Hastighet och bilkörning

Hur ser informanterna på de hastighetsgränser som finns i Sverige och hur följer man själv dessa bestämmelser? För att närma sig detta område fick informanterna frågor rörande hastighet på motorväg, landsväg och väg i tätort.

Synen på hastighet och bilkörning

De intervjuade menar att de svenska motorvägarna är så pass bra och säkra att hastig- hetsgränserna mycket väl skulle kunde höjas från 110 km/h till 120 eller 130 km/h, utan att det skulle innebära ökade risker. I och med att hastighetsgränserna anses kunna vara högre menar man också, mer eller mindre indirekt, att det ibland är acceptabelt att köra fortare än tillåtet. Tvärtom kan lägre farter vara riskfyllt, då trafikflödet hindras och irritation uppstår bland förare:

IP5: Vad jag menar är att överallt, säg 110 på en motorväg till exempel, det är inte så... det är inte okej. När man kör på en bra motorväg är det kanske bättre att man har lite högre hastighet. /.../ Men på en motorväg... därför att... lite kanske för att det inte är så farligt att köra säg 120, 130. Det är okej. För å andra sidan, om man kör lite långsamt, det blir kanske problem med andra trafikanter. Det blir lite jobbigare tror jag. Trött på andra förare som kör på motorväg. Därför tror jag att kanske lite högre hastighet på motorväg är bättre.

I: För trafikflödet, att det ska rulla på?

IP5: Exakt. Men annars är det kanske inte så bra att öka hastighetsgränsen inne i stan.

I: Nej. Så egentligen menar du att åka i 120... på nåt sätt är det mer trafiksäkert därför att det inte skapar irritation...?

IP5: Det tror jag.

Flera informanter hänvisar till att de flesta förare i realiteten ändå kör fortare än 110 km/h, oavsett om man är född i Sverige eller någon annanstans och trots svensk- föddas höga efterlevnad vad gäller andra trafikregler. Eftersom man inte tycker att den satta gränsen är motiverad ser man inte heller någon anledning till att följa den: att köra 5 eller 10 kilometer över rådande hastighetsgräns spelar ingen större roll. Enligt

följande informant bortser dessutom polisen från om man kör 120 km/h istället för 110 km/h på motorväg, vilket också tycks understryka ”rätten” att köra fortare än tillåtet:

IP7: Jag menar på motorvägen kör jag 110, men man kan fuska lite till 120. Det spelar ingen roll.

I: Det är inte så stor skillnad menar du, mellan 110 och...

IP7: Det är inte så stor skillnad. Det är inte så mycket... /.../ Jag frågade mina kompisar, svenska kompisar, dom sa att 120, man kan lite grann fuska, det spelar ingen roll. Polisen säger ingenting. Det är så.

Flertalet av de intervjuade menar att den rådande hastigheten på landsväg är bra med tanke på att dessa vägar inte är lika säkra som motorvägarna. En informant menar dock att hastigheten kan höjas även på landsvägarna, trots att de är smalare och därmed mindre säkra än motorvägarna.

Informanterna har stor förståelse för de hastighetsbestämmelser som råder i tätort och stadstrafik samt i miljöer där barn vistas, t.ex. nära skolor. En informant menar dock att man kanske kan höja hastigheten i tätort, bortsett från vägar nära skolor.

Hastighet – lagar, straff och övervakning

Med tanke på att de intervjuade inte är riktigt nöjda med gällande hastighetsregler, hur ser de på straffen och hur ser de på polisens övervakning i form av t.ex. hastighets- kameror?

Flertalet informanter tycker att det är bra att polisen är ute och gör hastighetskontroller och menar att det borde finnas fler sådana. Även fartkameror ses överlag som något positivt.

Det är bra med kontroller, men samtidigt måste hänsyn tas till den rådande situationen och här brister det, menar en informant. Informanten hänvisar till en situation då han själv blev bötfälld. Han var på väg hem från sitt arbete och körde på en mycket väl- bekant sträcka. Informanten måste upp för en backe, varför han gasar. Därefter blir det nerförsbacke och informanten menar att det i detta läge var svårt att snabbt sakta ned farten – bilen rullar på. Här stod polisen ”gömd” och informanten fick böter för fort- körning. Informanten menar att polisen måste ta hänsyn till varje specifik situation, dvs. att man som förare ibland inte har något annat val än att bryta mot rådande hastighets- bestämmelser. Häri ligger en viss kritik: hastighetsbestämmelserna är bra, men de är inte alltid anpassade till den trafikmiljö som råder eller till den aktuella trafiksitua- tionen.

Hastighet – den egna efterlevnaden

Informanterna uppger att de ofta kör fortare än rådande 110 km/h på de svenska motor- vägarna, eftersom de känner sig trygga och säkra. Några informanter menar också att även om man har en ambition att följa hastighetsreglerna är detta i praktiken svårt. Det ses t.ex. som stressande att hela tiden titta på hastighetsmätaren:

Hastighet – kulturella skillnader?

Informanterna har svårt att se några kulturella skillnader mellan svenskfödda och iranier avseende synen på hastigheter. En informant menar t.ex. att det mer handlar om ålders- skillnad, oavsett kulturell bakgrund:

I: Iranier i Sverige och svenskar i Sverige, finns det någon skillnad mellan dom två grupperna?

IP7: /.../ Skillnaden var... jag såg skillnad mellan ungdomar. Dom som är... i min ålder, jag har inte sett någon skillnad. Det är bara ungdomar som kör så fort, för dom... dom tänker inte på skyltar eller någonting. /.../

I: Och det oavsett om det är svenska ungdomar eller... IP7: Ja, det spelar ingen roll, det är alla.

En informant menar att det finns en skillnad mellan de iranier som under sitt första år i Sverige kör med sitt iranska körkort (jfr ovan) och de som fått förarutbildning i Sverige och dessutom hunnit anpassa sig till svenska trafikförhållanden. Under denna första tid i Sverige är det enligt informanten troligt att iranska förare kör som i sitt hemland, det vill säga att de följer den iranska normen och t.ex. inte följer rådande hastighetsbegräns- ningar:

IP5: När dom [iranier] kommer till Sverige har dom ett år för att köra med sitt körkort från Iran. Under den här tiden kanske dom inte kör riktigt samma, jämfört med svenska förare. Det är annorlunda. Därför att problemet är att i Iran finns det gränser, det finns hastighetsgränser i Iran också, men ingen tar dem seriöst. Därför brukar dom köra lite med högre hastighet och när dom kommer till Sverige blir det problem. Men dom iranska personer som har tagit körkort i Sverige, dom har till exempel läst den här... trafikregler... boken. Dom kan svenska regler, dom kör ungefär på samma sätt [som svenskar].