3 Utvärderingsmetod
4.1 Enkäterna och Kollektivtrafikbarometern
4.1.2 Har nya grupper lockats till att åka mer kollektivt?
Här kommer enkäten mer till sin rätt. Det intressanta är alltså huruvida linjeomläggningen i sig har fått fler människor att åka buss, som tidigare åkte bil. Då enkäten endast riktades till personer högst 64 år gamla, och inte hade någon möjlighet att skilja ut personer med
funktionshinder, har färdtjänstberättigade inte specifikt undersökts här. Däremot har ett prov med busskort till färdtjänstberättigade utvärderats; se avsnitt 4.3.4. Siffrorna nedan är hämtade från bilaga 1c.
23 procent svarar att de instämmer helt eller delvis i att de åker mer buss i det nya linjenätet, mot 18 procent som tar helt eller delvis avstånd (figur 4.6). Fler kvinnor än män tycks resa mer; 28 procent instämmer i detta, medan fler män tycks vara osäkra; 30 procent av männen mot 22 procent av kvinnorna, har ingen åsikt alls i frågan. 19 procent av männen instämmer med att de reser mer i nya nätet. Det generella bortfallet var 26 procent på denna fråga. Det var med andra ord fler kvinnor än män som börjat åka mer buss i det nya linjenätet, om man får tro dessa svar. Detta stämmer även ganska väl överens med hur kvinnor och mäns resvanor ser ut generellt, fördelat på bil- och kollektivresor.
Figur 4.6 Svarsfördelning på frågan ”Linjeomläggningen har fått mig att, i fler fall än tidigare, välja bussen framför andra färdmedel” med avseende på kön (N=370).
Figur 4.7 Svarsfördelning på frågan ”Linjeomläggningen har fått mig att, i fler fall än tidigare, välja bussen framför andra färdmedel” med avseende på de svarandes ålder (N=370).
Fler yngre, personer under 25 år, eller drygt 30 procent i snitt, påstår sig resa mer i det nya linjenätet (figur 4.7). Motsvarande för dem mellan 25 och 45 år är i snitt 14 procent; för de mellan 25 och 34 så låg som 6 procent. Huruvida man reser mer eller inte tycks ha ett närapå linjärt samband med personernas ålder. De som svarar ”varken eller” tolkas här som att de inte reser mer med buss. Alternativet är med för att minska bortfallet så mycket som möjligt genom att erbjuda ett ”neutralt” svarsalternativ. Följden av detta har dock blivit att svaren är en smula svårtolkade. Svaren på en liknande men mer stringent frågeställning , som
presenteras i figur 4.8, ger en mer entydig bild av förändringen i resandet.
Figur 4.8 visar på det faktum att det ökande resandet nästan uteslutande beror på att personer som tidigare rest i mindre utsträckning med buss ökat sitt resande i det nya linjenätet. Det ser man då staplarna som visar på ett ökat resande är högst för de som reser dagligen. Observeras bör dock att frågan om hur ofta man reser hänvisar till tiden efter linjeomläggningen, vilket förklarar frånvaron av merresande i ”aldrig”-stapeln. Bland de som reser dagligen eller enstaka dagar per vecka reser i snitt 39 procent mer i det nya linjenätet. Vid jämförelse med svaren på motsvarande fråga i hållplatsintervjuerna, där 30 procent åkte mer buss, medan 10 procent åkte mindre och 55 procent oförändrat, så stöds hypotesen, att tidigare bussåkare ökat sitt bussresande, ytterligare.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Dagligen
Någon/några gånger per
vecka
Någon/några gånger i månaden Mer sällan
Aldrig
Osäker/vet ej Oförändrat Mindre Mer
Figur 4.8 Svarsfördelning på frågan ”Reser Du mer eller mindre med buss nu än för ett år sedan (mars 2003)?” med avseende på hur ofta enkätdeltagarna åkte med LLT då enkäten besvarades (N=369).
Bland de som reser mer sällan är det bara fyra procent som reser mer i det nya nätet.
Sambandet tycks vara tydligt mellan resfrekvens med buss och hur man ändrade sitt resande när linjenätet lades om. Helt klart är att de som redan i någon mån var insatta i hur
busstrafiken fungerade, hade lättare att anpassa sitt beteende än de som redan var inrotade i att använda andra färdmedel. Figur 4.6 visar på att fler kvinnor än män börjat resa mer i det nya nätet. Männen är å andra sidan överrepresenterade i ”vet ej”-stapeln. Här återfinns många som sällan eller aldrig åker buss. Vid jämförelser mellan hur resandet med olika färdbevis
förändrats visar det sig att det är ungdoms- och gymnasiekorten där antalet registrerade resor per kort ökat mest mellan perioderna februari till april 2003 jämfört med samma period ett år senare. Antalet sålda periodkort ökade samtidigt, men antalet resor per kort låg stilla. Även detta tyder på att det är de yngre som har börjat resa mer med buss.
Såsom visas i figur 4.9 är det mest arbetsresorna som ökat. En oroväckande tendens kan även utläsas ur figuren. Det är det faktum att de som valt att inte svara på bussresespecifika frågor, såsom den figur 4.9 illustrerar i kolumn 99, vid jämförelse med frågan om vilket färdmedel man använder i sitt dagliga pendlande, i högre grad visat sig numera välja bort bussen som färdmedel. Med andra ord; en del som åkte buss i liten omfattning i det gamla nätet har nu
Andel av svaren
helt övergett bussen. Enligt kommentarer sist i enkäterna har en del personer som minskat sitt resande motiverat sitt val att minska bussresandet med att biljettpriserna gått upp. Detta skäl att inte åka buss är dock relativt litet jämfört med andra faktorer, såsom behov att göra ärenden under vägen (se figur 6.2 nedan).
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Resor till/från arbete/skola
Resor för inköp Resor till/från nöjen eller fridtidsaktiviteter
Annat Ej svar Andel av svaren Osäker/vet ej Oförändrat Mindre Mer
Figur 4.9 Svarsfördelning på frågan ”Reser Du mer eller mindre med buss nu än för ett år sedan (mars 2003)?” med avseende på i vilket ändamål man reste med LLT vid enkättillfället (N=370).
Som figur 4.10 visar är resavståndet i viss mån av vikt för de som valt att åka mer buss. Det är på de medellånga avstånden, mellan tre och tio kilometer, där flest anger att de reser mer; 24 procent i snitt. Detta har troligen ett visst samband med att de linjer som, i antal resenärer, ökat mest är de långa linjerna från Hertsön och Björkskatan framför allt (figur 4.10 och avsnitt 4.3.1). 35 procent av Hertsöresenärerna instämmer helt eller delvis i att de reser mer i nya linjenätet. Motsvarande siffra för Björkskatan är 26 procent och Bergnäset 36 procent.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mindre än 1 km 1-3 km 3-5 km 5-10 km 10-30 km annat vet ej Andel av svare n Osäker/vet ej Oförändrat Mindre Mer
Figur 4.10 Svarsfördelning på frågan ”Reser Du mer eller mindre med buss nu än för ett år sedan (mars 2003)?” med avseende på resavståndet för resan som företogs dagen enkäten besvarades (N=370).
Andel av svaren
Resavstånd till arbete/skola Mål för merresorna
På avstånd kortare än tre kilometer är det bara 10 procent som reser mer, medan 11 procent reser mindre (figur 4.11). Endast 8 procent av Notviksresenärerna och 10 procent av
Porsöresenärerna åker mer. Detta kan bero på att invånarna här redan tidigare åkte buss i hög grad. Att flest är osäkra i Centrum är kanske inte så konstigt, då många av invånarna i denna del av staden inte är beroende av busstrafiken på samma sätt som de som bor i ytterområdena.
Andel av svaren
Figur 4.11 Svarsfördelning för påståendet ”Linjeomläggningen har fått mig att, i fler fall än tidigare, välja bussen framför andra färdmedel” med avseende på var de svarande sade sig bo (N=370).
På Porsön har fler större kunskap i hur busstrafiken fungerar, då den stora gruppen studenter som bor där inte har bil i samma utsträckning som andra grupper. Å andra sidan är oftast studenterna inte beroende av bussen för att komma till universitetet eftersom de bor nära, vilket inneburit att de inte haft ett behov av att resa mer (se även figur 6.2 nedan). Att man bor nära arbetet är för övrigt den främsta orsaken till att man säger sig inte åka buss. Bland
kommentarerna från enkätdeltagare finns flera som inte tycker att busstrafiken ändrats på något iögonenfallande sätt; bussarna går som de alltid har gått. Viss betydelse i
sammanhanget har det faktum att studenterna inte bor särskilt länge på samma ställe, i genomsnitt. En viss historielöshet kan således skönjas bland åsikterna.
I figur 4.12 visas också att det är de körkortslösa, som alltså var beroende av bussen redan tidigare, som ökat sitt resande. Av de körkortslösa var det 56 procent som åkte dagligen, medan 30 procent av körkortsinnehavarna åkte dagligen. 36 procent av de körkortslösa uppgav att reser mer i det nya linjenätet medan 15 procent av körkortsinnehavarna gjorde detta.
Figur 4.12 Svarsfördelning på frågan ”Reser du mer eller mindre med buss nu än för ett år sedan (mars 2003)?” med avseende på de svarandes tillgång till körkort (N=370)
I figur 4.13 ser man än tydligare sambandet som antyddes i figur 4.8 ovan; att det är de som inte har tillgång till bil, och därför redan reste i viss utsträckning med buss innan
omläggningen, som nu ökat sitt resande. Ett ganska klart samband verkar även kunna skönjas mellan hur många bilar man har i hushållet och i hur hög utsträckning man ökat sin andel bussresande. Av personerna i billösa hushåll är det 30 procent som reser mer i det nya linjenätet, för enbilshushåll 22 procent, tvåbilshushåll 6 procent och av personerna i hushåll med tre eller fler bilar åker 13 procent mer buss. För personer i de två sistnämnda
hushållstyperna är det en respektive sju procentenheter fler som uppger att de åker mindre buss än som säger att de åker mer. Än så länge tycks det alltså vara bilen som är
förstahandsvalet för lulebon. Lite hårddraget kan man säga att enkätsvaren antyder att; om hushållet disponerar en bil, så tar mannen bilen i samma utsträckning som tidigare, medan kvinnan i högre grad använder bussen.
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Nej Ja, en Ja, två Ja, flera ej svar
Andel av svare n Osäker/vet ej Oförändrat Mindre Mer
Figur 4.13 Svarsfördelning på frågan ”Reser du mer eller mindre med buss nu än för ett år sedan (mars 2003)?” med avseende på hur många bilar de svarande sade sig disponera (N=370).
Om uppmärksamheten riktas än mer explicit mot svaren på vilka färdsätt som utnyttjades för ett år sedan (figur 4.14), och som nu ersatts med buss. syns det än klarare att det är bilresor som i första hand har ersatts (37 procent). Gång- och cykel har ersatts till 26 procent och 23 procent av de nya bussresorna är helt nya resor, som inte gjordes alls för ett år sedan. Det är viktigt att i sammanhanget notera att dubbelt så många svar har inkommit på denna fråga (138 stycken), som de som svarade att de reser mer med buss i det nya linjenätet (69 stycken). En trolig anledning är att de som redan reser med buss, och uppgett att de reser oförändrat efter linjeomläggningen, väljer att ange hur de reste än längre tillbaka i tiden. En jämförelse med figur 4.8 ovan skulle i så fall indikera att det är få personer som aldrig åkte buss i det gamla linjenätet, som har börjat göra det i det nya nätet. Å andra sidan har de som över huvud taget åkte buss i det gamla nätet börjat åka mer frekvent i det nya.
Andel av merresandet 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%
Cykel Gång Bil Inte alls Annat
Färdmedel
Figur 4.14 Fördelning av svaren på frågan ”Om Du reser mer med buss nu, hur gjorde du dessa resor för ett år sedan?” (N=138).
Figur 4.15 visar att de som sällan reser med LLT till del börjat göra resor som de inte skulle ha gjort i det gamla nätet, och dels börjat ersätta bilresor med bussresor. (Jämför figur 4.32 i genomgången av hållplatsintervjuerna i avsnitt 4.2. Ungefär 20 procent sade sig där ha ersatt bilresor med bussresor, medan 8 procent inte gjorde motsvarande resa alls innan). Dessa två kategorier utgör den största gruppen LLT-resenärer som svarat på enkäten. Påfallande många är det även som ersatt bilresor med bussresor bland sällanresenärerna. För gruppen som reser mer sällan än någon gång i månaden har man i 38 procent av fallen ersatt bilresor med
bussresor, 29 procent av dem gjorde inte resorna alls tidigare och 24 procent uppgav att de tog sig fram på annat sätt tidigare. I slutkommentarerna har det framkommit att de flesta som skrivit ”annat” som alternativ på hur man reste tidigare, oftast menade att de då åkte med någon anhörig. Påfallande är dock att många, 38 procent, av de som nu åker mest buss; det vill säga dagligen, i stor del, ersatt cykelresor med bussresor. Av de som vid enkättillfället åkte buss ett par gånger i veckan var det dock före detta bilister som utgjorde den största andelen, varannan svarande. I sidokommentarer har det framkommit att det mest är fråga om nöjesresor till innerstaden på kvällar och helger som i ökad utsträckning sker med buss. Bortfallet på denna fråga var 64 procent, främst beroende på att den enbart riktade sig till de som sade sig börjat resa mer med buss sedan linjeomläggningen.
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100%
Cykel Gång Bil Inte
alls Annat Vet ej A ndel av svaren Aldrig Mer sällan Någon/några gånger i månaden
Någon/några gånger per vecka
Dagligen
Figur 4.15 Fördelning av svaren på frågan ”Om Du reser mer med buss nu, hur gjorde Du dessa resor för ett år sedan?” med avseende på hur ofta man åker med LLT (N=138). Jämför gärna med hållplatsintervjuerna och figur 4.32! Hur gjorde du merresorna?