LINDBÄCKS HANTERING AV AVFALL IDAG

Lindbäcks bygger flerbostadshus med stomme av trä, vilket betyder att väggar, bjälklag och tak tillverkas av trä. Väggar, bjälklag och tak isoleras sedan med mineralull och omsluts med olika typer av gipsskivor. Lindbäcks använder sig både av stenullsisolering och av glasullsisolering.

Glasullsisolering används främst i taken, och stenullsisoleringen används främst i väggar och golv.

Mängden stenull som används är större än mängden glasull. Glasullsisoleringen är mer anpassat för att inte behöva måttanpassas, då den kommer på en ”rulle”, och stämmer in med längden på taken som ofta har samma cc-avstånd. Det blir mindre spill från glasullsisoleringen.

Enligt Avfallsentreprenör C skickas i dagsläget allt Lindbäcks träavfall på förbränning som går till energiåtervinning, gips som sluttäckning på deponi och isolering till deponi.

4.1.1 FABRIKEN PÅ HARAHOLMEN

4.1.1.1 STATISTIK PÅ AVFALLSMÄNGDER OCH KOSTNADER

I tabell 4 och tabell 5 presenteras statistik för avfallsfraktionerna gips, mineralull och trä från Lindbäcks fabrik på Haraholmen. Statistiken är hämtad från Lindbäcks avfallsentreprenörs kund-portal. I kundportalen redovisas fraktionen isolering vilket i denna studie betyder mineralull.

Tabellerna presenteras med fraktionen isolering men innehållet redovisar mineralull.

Tabell 4. Gips-, isolering- och träavfall från Lindbäcks avfallsentreprenörs kundportal för 2018 på Haraholmen.

AVFALLSFRAKTION MÄNGD [KG] KOSTNAD [KR]

Gips 867 260 286 196

Isolering 72 560 96 142

Trä 529 760 105 952

Tabell 5. Gips-, isolering- och träavfall från Lindbäcks avfallsentreprenörs kundportal för 2019 på Haraholmen.

AVFALLSFRAKTION MÄNGD [KG] KOSTNAD [KR]

Gips 1 306 480 525 244

Isolering 74 100 104 177

Trä 648 980 129 796

För att kunna analysera statistiken från Lindbäcks avfallsentreprenörs kundportal behöver antal tillverkade volymer i fabriken på Haraholmen klargöras. Utifrån antalet tillverkade volymer och mängden avfall kan ett förhållande mellan faktorerna tas fram. Antalet volymer är ungefärligt och kan skilja lite åt då en överskådlig summering av antalet tillverkade volymer använts i denna studie. Tabell 6 redogör för antal tillverkare volymer på Haraholmen under 2019.

Tabell 6. Antal volymer tillverkare i fabriken på Haraholmen år 2019.

FABRIK VOLYMER [ST]

Haraholmen 2845

4.1.1.2 OBSERVATION

Fabriken på Haraholmen är ny och invigdes december 2017. Produktionen av volymer påbör-jades i januari 2018. Den främsta produktionen av volymer sker idag på Haraholmen. Fabriken

på Haraholmen är planerad för att följa Lean Production genom att vara automatiserad och gå längs en lina. Produktionen sker utifrån ett taktat flöde. Fabriken styrs främst av maskiner och robotar, vilket medför att det på vissa stationer är svårt för fabriksarbetarna att utföra manuellt arbete.

Under planeringen av den nya fabriken på Haraholmen samarbetade fabriksarbetarna och Lind-bäcks avfallsentreprenör för att ta fram ett fungerande system för avfallshanteringen enligt Av-fallsentreprenör C och logistikutvecklare på Lindbäcks. Man planerade skyltar som skulle sitta på avfallskärl, gjorde en färgkodning för enkel sortering och personalen utbildades för att kunna sortera avfall på rätt sätt. Färgkodningen bidrar till att det enkelt går att se vilket kärl som inne-håller vilken fraktion. På Haraholmen finns ett system för avfallshanteringen och denna följs av fabriksarbetarna. På varje station finns kärl för olika fraktioner. Det cirkulerar ett ”avfallståg” i fabriken som hämtar upp kärl som är fyllda med avfall och ställer ut nya tomma kärl. Avfallståget går förbi alla stationer i fabriken och bytet av kärl sker snabbt och smidigt genom att tåget kan sänka ner tomma kärl på fabriksgolvet och sedan hissa upp det fyllda kärlet. Avfallståget åker sedan och lämnar de fyllda kärlen vid logistikcenter 2, där avfallet i kärlen sedan töms i stora containrar som står utomhus. Containrarna som står utomhus står inte väderskyddat utan utsätts för regn, snö och smuts. När fabriken på Haraholmen byggdes fanns en planerad plats för av-fallscontainrar som skulle stå väderskyddat under ett skärmtak. Detta skärmtak används i dag till andra ändamål, och containrarna står bredvid utan skydd. Under observationen på Haraholmen uppmärksammades att avfall kastades i rätt kärl. Fabriksarbetarna påstod att systemet för sortering i fabriken fungerade bra.

Fraktionen blandat avfall finns i fabriken, vilket är en dyr fraktion. Detta skickas till Lindbäcks avfallsentreprenör för sortering där. Enligt Avfallsentreprenör C kan denna fraktion uteslutas i fabrikerna, genom att man har containrar för alla fraktioner och genom att man sorterar på rätt sätt. Tidigare fanns inte blandat avfall som fraktion på Haraholmen. Fraktionen blandat avfall har beställts in på senare tid och Avfallsentreprenör C visste inte vad anledningen till detta var.

Den största mängden materialspill och avfall i fabriken uppstår vid materialberedning samt längs linan för vägg-, golv- och taktillverkning. Vid montering, komplettering och övriga kvarstående stationer fixas det material som redan finns i volymen till. Mycket av det avfall som uppstår i fabriken är av fin och användbar kvalité och en stor andel av de spill som uppstår beror på måttanpassning av material. Det material som blir till spill har varierande dimensioner. På Ha-raholmen är produktionen nästan helt automatiserat och maskinerna styrs utav maskinfiler. Där-för kan fabriksarbetarna själva inte välja att vara materialeffektiva. På logistikcenter 1 måttanpassas gips, plywood och övriga skivor och där uppstår det mycket spill. Om en gipsskiva ska måttan-passas till en 1/10 av ursprungsskivan blir 9/10 av det som kvarstår av skivan avfall. Man återan-vänder inte skivor på Haraholmen och därav uppstår det stora mängder spill. Vissa fabriksarbetare nämner under observationen att de gärna hade varit mer materialeffektiva och sparat material för att återanvända detta, men att de inte har någon möjlighet att utföra detta manuellt.

På vägglinan uppstår mycket spill, både av trä, gips och isolering. Vägglinan är känslig för defekter i material, vilket påverkar reglar och stommen för väggarna. Mycket av träet måste sorteras bort då det inte upprätthåller tillräckligt hög kvalité. Virket blir alltså avfall. Då detta träavfall slängs i samma kärl som övrigt träavfall, finns det inte någon möjlighet att studera hur stor andel av inköpt material till vägglinan som inte är användbart och blir till avfall. Om man ser till gips på vägglinan är en stor anledning till mängden gipsavfallet kapningar för fönster och dörrar i vägg-partier. Här kapas 2x15 mm lager gips bort och blir till spill. Gipsskivorna som är 2x15 mm är

Ett problem som uppstår på Haraholmen är att man inte har möjlighet att spara material från ett projekt till ett senare projekt. Det finns ingen plats för lagring och man har valt att lägga mer fokus på själva flödet i fabriken. Detta medför att överflödigt material blir till avfall istället för att spara materialet till senare projekt. Motiveringen till att avfallet kastas är att det tar plats och det kan dröja lång tid innan materialet kommer till användning igen, vilket inte gör det försvarbart att lagra materialet.

Under observationen framkom att material kan bli över och behöva kastas på grund av sena revideringar. Sena revideringar kan uppstå exempelvis om projektering ändrar på något som redan är bestämt eller om kunden vill ändra på något. Om sådana revideringar görs har det en stor påverkan på om material som har beställts kan användas eller om materialet måste bearbetas.

I fabriken upplevs detta som ett vanligt problem. På grund av att det inte finns möjlighet att spara material i fabriken på Haraholmen behöver material kastas som inte kommer till användning på grund av sena revideringar. Även om materialet sparas finns det risk för att materialet ändå inte kommer till användning i senare projekt. Sena revideringar bidrar också med merarbete hos fabriksarbetarna som inte är planerat.

4.1.2 FABRIKEN I ÖJEBYN

4.1.2.1 STATISTIK PÅ AVFALLSMÄNGDER OCH KOSTNADER

I tabell 7 och tabell 8 presenteras statistik för avfallsfraktionerna gips, mineralull och trä från Lindbäcks fabrik i Öjebyn. Statistiken är hämtad från Lindbäcks avfallsentreprenörs kundportal.

I kundportalen redovisas fraktionen isolering vilket i denna studie betyder mineralull. Tabellerna presenteras med fraktionen isolering men innehållet redovisar mineralull.

Tabell 7. Gips-, isolering- och träavfall från Lindbäcks avfallsentreprenörs kundportal för 2018 i Öjebyn.

AVFALLSFRAKTION MÄNGD [KG] KOSTNAD [KR]

Gips 286 580 94 571

Isolering 22 780 30 184

Trä 626 730 127 936

Tabell 8. Gips-, isolering- och träavfall från Lindbäcks avfallsentreprenörs kundportal för 2019 i Öjebyn.

AVFALLSFRAKTION MÄNGD [KG] KOSTNAD [KR]

Gips 95 540 39 649

Isolering - -

Trä 365 570 74 970

För att kunna analysera statistiken från Lindbäcks avfallsentreprenörs kundportal behöver antal tillverkade volymer i fabriken i Öjebyn klargöras. Utifrån antalet tillverkade volymer och mäng-den avfall kan ett förhållande mellan faktorerna tas fram. Antalet volymer är ungefärligt och kan skilja lite åt då en överskådlig summering av antalet tillverkade volymer använts i denna studie.

Tabell 9 redogör för antal tillverkare volymer i Öjebyn under 2019.

Tabell 9. Antal volymer tillverkare i fabriken i Öjebyn år 2019.

FABRIK VOLYMER [ST]

Öjebyn 1250

4.1.2.2 OBSERVATION

Fabriken i Öjebyn har funnits sedan Lindbäcks produktion av flerbostadshus startade. Fabriken är till viss del automatiserad och man har försökt att uppnå ett så bra produktionsflöde som möjligt genom om- och tillbyggnationer. Fabriken styrs inte helt av maskiner och robotar då även manuellt arbete utförs på flera stationer. Produktionen sker utifrån ett taktat flöde.

Fabriken i Öjebyn har ett system för avfallshantering som inte efterföljs. Detta beror på att fa-briksarbetarna ofta inte prioriterar sortering av avfall. Under observationen uppmärksammades flera brister i avfallssystemet. Det finns kärl för avfall utplacerade i fabriken, men alla typer av kärl finns inte på samtliga stationer. Det avfall som avses hos kärlen framgår inte tydligt då kärlen inte märks tydligt. När kärlen är fyllda med avfall kommer en truck och hämtar upp kärlet och töm-mer den i stora containrar som finns utanför fabriken. Containrarna som står utomhus står inte väderskyddat, utan utsätts för regn, snö och smuts. Observationen i fabriken visade också på att sorteringen av avfall inte sker i rätt avfallskärl. På flera stationer i fabriken uppmärksammades flera olika typer av material i samma avfallskärl, exempelvis kunde det ligga gips, trä, mineralull och plast i ett kärl avsett för gipsavfall. Hur väl avfallssorteringen sköttes skiljde sig mellan stat-ionerna i fabriken. Då frågor ställdes till fabriksarbetare under observationen påstod flera fabriks-arbetare att dem inte prioriterar att sortera avfall. Enligt fabriksarbetarna saknas det motivation till att sortera avfall bättre. I fabriken saknas det ett system för vilket kärl som skall vara för vilken avfallsfraktion. Ofta slänger fabriksarbetarna avfallet som uppstår i det kärl som står närmast. I intervjun med Avfallsentreprenör C nämns att fabriken i Öjebyn blev lite bortglömt när mycket fokus lades på planeringen av den nya fabriken på Haraholmen.

Fraktionen blandat avfall finns även i fabriken i Öjebyn, som på Haraholmen. Enligt Avfalls-entreprenör C kan denna fraktion uteslutas i fabrikerna, genom att man har containrar för alla fraktioner och genom att man sorterar på rätt sätt. I fabriken finns det inget kärl för fraktionen isolering. Avfall från isolering slängs istället i blandat avfall. Det finns därför inte heller någon statistik för isolering från Öjebyn från 2019. Tidigare år, 2016-2018, har isolering funnit som en fraktion i Öjebyn. Varför fraktionen för isolering tagits bort i Öjebyn är oklart och anledningen har inte kunnat klargöras i denna studie.

Den största mängden materialspill och avfall i fabriken uppstår vid materialberedning samt längs linan för vägg-, golv- och taktillverkning. Detta sammanfaller med avfallet som uppstår i fabriken på Haraholmen och beskrivs i denna rapport i avsnitt 4.1.1.2. I Öjebyn finns möjligheten att lagra material som blir över istället för att kasta det. En stor anledning till mängden gipsavfall som uppstår i fabrikerna är urskärning för fönster och dörrar i väggpartier. Detta överensstämmer med Haraholmen då 2x15 mm lager gips kapas bort. Enligt fabrikschefen i Öjebyn så är även detta ett måste, gipset måste omsluta väggarna till en början, annars uppnås inte tillräckligt hög stabilitet i väggarna och det finns risk för defekter.

I Öjebyn är fabriksarbetarna materialeffektiva på de stationer som till stor del drivs manuellt. Om en gipsskiva ska kapas för att läggas på golv, försöker man alltid spara de övriga delarna av gips som uppstod vid måttanpassningen och använda detta till senare golv. Detta är möjligt på de stationer där produktionen inte sker helt och hållet av maskiner och maskinfiler. Det framkom under observationen, genom att observera hur fabriksarbetarna hanterade material och genom att prata med fabriksarbetarna, att där fabriksarbetarna har möjlighet att arbeta manuellt försöker man vara materialeffektiv. I fabriken finns möjlighet att till viss del lagra material. Om material blir över kan detta lagras och istället användas vid ett senare tillfälle.

finns. Materialet kan därmed återanvändas i senare projekt. Det bidrar dock med att materialet tar upp plats och det kräver även merarbete av fabriksarbetarna. Det finns även en risk för att materialet ändå inte kommer till användning i senare projekt.

Under studiens genomförande uppmärksammades att det tillverkas och används brandbarriärer på el-dosor i volymerna. Dessa brandbarriärer tillverkas av gips och ser ut som en liten box utan botten och med enbart två sidor. Gipsdelarna kapas i Öjebyn och skickas sedan till en samarbets-partner som monterar dessa och limmar fast en list som ska hålla mot brand. Dessa skickas sedan till fabriken på Haraholmen för montering i volymerna. Brandbarriärerna har små dimensioner och kapas från oanvända gipsskivor.