. B., & Shabana, K. M. (2010). The business case for corporate social responsibility: a review of concepts, research and practice. International Journal of Management Reviews, 12(1), 85-105. doi: 10.1111/j.1468-2370.2009.00275.x

Collis, J., & Hussey, R. (2014) Business research - a practical guide for undergraduate and postgraduate students. 4:e uppl. London: Palgrave MacMillan higher education.

Crane, A., & Glozer, S. (2016). Researching Corporate Social Responsibility Communication: Themes, Opportunities and Challenges. Journal of

Management Studies. 53(7), s.1223-1252. doi: 10.1111/joms.12196

Cramer, J. (2005) Company Learning about Corporate Social Responsibility.

Business Strategy and the Environment. 14(4). s. 255-266. doi: 10.1002/bse.432 Dawkins, J., & Lewis, S. (2003). CSR in Stakeholder Expectations: And Their Implication for Company Strategy. Journal of Business Ethics. 44(2). 185-193.

Dhanesh, G. S. (2012). The view from within: internal publics and CSR. Journal of Communication Management. 16(1). s. 39-58. doi:

10.1108/13632541211197987

Duane Hansen, S., Dunford, B. B., Boss, A. D., Wayne Boss, R., & Angermeier, I. (2011) Corporate social responsibility and the benefits of employee trust: A Cross-Disciplinary perspective. Journal of Business Ethics, 102 (29), s 29-45.

doi: 10.1007/s10551-011-0903-0

Duthler, G., & Dhanesh, G.S. (2018) The role of corporate social responsibility (CSR) and internal CSR communication in predicting employee engagement:

Perspectives from the United Arab Emirates (UAE). Public Relations Review, 44 (4) s. 453-462. doi:10.1016/j.pubrev.2018.04.001

Elkington, J. (1999). Cannibals with forks: the triple bottom line of 21st century business. 2a uppl. Oxford: Capstone Publishing Ltd.

Glavas, A., & Kelley, K. (2014). The effects of perceived corporate social responsibility on employee attitudes. Business Ethics Quarterly, 24 (2), s. 165-202. doi: 10.5840/beq20143206

Global Goals. (2020, 6 februari). Dear world leaders, we are watching you.

Global Goals. https://watch.globalgoals.org/ [Hämtad 2020-02-10].

Globala Målen. (u.å). För företag. Globala Målen.

https://www.globalamalen.se/for-foretag/ [Hämtad 2020-02-10].

Globala Målen. (u.å). Om Globala Målen. Globala Målen.

https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/ [Hämtad 2020-02-10]

Grafström, M., Göthberg, P., & Windell, K. (2015). CSR: Företagsansvar i förändring. 2a uppl. Malmö: Liber AB.

Grankvist, P. (2012). CSR i praktiken: Hur företag jobbar med hållbarhet för at tjäna pengar. 2a uppl. Malmö: Liber AB.

Gummesson, E. (2000). Qualitative methods in management research. 2:a uppl.

California: Sage Publications Inc.

Heide, M., Johansson, C., & Simonsson, C. (2005) Kommunikation &

organisation.1a uppl. Malmö: Liber AB.

Hume, J., & Leonard, A. 2014. Exploring the strategic potential of internal communication in international non-governmental organisations. Public relations review. 40(2). s. 294-304. DOI:

https://doi.org/10.1016/j.pubrev.2013.10.011

Idowu, S. O., & Okpara, J. O. (2013). Corporate Social Responsibility:

Challenges, opportunities and strategies for 21st century leaders. 1a uppl.

Berlin: Springer-Verlag.

Jansson, Y. (2017). Hållbarhet i praktiken: en redovisnings guide. 1a uppl.

Stockholm: FAR.

Johansen, J., & Gillard, S. 2005. Information resources project management communication: Personal and environmental barriers. Journal of information science. 31(2). S. 91-98. DOI: 10.1177/0165551505050786

Kang, M., & Sung, M. 2016. How symmetrical employee communication leads to employee engagement and positive employee communication behaviors: The mediation of employee-organization relationships. Journal of communication Management. 21(1) s. 82-102. DOI: http://dx.doi.org/10.1108/JCOM-04-2016-0026

Karanges, E., & Johnston, K., & Beatson, A., & Lings, I. (2014). The influence of internal communication on employee engagement: A pilot study. Public relations review, 41(1), s. 129-131. doi: 10.1016/j.pubrev.2014.12.003 Kim, H-R., Lee, M., Lee, H-T., & Kim, N-M. (2010). Corporate Social Responsibility and Employee-Company Identification. Journal of Business Ethics, 95(1), s. 557-569. doi: 10.1007/s10551-010-0440-2

Kraut, E., & Fish, R.S., Root, R.W., & Chalfonte, B.L. (1990) Informal Communication in Organizations: Form, Function, and Technology. Sage Publications. s. 1- 55.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur

Lee, E. M., Park, S-Y., & Lee, H. J. (2012). Employee perception of CSR activities: its antecedents and consequences. Journal of Business Research, 66(10), s. 1716-1724. doi: 10.1016/j.jbusres.2012.11.008

Leth, G., & Thurén, T. (2000). Källkritik för internet. 1a uppl. Stockholm:

Styrelsen för psykologiskt försvar

Mazzei, A., & Butera, A., & Quaratino, L. (2019). Employee communication for engaging workplaces. Journal of Business Strategy. 40(6). s. 23-32. DOI:

10.1108/JBS-03-2019-0053

Men, R. L. (2014). Strategic internal communication: Transformational

leadership, communication channels, and employee’s satisfaction. Management Communication Quarterly. 28(2). s. 264-284. doi: 10.1177/0893318914524536 Men, R. L. (2014). Why Leadership Matters to Internal Communication:

Linking Transformational Leadership, Symmetrical Communication, and Employee Outcomes Journal of Public Relations Research. 26(3), s.256-279 DOI: 10.1080/1062726X.2014.908719

Morsing, M. (2006). Corporate social responsibility as strategic

auto-communication: on the role of external stakeholders for member identification.

Business Ethics: A European Review. 15(2). s. 171-182. doi: 10.1111/j.1467-8608.2006.00440.x

Morsing, M., Schultz, M., & Nielsen, K. U. (2008). The ’Catch 22’ of communicating CSR: Findings from a Danish study. Journal of Marketing Communications. 14(2). s. 97-111. doi: 10.1080/13527260701856608.

Patoka, N., & Yazdanifard, R. (2014). The impact of using many jargon words, while communicating with the organization employees. American Journal of Industrial and Business Management 4(10). s. 567 - 572. DOI:

10.4236/ajibm.2014.410061

Ryen, A, (2004). Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier. 1a uppl. Malmö: Liber AB.

Sanchez-Hernandez, I., & Grayson, D. (2012). Internal marketing for engaging employees in the corporate responsibility journey. Intangible Capital. 8(2). s.

275-307. doi: 10.3926/ic.305

Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2003) Research methods for business students. 3e uppl. Harlow: Pearson Education Limited

Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2012) Research methods for business students. 6e uppl. Harlow: Pearson Education Limited

Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2016) Research methods for business students. 7e uppl. Harlow: Pearson Education Limited

Shuck, B., & Reio, T. G. (2011). The employee engagement landscape and

Publications, 13(4), s. 419-428. doi: 10.1177/1523422311431153

Skudiene, V., & Auruskeviciene, V. (2010). The contribution of corporate social responsibility to internal employee motivation. Baltic Journal of Management, 7(1), s. 49-67. doi: 10.1108/17465261211197421

Soundaraya, S. (u.å). Corporate Social Responsibility: A Contemporary Approach Towards Sustainable Development. Journal of Business and Management, s. 40-43. e-ISSN: 2278-487X, p-ISSN: 2319-7668.

Svenskt Näringsliv. (u.å). Företagande för klimatet. Svenskt Näringsliv.

https://www.svensktnaringsliv.se/files/foretagandeforklimatet/ [Hämtad 2020 02-10].

Thorsvik, J., & Jacobsen, D. (2008). Hur moderna organisationer fungerar. 3 uppl. Bergen: Fagbokforlaget.

Uusi-Rauva, C., & Nurkka, J. (2010). Effective internal environmental-related communication: an employee perspective. Corporate Communications: An International Journal, 15(3), s. 299-314. doi: 10.1108/13563281011068140 Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom

humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. [PDF].

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf. [Hämtad 2020-04-08]

Welch, M. (2013). Mastering internal communication: Knowledge foundations and postgraduate education. Public relations review, 39(5), s. 615-617. doi:

10.1016/j.pubrev.2013.04.003

Welch, M., & Jackson, P. R. (2007). Rethinking internal communication: a stakeholder approach. Emerald Group Publishing Limited, 12(2), s. 177-198.

doi: 10.1108/13563280710744847

Widhiastuti. (2012) The Effectiveness of Communications in Hierarchical Organizational Structure. International Journal of Social Science and Humanity 12(3), s. 185-190. doi: 10.7763/IJSSH.2012.V2.93

World Commission on Environment and Development. (1987). Our Common Future. Oxford: Oxford University Press.

Wright, M. 2016. Gower handbook of internal communication. 2:a uppl. New York: Taylor & Francis group.

Appendix 1: Informationsbrev

Tack igen för att du hjälper oss med vår uppsats!

Vi skriver just nu vårt examensarbete på civilekonomprogrammet vid Handelshögskolan Umeå universitet och studerar hur ett företags hållbarhetsarbete kommuniceras internt genom organisationen. Vi har valt att vända oss till er på XX eftersom ni har ett tydligt och framgångsrikt hållbarhetsarbete. Vi vill gärna studera hur den interna kommunikationen sprids genom en organisation och önskar därför intervjua personer som är ansvariga för hållbarhetsarbete och sedan medarbetare och chefer på restaurang nivå.

Vi vill utföra intervjun på ett sätt som passar dig. Vi har förståelse för att Covid-19 medför att personlig kontakt ska undvikas och vi föreslår därför att intervjuer genomförs via Skype eller annat kommunikationsverktyg. Din medverkan är frivillig och du kan när som helst välja att avbryta intervjun utan att ange orsak. För att underlätta dataanalysen kommer intervjun genomföras under ljudinspelning. Alla dina svar kommer behandlas konfidentiellt och du kommer att vara anonym. Ingen utomstående part kommer att ta del av materialet, och ljudfilen kommer att raderas direkt efter transkribering. Vid önskemål har du möjlighet att granska och godkänna dina intervjusvar innan publicering.

Vi kommer att utgå från en intervjuguide där vi förberett några frågor som uppskattningsvis kommer ta 45 minuter att besvara. Uppsatsen kommer sedan att publiceras i Umeå universitet uppsatsdatabas. Vi vill gärna genomföra intervjuerna under vecka 15. Återkom med tid och datum som passar dig.

Vi är tacksamma för att du vill medverka.

Vid eventuella frågor, tveka inte att höra av dig till oss.

Appendix 2: Intervjuguide till

Varför har ni valt att arbeta med det?