PÅGÅENDE FORSKNING OCH INNOVATION OM LÖSNINGAR FÖR ÖKAD

Två pågående projekt som berör återvinning är ”Gipsets väg tillbaka” och ”InFutUReWood”

har identifierats i denna studie. Inget pågående projekt som berör återvinning av mineralull har identifierats under denna studie.

4.5.1 INTERVJU MED GIPSSPECIALIST

Gips är en råvara som går att använda som sekundär råvara utan att kvalitén försämras. En stor utmaning för att kunna återvinna gips är logistiken, vilket projektet ”Gipsets väg tillbaka” stude-rar närmre. En intervju hölls med projektledaren för ”Gipsets väg tillbaka” som framöver i stu-dien benämns Gipsspecialist. Projektet formades utifrån en förstudie som beaktade kvalitén hos återvunnet material och identifierade problem och hinder, där resultatet visade på att logistik är ett problem som måste studeras närmre. Logistiken syftar till hur gipsets skall återföras till fabrik för att möjliggöra återvinning.

Utmaningar med att återvinna gips är mindre när det gäller rent gipsspill, jämfört med rivnings-gips enligt Gipsspecialisten. Nytillverkning av rivnings-gipsskivor är ett viktigt och realistiskt återvinnings-alternativ och det är idag praktiskt möjligt att tillverka nya gipsskivor från återvunnet gips. En hög kvalité kan uppnås och denna typ av lösning bidrar till att uttaget av naturligt gips minskar.

Det är oklart om gips som används till jordförbättring är en åtgärd för återvinnig. Jordförbättring från gips är kanske inte alltid ett behov i kretsloppet, det kanske i stället blir en alternativ åtgärd till deponi för att göra sig av med gipsavfall. Att använda gipsavfall i cementtillverkning är också något som diskuteras, men för detta förslag utgör kvalitetskraven ett hinder och utmaningarna är större för denna typ av återvinning.

Om transporter av gipsspill tillbaka till gipstillverkaren blir långa bidrar det med höga transport-kostnader. Alternativkostnaden till transporter är kostnaden för deponi. Gipsspecialisten menar på att längre avstånd kräver nya lösningar för att möjliggöra återvinning av gips. I dagsläget är det svårt att få någon lönsamhet för denna typ av lösning, vilket är en stor utmaning. I projektet studeras möjligheten att samverka transporter av gips och lokala hubbar där material kan lagras för att nå upp till tillräckligt stora mängder gips. Dessa skulle kunna minska de hinder som iden-tifierats med transporter. Lösningar för transporter måste göras hållbara ekonomiskt och miljö-mässigt. I dagsläget är lastbil det enda transportsättet för att skicka tillbaka gips till gipstillverkaren enligt Gipsspecialisten.

4.5.2 INTERVJU MED TRÄSPECIALIST

Projektet InFurUReWood studerar användning och återvinning av materialet trä, där Träspeci-alisten ingår i projektgruppen. När det gäller trä i Sverige går allt träavfall idag enligt Träspecia-listen till fjärrvärme eller andra typer av energiutvinning. Detta betyder att det är 0% träåtervin-ning i Sverige idag. Det finns heller inga exempel på återanvändträåtervin-ning av trä i Sverige idag. Det är därmed inte möjligt att uppnå en cirkulär ekonomi för trä i Sverige idag. Om man ser till övriga länder i Europa finns alternativ till återvinning och återanvändning av trä, genom att exempelvis tillverka spånskivor av återvunnet trä och tillverkning av fönster. Återvinning av trä sker oftast i form av att massivt trä mals ner och sedan används till tillverkning av spånskivor.

Länder som har kommit längre i utvecklingen med att återvinna trä är exempelvis Italien, Bel-gien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Danmark. I dagsläget finns det inga incitament till att återanvända och återvinna trä i Sverige, vilket projektet InFutUReWood syftar till att finna.

De krav som kommer att ställas på återanvändning eller återvinning av trä kommer att likna kraven som ställs på nyproducerad vara av trä, exempelvis hållfasthet, utseende och beständighet enligt Träspecialisten. Beroende på land till land varierar möjligheter och hinder för återanvänd-ning och återvinåteranvänd-ning av trä. Detta beror på tillgången till råvara och vilka produkter och kom-ponenter av trä som tillverkas i landet. Om man ser till Sverige finns det ekonomiska hinder eftersom marknaden för träavfall är etablerad och funktionell, samt att det inte tillverkas speciellt

Träspecialisten menar på att träspill som uppstår i fabriken/sågverket alltid hittar en användning i förbränning. Det är viktigt att ha i åtanke att transporter har en påverkan på miljön och denna påverkan kan undvikas när spill används till energiutvinning direkt på platsen där spillet uppstår.

Om tillverkning och användning av biokol av träspill från sågverk är ett potentiellt användnings-område kommer att visa sig i framtiden. Biokol kan enligt Träspecialisten vara en lösning för bark.

5. ANALYS

Detta avsnitt syftar till att tolka, jämföra och förklara de resultat som redovisats i kapitel 4. Re-sultat.

5.1 LINDBÄCKS HANTERING AV AVFALL IDAG

Utifrån resultatet som redovisar hantering av avfall i fabriken på Haraholmen och fabriken i Öjebyn i avsnitt 4.1 kan fabrikerna jämföras.

5.1.1 AVFALLSMÄNGDER OCH KOSTNADER

I tabell 5 och tabell 8 redogörs för hur mycket avfall som uppstod för vardera fraktioner och vilken kostnad detta avfall utgjorde på Haraholmen respektive i Öjebyn år 2019. För att kunna ställa avfallsmängderna mellan fabrikerna i förhållande till varandra används antalet tillverkade volymer i vardera fabriker. I Öjebyn tillverkade 1250 st volymer och på Haraholmen tillverkades 2845 st volymer. Det tillverkades alltså lite mer än dubbelt så många volymer på Haraholmen som i Öjebyn under år 2019. Även fast produktionen i de två fabrikerna till viss del skiljer sig åt, går det att jämföra dessa siffror med skillnaden för genererat avfall mellan fabrikerna.

Den största skillnaden mellan avfallet som uppstod år 2019 i fabrikerna är fraktionen gips. I Öjebyn genererades 96 ton gipsavfall och på Haraholmen genererades 1 306 ton gipsavfall. För att få mer klarhet i varför skillnaden i mängd gipsavfall skiljde sig så mycket åt mellan de två fabrikerna fördjupades sökningen och avfall som genererats månad för månad studerades. Data för avfallshanteringen finns i bilaga 6. Om man studerar månad för månad genererades ungefär lika stora mängder gipsavfall varje månad på Haraholmen, mängden varierar mellan 90 ton - 166 ton. Siffrorna kan jämföras med de avfall som uppstått månadsvis i fabriken i Öjebyn. Avfalls-mängderna för gips i Öjebyn varierar månadsvis mellan 0 kg – 12,5 ton. Månaderna då fabriken står still, några veckor under sommaren och några veckor över jul och nyår, har exkluderats.

Under observationen i fabriken på Haraholmen uppmärksammades att mycket spill från gips uppstod där gipset måttanpassas på logistikcenter 1. Materialeffektiviteten är inte hög eftersom fokus ligger på processerna och att hålla takten på Haraholmen. På Haraholmen styrs all måttan-passning av material av maskinfiler och fabriksarbetarna har ingen möjlighet att manuellt bidra till materialeffektivitet. I Öjebyn arbetar fabriksarbetarna med materialeffektivitet så mycket som möjligt genom att måttanpassa smart och återanvända spillbitar som uppstår. I Öjebyn har fa-briksarbetarna större möjlighet att arbeta manuellt. Om anledningen till denna stora skillnad be-ror på hur avfallet hanteras och materialeffektivitet är oklart. Övriga anledningar som inte faller inom syftet för denna studie har inte utretts vidare. Det som kan konstateras är att det är en större mäng gipsavfall på Haraholmen jämfört med i Öjebyn, som inte håller sig inom ramen för vari-ationen mellan övriga avfallsmängder och antal producerade volymer. För trä genererades 365,5 ton i Öjebyn och 649 ton på Haraholmen, vilket är lite mindre än dubbelt så mycket på Haraholmen som i Öjebyn.

Med mängder avfall tillkommer kostnader, vilka också redovisas för år 2019 i tabell 5 och tabell 8. Kostnaderna kan användas som alternativkostnader när nya lösningar för fraktionerna presen-teras. Den största kostnaden i Öjebyn genererades av avfallsfraktionen trä, på 74 970 kr. Den största kostnaden på Haraholmen genererades av avfallsfraktionen gips, på 525 244 kr. Om man ser till fraktionerna gips och trä under år 2019 kostade avfallet för fabriken i Öjebyn 114 619 kr.

Kostnaden för mineralull kan inte inkluderas i totalsumma för Öjebyn eftersom mineralull inte sorterades separat. Det tillkommer alltså en kostnad för totalkostnader av avfall i Öjebyn under 2019. Om man ser till fraktionerna gips, mineralull och trä under år 2019 kostade avfallet för

exklusive mineralull i Öjebyn, under 2019 blir därmed 873 836 kr. Utöver denna kostnad finns fler fraktioner som inte studerats i denna studie.

5.1.2 SYSTEM FÖR AVFALLSSORTERING

Resultatet visar att fabriken på Haraholmen och fabriken i Öjebyn skiljer sig åt på flera plan.

Fabrikerna har olika grad av automatisering, avfallshanteringen ser olika ut och prioritering av materialeffektivitet skiljer sig åt. Dessa skillnader i förutsättningar betyder att lösningar för att bli mer cirkulära kommer att se annorlunda ut mellan de två fabrikerna.

Observationen av de två fabrikerna visade på att avfallssorteringen var bättre på Haraholmen än i Öjebyn. Det var tydligt att rätt fraktion sorterades i rätt kärl på Haraholmen, vilket inte var fallet i Öjebyn. Denna skillnad beror på att Haraholmen har ett bättre system för hur avfallssor-teringen ska skötas genom tydligare kärl för fraktioner, högre motivation och även fabriksarbetare som har blivit utbildade inom avfallssortering. Inga större förbättringsåtgärder för fabriken på Haraholmen har identifierats i denna studie. Eftersom fabriken i Öjebyn glömdes bort när fokus låg på den nya fabriken på Haraholmen bör mer uppmärksamhet läggas i Öjebyn för att få ett bättre system för avfallssortering. Det är otydligt gällande vilket kärl som innehåller vilken frakt-ion i Öjebyn, vilket kan förbättras eftersom ett system för detta finns implementerat på Harahol-men. Ett tydligare system för vilken fraktion som ska slängas i vilket kärl är önskat av fabriksar-betarna. Genom att måla kärlen i olika färger blir det tydligare för fabriksarbetarna i Öjebyn att veta vart avfallet som uppstår ska slängas. Antingen kan färgkodningen som finns på Haraholmen även implementeras i Öjebyn, vilket gör det enkelt att sortera avfall rätt oavsett vilken fabrik man befinner sig i. Annars är ett alternativ att använda färgkodning som Återvinningsindustrierna (2019) tagit fram, vilket är en kodning som används inom branschen. Att utbilda fabriksarbetarna i avfallssortering är också ett alternativ till att förbättra avfallssorteringen i Öjebyn. Eftersom fa-briksarbetarna på Haraholmen blev utbildade i avfallssortering när produktionen i fabriken på-börjades bör det också vara relevant att utbilda fabriksarbetare i Öjebyn. Utbildningen i avfalls-sortering bidrar med förståelse av vikten för att sortera rätt samt motivation till att sortera rätt hos fabriksarbetarna. Enligt Johansson et al. (2017) bidrar utbildning i avfallssortering till att mer byggmaterial kan återanvändas och återvinnas. Dessa åtgärder kan alltså minska avfallskostnader och möjliggöra för mer material till återanvändning och återvinning. Om avfall sorteras rätt er-hålls även rätt statistik över det avfall som genereras. Eftersom avfallet i Öjebyn inte alltid sorteras i rätt fraktion kan statistiken för avfallet i Öjebyn vara missvisande. Detta anses ha en viss påverkan på den data som samlats in och använts för att redovisa mängden avfall från fabriken i Öjebyn.

Blandat avfall finns som fraktion i båda fabrikerna och bidrar till högre avfallskostnader. Frakt-ionen blandat avfall kan uteslutas om de finns separata kärl för samtliga fraktioner, enligt Av-fallsentreprenör C. Om man utesluter blandat avfall bidrar det till lägre avfallskostnader för Lind-bäcks. Om man ser till Öjebyn som under år 2019 inte hade någon fraktion för isolering kastades isolering i fraktionen blandat avfall. Om ett kärl för isolering adderas i Öjebyn möjliggörs åter-vinning av isolering. Då Haraholmen inte har haft fraktionen blandat avfall tidigare år, bör det inte vara några större svårigheter att utesluta denna om samtliga fraktioner har separata kärl.

Genom att utesluta fraktionen blandat avfall skapas fördelar för att möjliggöra mer återvinning av material, mer tydlig statistik över genererat avfall samt lägre avfallskostnader.

5.1.3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT ARBETA FÖR ÖKAD CIRKULARITET

Mycket av det avfall som uppstår i fabrikerna kommer från måttanpassning av material. Nästan alla skivor, exempelvis gips och mineralull, behöver någon typ av måttanpassning. För gips och mineralull uppstår avfall främst som spillbitar av olika storlekar. Om spillet som uppstår utgörs av stora bitar är det praktiskt möjligt att spara spillbitarna för att återanvändas när den dimensionen på materialet önskas i ett senare skede. Detta förutsätter att spillbitarna kan lagras innan det

kommer till användning igen. I Öjebyn genomförs denna typ av lösning idag. På Haraholmen finns inte samma möjlighet att lagra materialet samt att högre fokus ligger på processerna och det taktade flödet. Att återanvända spillbitar leder till en högre materialeffektivitet, eftersom materi-alet skapar värde för ett annat ändamål än det planerade. För trä uppstår mycket avfall vid mått-anpassning, men också av att träet inte upprätthåller tillräckligt hög kvalité. Träavfallet kan därav vara av fullt godkänt virke i form av reglar som inte kan användas i produktion för att maskinerna är känsliga för defekter i virket. Att denna typ av virke blir till avfall är samma som att direkt kasta nyinköpt virke. Genom innovativa lösningar kan detta virke användas till andra ändamål som leder till att materialet genererar värde. Avfallet som uppstår för de tre fraktionerna är av varierande dimensioner och former. Utifrån dessa variationer lämpar sig olika lösningar för åter-användning av fullt användbart virke olika bra.

Som Johansson, et al. (2017) tar upp har avfall som uppstår vid nyproduktion, och framförallt vid industriell produktion, stora möjligheter att återanvändas och återvinnas eftersom materialet har känd kvalité och kan hållas väderskyddat. I dag står avfallscontainrarna, där allt avfall samlas, inte väderskyddat varken i fabriken på Haraholmen eller fabriken i Öjebyn. När fabriken på Haraholmen byggdes fanns en planerad plats för avfallscontainrar som skulle stå väderskyddat under ett skärmtak. Detta skärmtak används i dag till andra ändamål, och containrarna står bred-vid utan skydd. Om det ska vara möjligt att återanvända och återvinna gips, mineralull och trä måste en lösning för att förvara materialet väderskyddat tas fram. Krav som ställs från material-tillverkare som ska återvinna avfall är att materialet ska vara torrt och rent enligt Gipsmaterial-tillverkare 1, Gipstillverkare 2 och Mineralullstillverkare 1. På Haraholmen finns lösningen att placera con-tainrarna under skärmtaken som var planerat från första början och istället flytta det material som förvaras där idag någon annanstans. I Öjebyn måste en annan lösning för hur containrarna med avfallet ska förvaras väderskyddat. Oavsett om materialet ska återanvändas eller återvinnas blir avfallet tyngre då det utsätts för exempelvis regn, vilket är en negativ aspekt och leder till högre avfallskostnader.

Enligt Hållbarhetsansvarig på Lindbäcks vill företaget börja arbeta mer med hållbarhet och sträva mot en cirkulär ekonomi. Hållbarhetsansvarig menar på att företaget redan har gjort ett ställ-ningstagande och är redo att börja jobba med dessa frågor. Detta är ett viktigt resultat i denna studie, då det är ett steg framåt i utvecklingen. Eftersom ekonomi och miljö inte alltid går ihop, måste företag besluta vad de är villiga att satsa på. Det kan vara svårt att uppnå kortsiktig ekono-misk lönsamhet i en cirkulär ekonomi, men långsiktigt finns fler möjligheter utöver att uppnå god ekonomi. Tanken med den cirkulära ekonomin är att värdet ska bevaras i material och produkter under en längre tid (Ellen MacArthur Foundation, 2013). När värdet bevaras bidrar det till ekonomisk lönsamhet. Om man exempelvis återanvänder spillmaterial vid ett senare till-fälle kan man praktiskt sett köpa in mindre mängder material. Hållbarhetsansvarig menar på att om man har två alternativ där det ena kostar lite mer och det andra kostar lite mindre, får man kanske börja med det alternativ som kostar lite mindre. Detta är en viktig aspekt när lösningar som ska implementeras väljs ut.