3. LITTERATURGENOMGÅNG
3.6 HANTERING AV TRÄSPILL
Trä är ett vanligt byggnadsmaterial i byggnader och återfinns på flera olika ställen, med olika funktioner (Burström, 2001; Johansson, et al., 2017). Eftersom trä är förnyelsebart och lättill-gängligt på många platser har det sedan länge använts vid byggnation av hus, broar, stolpar, staket och liknande (Johansson, et al., 2017). Enligt Svenskt Trä finns det flera anledningar till att an-vända trä eftersom trä är förnybart, lättillgängligt, klimatsmart samt beständigt (Svenskt Trä, u.d.).
Ross (2010) menar på att det är få byggnadsmaterial som besitter samma ekologiska fördelar som trä.
Oavsett vilket träslag som gäller, består trä kemiskt av kol, syre och väte. Cellulosa är den vik-tigaste kemiska föreningen och har den kemiska beteckningen (C6H10O5)n. Cellulosa, hemicel-lulosa och lignin är det väsentliga innehållet i ren trämassa. Trä är ett naturligt material, men innan trävaran är användningsbar har materialet genomgått flertal processer som påverkar både kvalité och ekonomi. Inom samma träslag kan egenskaperna variera förhållandevis mycket, vilket måste beaktas. Även kvistar och fiberstörningar har stor påverkan på trävaran. Uppbyggnaden av träet är mycket speciell och man skiljer mellan tre huvudriktningar när man ska redovisa egen-skaperna för materialet: fiberriktning, radiell riktning och tangentiell riktning. (Burström, 2001) Trä används ofta som bärande material i längdform, men kan också formges i skivmaterial som kan ha funktionen att avgränsa och avskilja utrymmen (Johansson, et al., 2017). Det finns träba-serade skivmaterial i form av spån- och fiberskivor, plywood, lamellträ m.m. (Burström, 2001).
Materialet kan också användas till fasadmaterial eller olika former av ytskikt (Johansson, et al., 2017).
De träprodukter som framställs binder kolet i produkten till dess att produkten har tjänat sitt syfte och släpper ut kolet som koldioxid vid förbränning. Med hjälp av fotosyntesen och träets krets-lopp tillförs inget nettotillskott av koldioxid vid förbränning av trä. Därmed kan förbränning av träprodukter motiveras som lika försvarbart ur miljöperspektiv som att återanvända eller
åter-Det är en fördel att återvinna byggavfall som uppstår vid produktion, och inte vid rivning, då föroreningar och övrig påverkan på träet kan undvikas (Erlandsson & Sundquist, 2014). Trä-material förorenas i första hand av två olika typer, antingen genom kemikalier och skyddsmedel eller genom biologiska angrepp. Det går att öka materialets beständighet för vissa funktioner genom att tillsätta kemikalier eller skyddsmedel. Några exempel på kemikalier och skyddsmedel som förorening kan vara: impregnering av syllar (tunga metaller, koppar, krom, arsenik), poly-cykliska föreningar samt vid limmade träprodukter som innehåller kväve, isocyanat, formaldehyd och melamin. Förorening av trä genom biologiska angrepp kan vara mögel- och rötasvampar samt insekter, som kan uppstå när materialet utsätts för vissa förhållanden när det kommer till temperatur, fuktighet, tillgång till syre samt rötskadat virke. (Johansson, et al., 2017)
Enligt Tam & Tam (2006) kan trä återvinnas för energiutvinning. Idag är det vanligast att trä från bygg- och rivningsavfall går till energiåtervinning för värmeproduktion, träavfallet förbrän-nas alltså i kommunala anläggningar (Johansson, et al., 2017). Erlandsson & Sundquist (2014) menar på att energiutvinning genom förbränning av trä är vanligt i Norden. Det är inte lika vanligt att återanvända eller återvinna träavfall inom byggindustrin, eftersom det i Sverige finns tillräckligt med jungfruligt och föroreningsfri träråvara som täcker behovet (Johansson, et al., 2017). I en studie av Arafat, et al. (2013) visade resultatet, ur ett miljöperspektiv, på att trä med fördel materialåtervinns istället för att förbrännas för energiutvinning.
Enligt Johansson et al. (2017) är det idag inte vanligt att återanvända eller återvinna varken trä-produkter eller trämaterial från bygg- och rivningsavfall. Det finns ingen officiell statistik på återanvändning av träprodukter som uppstår i byggbranschen idag i Norden (Erlandsson &
Sundquist, 2014). Även fast det är teoretiskt möjligt, är det inte speciellt realistiskt att återan-vändning av träprodukter ska öka (Arm, et al., 2014). Fram till år 1994 var det förbjudet att bygga trähus i fler än två våningar (Svenskt Trä, u.d.). När förbudet senare togs bort, och det blev tillåtet att bygga trähus i fler än två våningar, utvecklades möjligheterna för flerbostadshus i trä och det blev vanligare (Stehn, et al., 2008). Den stora tillgången till jungfruligt virke i Sverige är också en anledning till varför återanvändning och återvinning av trä inte är vanligt idag (Johansson, et al., 2017). Flera aspekter spelar in i varför utvecklingen inte har kommit längre när det gäller återanvändning och återvinning av trä, som har stora möjligheter att utvecklas i framtiden för att uppnå ökad cirkularitet. Enligt Tam & Tam kan trä från bygg- och rivningsavfall återvinnas direkt, genom att direkt använda materialet till någon annan funktion utan att bearbeta produkten, eller via bearbetning till ett nytt konstruktionsvirke. Om träprodukter ska återanvän-das kommer detta betyda att man bearbetar träet till mindre bitar (Johansson, et al., 2017). Nedan presenteras förslag på hur träspill kan hanteras.
Tillverkning av spånskivor
Studier visar på alternativet att trä kan återvinnas genom tillverkning av nya spånskivor (Arm, et al., 2014; Hameed, et al., 2017; Rizzo (2010). Erlandsson & Sundquist (2014) kommer i sin studie fram till att spånskivor är ett intressant alternativ som kan produceras från bygg- och riv-ningsavfall från trä. I de situationer då spånskivan från återvunnet trä kan ersätta gips kan mil-jönytta genereras (Erlandsson & Sundquist, 2014).
Tillverkning av isoleringsmaterial
Ett förslag, som redan genomförs i Danmark och Polen, är att återvinna träavfall som isolerings-material med termiska och akustiska egenskaper i form av mjuka eller hårda skivor (Johansson, et al., 2017). Dock måste det återvunna trämaterialets egenskaper kvalitetssäkras, vilket är svårt i dagsläget då det saknas system för detta (Johansson, et al., 2017). Erlandsson & Sundquist (2014) menar också på att alternativet med att producera isoleringsmaterial från återvunnet trä är
intressant. Om isoleringen av återvunnet trä kan ersätta mineralull kan en miljönytta genereras (Erlandsson & Sundquist, 2014). För att kunna återvinna trä till isolering krävs vidare studier innan alternativet ska kunna ses som realistiskt alternativ till mineralull, men de potentiella för-delarna med lösningen är mycket intressanta (Erlandsson & Sundquist, 2014). Även Arm, et al.
(2014) menar på att trä kan återvinnas som ett träbaserat isoleringsmaterial.
Tillverkning av möbler
I en studie gjord av Reuterswärd (2019) framkommer att det är möjligt att designa och tillverka möbler utifrån spill från KL-trä. KL-trä har stor potential att användas som material vid tillverk-ning av möbler. Fördelarna med att återanvända spill från KL-trä som uppstår i produktion är att man undviker förbränning i ett första skede och istället förlänger materialets livscykel, därmed bidrar materialet med mer värde. En annan fördel är att utvinning av trä minskar när material kan återanvändas/återvinnas. (Reuterswärd, 2019)
Tillverkning av biokol
Biokol är en produkt som innehåller mycket kol och som uppstår när biomassa, exempelvis trä och gödsel, värms upp i en stängd behållare med lite eller ingen tillgång till luft. Denna process kallas för pyrolys. Materialet bidrar till att förbättra förhållande för jordbruk och har övriga mil-jöfördelar. Biokol kan tillsammans med en hållbar produktion av biomedel bidra till att aktivt minimera koldioxid från atmosfären som potentiellt kan minska klimatförändringarna. (Lehmann
& Joseph, 2015). Biokol används som jordförbättring genom att materialet förbättrar strukturen i jorden och bevarar vatten och näring i jorden (Stockholm Vatten och Avfall, 2017). Biokol bidrar till att kol, istället för att släppas ut i luften och blir koldioxid, binds i marken (Stockholm Vatten och Avfall, 2017). Enligt Viberg (2019) är biokol ett alternativ för återvinning av trä.
Biobränsle
Träavfall kan vara en bra källa till förnyelsebar energiproduktion (Hossain & Poon, 2018).
Biobränsle har växter som energikälla (Bhardwaj, et al., 2015). Biobränsle utgörs av bränsle i flytande, gas och fast form (Demirbas, 2008). Biobränsle som framställs ur avfall kan ses vara en potentiell källa för att minska miljöpåverkan, om man jämför med användandet av kol (Hossain
& Poon, 2018). Även Johansson et al. (2017) menar på att man kan återvinna trä till biobränsle.
HIPWOOD
Det finns ett pågående projekt benämnd HIPWOOD som drivs av Sveaskog, PODCOMP, Quintus Technologies och RISE SICOMP. HIPWOOD-projektet är finansierat av Vinnova.
Projektet beskrivs som ”Utveckling och industriell tillämpning av strukturella högpresterande kompositer baserade på trä” (Vinnova, 2019) och syftet är att tillverka ett lättviktsmaterial. Pro-jektet bygger på en strategi för att transformera naturligt trä till ett strukturellt högpresterande material med tiofaldig ökning i styrka, seghet och ballistiskt motstånd, som presenterats av Song, et al. (2018). Projektet är inne i steg 1 och genomförs med både nytt och gammalt trä.
HIPWOOD har visat imponerande egenskaper, både fysiska och mekaniska, och har en stor potential för framtiden. Materialet kan stå emot eld och är vattentåligt. Metoden med HIPWOOD uppgraderar materialegenskaperna hos trä eftersom materialet som produceras bi-drar till mer avancerad tillämpning. HIPPWOOD kan även bidra till återanvändning av träavfall.
(Projektdeltagare HIPWOOD, 2019). Projektet ska utveckla lättviktskompositer i trä som är högpresterande, resurseffektiva, återvinningsbara och 3-D-formbara. Lösningen kan bidra till en cirkulär bio-ekonomi. (Vinnova, 2019)